Inledning
Innan mederna enades för att störta Assyriska riket var Zagroshöglandet redan ett slagfält. I århundraden inledde assyriska kungar straffexpeditioner in i bergsregionen de kallade Zamua, ett område med självständiga höglandshövdingar, befästa pass och befolkningar med häftigt motstånd vid Assyriens östgräns. Zamua motsvarar dagens Sulaymaniyahprovins i Iraks Kurdistanregion, och de assyriska fälttågen in i bergen är några av de tidigaste dokumenterade militära striderna i dagens Kurdistan.
De assyriska skildringarna av fälttågen hör till antikens mest detaljerade bevarade militära dokument. De beskriver belägringar, bakhåll, massdeportationer och beräknad brutalitet avsedd att skrämma höglandsbefolkningar till underkastelse. De avslöjar också något assyrierna inte avsåg att dokumentera: bergsfolkens envisa, upprepade och ofta framgångsrika motstånd. Kungar som behövde föra fälttåg i samma region gång på gång, generation efter generation, stred inte mot en besegrad fiende. De stred mot folk som vägrade förbli erövrade.
Innehåll
Tiglat-Pileser I: de första Zagrosfälttågen
Assurnasirpal II och Zamuakrigen
Muren vid Babite: höglandsförsvar mot imperiet
Senare assyriska fälttåg i Zagros
Assyrisk terror och höglandsmotstånd
Viktiga händelser och tidslinje
Vad var Zamua?
Zamua var assyriernas namn på en höglandsregion österut från det assyriska kärnlandet kring Nineve in mot Zagros fot, ungefär motsvarande dagens Sulaymaniyahprovins i Iraks Kurdistanregion och med utsträckning norrut mot Urmiasjön. Det var ett lapptäcke av små politiska enheter snarare än en enad stat. Varje enhet styrdes av en egen hövding eller kung och kontrollerade egna bergsdalar, pass och befästa bosättningar.
Zamuas folk levde i ett landskap som var både välsignelse och fästning. Bergspassen in i området var smala och lättförsvarade. Dalarna bakom passen var bördiga nog att försörja stora befolkningar. För Assyriska riket var Zamua både hot och lockelse: ett hot eftersom dess obesegrade höglandsbefolkningar kunde plundra assyriskt territorium från öster och en lockelse eftersom kontroll över Zagrospassen betydde kontroll över handelsvägarna mellan Mesopotamien och den iranska högplatån och vidare.
Tiglat-Pileser I: de första Zagrosfälttågen
Tiglat-Pileser I (regerade 1115–1076 f.Kr.) var en av de första assyriska kungarna som systematiskt förde fälttåg in i Zagroshöglandet. Han var en militär förnyare som skapade de första assyriska annalerna, årsförteckningar över kungliga fälttåg som skulle bli assyrisk historieskrivnings standardform under de följande fyra århundradena. Inskrifterna dokumenterar fälttåg i Zagros och Zamua, där han stred mot höglandsfolk och krävde tribut av bergshövdingar.
Tiglat-Pileser I:s fälttåg i Zagros ingick i ett bredare mönster av assyrisk expansion från Medelhavet i väster till bergen i öster. Inskrifterna betonar terrorn han utsatte erövrade folk för, en medveten psykologisk krigföring som skulle prägla assyrisk imperiestrategi i århundraden. Att senare kungar måste föra fälttåg i samma regioner antyder dock att Tiglat-Pilesers erövringar var tillfälliga. Höglandsfolken underkastade sig när den assyriska armén var där och gjorde uppror så snart den drog sig tillbaka.
Assurnasirpal II och Zamuakrigen
De mest detaljerade skildringarna av assyrisk krigföring i Zamua kommer från Assurnasirpal II:s regeringstid (883–859 f.Kr.), den tredje kungen i Nyassyriska riket. Han var en av den assyriska historiens militärt mest aktiva kungar och genomförde fjorton stora fälttåg under sina tjugofyra år på tronen. De östliga fälttågen in i Zamua hörde till de viktigaste.
Redan under sitt första år som kung förde Assurnasirpal armén österut in i Zamua. Annalerna dokumenterar erövringen av flera städer, däribland Libe, Surra, Abuqu, Arura och Arabe, och nederlaget för flera Zamuahövdingar, bland dem Ameka och Ata. Inskrifterna beskriver hur den assyriska armén stred sig genom bergspass, belägrade befästa höglandsstäder och påtvingade besegrade hövdingar tribut. Motståndets omfattning var betydande: Assurnasirpals skrivare dokumenterade strider mot styrkor från över 150 städer och bosättningar i Zamuaregionen.
Assurnasirpals inskrifter är ökända för sina ingående beskrivningar av våld mot besegrade fiender. Han berättade om att flå upproriska hövdingar levande och täcka pelare med deras skinn, spetsa fångar på pålar, hugga av lemmar och bränna fångar levande. Skildringarna var inga privata anteckningar. De höggs in i palatsväggarna i huvudstaden Nimrud för besökare och sändebud att läsa som varning om följderna av motstånd mot Assyrien. Zamuafälttågen hörde till de första där denna inskrivna terror systematiskt användes.
Muren vid Babite: höglandsförsvar mot imperiet
En av de mest avslöjande detaljerna från Zamuafälttågen är beskrivningen av Nur-Adad, kung av Zamua, som byggde en försvarsmur tvärs över Babitepasset, identifierat med dagens Bazyanpass nära Sulaymaniyah, för att hejda den assyriska framryckningen 881 f.Kr. Det var ett medvetet militärt försvarsbygge snarare än oorganiserade stammäns improviserade motstånd: en mur över ett bergspass för att hindra världens mäktigaste armé från att ta sig in.
Att Nur-Adad hade resurserna, organisationen och ingenjörskunskapen att bygga en sådan befästning visar att Zamuas hövdingar inte var primitiva krigsherrar. De härskade över organiserade politiska enheter kapabla till stora byggprojekt och samordnad militär strategi. Assurnasirpals annaler berättar att han måste strida sig genom muren, vilket bekräftar att den var ett effektivt hinder snarare än en symbolisk gest. Bazyanpasset är än i dag en strategiskt viktig korridor i Kurdistanregionen.
Senare assyriska fälttåg i Zagros
Mönstret av assyriska fälttåg i Zagroshöglandet fortsatte i århundraden efter Assurnasirpal II. Sonen Salmanassar III (858–824 f.Kr.) gjorde de tidigaste dokumenterade assyriska omnämnandena av mederna under egna fälttåg i regionen. Tiglat-Pileser III (745–727 f.Kr.) gick aggressivt mot Zamua, som Britannica identifierar med dagens Sulaymaniyah, och skapade nya assyriska provinser i Zagros, däribland Bit-Hamban och Parsua, längs det som senare skulle bli en del av Sidenvägen.
Tiglat-Pileser III:s tillvägagångssätt skilde sig från föregångarnas. I stället för straffräder följda av tillbakadragande införlivade han erövrade höglandsområden i det assyriska provinssystemet, utsåg assyriska guvernörer och genomförde massdeportationer för att bryta lokalt motstånd. Tiotusentals människor tvångsförflyttades från höglandet till andra delar av riket medan lojala befolkningar från andra håll bosattes i deras ställe. Den demografiska omformningen skulle varaktigt pacificera Zagrosgränsen, men inte ens den drastiska åtgärden hindrade det mediska uppror som till sist skulle förstöra riket.
Assyrisk terror och höglandsmotstånd
Assyriernas hållning till Zagroshöglandet präglades av systematisk brutalitet. De kungliga inskrifterna från Zamuafälttågen läses som en katalog över illdåd: brända städer, deporterade befolkningar, offentligt torterade ledare och ödelagd jordbruksmark. Det var beräknad imperiepolitik snarare än tanklöst våld, avsedd att göra motståndets kostnad så fasansfull att höglandsbefolkningarna valde underkastelse framför förstörelse.
Ändå fortsatte höglandsfolken att göra motstånd. Att assyriska kungar måste föra fälttåg i samma region under flera århundraden, Tiglat-Pileser I under det elfte, Assurnasirpal II under det nionde och Tiglat-Pileser III under det åttonde, visar att den assyriska terrorn, hur extrem den än var, inte varaktigt underkuvade Zagros befolkningar. Bergen gav skydd och passen försvarspositioner, och höglandssamhällenas decentraliserade politiska struktur innebar att förstörelsen av en hövdings makt inte förstörde hela regionens motståndsförmåga. Mönstret, imperiets brutalitet mött av höglandets motståndskraft, skulle upprepas genom hela den kurdiska militärhistorien.
Zamua och kurdisk historia
Det gamla Zamuas område är dagens kurdiska Sulaymaniyahs område. Bergspassen Assurnasirpal kämpade för att kontrollera är samma pass som definierar Kurdistanregionens geografi i dag. Bazyanpasset där Nur-Adad byggde försvarsmuren är fortfarande en viktig korridor mellan Mesopotamiens slätter och det kurdiska höglandet. Nya arkeologiska utgrävningar på platser som Kani Shaie i Sulaymaniyahregionen har börjat avslöja den materiella kulturen hos folken som levde i Zamua under assyrisk tid och ger fysiska belägg som kompletterar de skriftliga assyriska skildringarna.
Zamuas folk var ännu inte kurdiska i någon etnisk eller språklig mening. Iranskspråkiga befolkningars ankomst till regionen låg århundraden framåt i tiden. De bebodde dock samma område, försvarade samma pass och stod emot samma mönster av låglandsimperiers aggression som skulle prägla kurdisk militär erfarenhet under följande tre tusen år. Assyriernas fälttåg i Zamua är det tidigaste dokumenterade kapitlet i en berättelse som fortsätter än i dag.
Arv
Assyriernas fälttåg i Zamua etablerade mönstret för hur imperier skulle samspela med det kurdiska höglandet i årtusenden: straffräder, tillfällig ockupation, brutala repressalier och massomflyttningar, följda av tillbakadragande och förnyat motstånd. Assyrierna var först med varje verktyg för imperiers upprorsbekämpning som senare skulle användas av perser, romare, osmaner och moderna stater. I varje epok frambringade bergen folk som slog tillbaka.
Muren Nur-Adad byggde vid Bazyanpasset 881 f.Kr. var mer än en militär befästning. Den var ett ställningstagande: dessa bergs folk hade förmågan, organisationen och viljan att försvara hemlandet mot antikens mäktigaste krigsmaskin. Nästan tre tusen år senare gör ättlingarna till folket som bodde i samma berg fortfarande samma ställningstagande.
Viktiga händelser och tidslinje
Cirka 1114–1076 f.Kr. – Tiglat-Pileser I för fälttåg i Zagros och Zamua; skapar de första assyriska annalerna
883 f.Kr. – Assurnasirpal II börjar regera; inleder genast fälttåg i Zamua
881 f.Kr. – Nur-Adad av Zamua bygger en försvarsmur vid Babitepasset (Bazyan); Assurnasirpal strider sig igenom
881–880 f.Kr. – Assurnasirpal besegrar flera Zamuahövdingar, däribland Ameka och Ata; över 150 bosättningar rapporteras i fälttåget
858–824 f.Kr. – Salmanassar III gör de tidigaste assyriska omnämnandena av mederna under Zagrosfälttåg
744–743 f.Kr. – Tiglat-Pileser III för fälttåg mot Zamua (Sulaymaniyah); skapar nya Zagrosprovinser, Bit-Hamban och Parsua
612 f.Kr. – Mederna, höglandsfolket som assyrierna aldrig varaktigt kunde underkuva, hjälper till att förstöra Assyriska riket vid Nineve
Vanliga frågor
Vad var Zamua?
Zamua var ett assyriskt namn på en höglandsregion vid Zagros fot, ungefär motsvarande dagens Sulaymaniyahprovins i Iraks Kurdistanregion. Det var ett lapptäcke av små självständiga politiska enheter styrda av lokala hövdingar och målet för upprepade assyriska fälttåg från det elfte till det åttonde århundradet f.Kr.
Varför fortsatte assyrierna att invadera Zamua?
Zamua kontrollerade bergspassen mellan Mesopotamien och den iranska högplatån och handelsvägarna bortom den. De obesegrade höglandsbefolkningarna kunde plundra assyriskt territorium, och hövdingarna gjorde upprepade gånger uppror mot assyrisk makt. Varje generation av assyriska kungar måste föra fälttåg i regionen eftersom tidigare erövringar aldrig ledde till varaktig underkastelse.
Vem var Nur-Adad av Zamua?
Nur-Adad var kung av Zamua under det nionde århundradet f.Kr. och byggde en försvarsmur över Babitepasset, dagens Bazyan nära Sulaymaniyah, för att hejda Assurnasirpal II:s assyriska armé 881 f.Kr. Muren visade höglandsstaternas organisatoriska och tekniska förmåga, även om Assurnasirpal till sist stred sig igenom.
Referenser och vidare läsning
World History Encyclopedia – Tiglat-Pileser I och Assurnasirpal II
Encyclopaedia Britannica – Assurnasirpal II och Tiglat-Pileser III
Expedition Magazine (Penn Museum) – Bergens handelsmän: arkeologi i Zagrosregionen
Tadmor, H. – Inskrifterna från Tiglat-Pileser III, Assyriens kung, Jerusalem, 1994
Tidskriften IRAQ (Cambridge) – Den assyriska armén i Zamua, vol. 62
Grayson, A.K. – Assyriska kungliga inskrifter, vol. 2, Wiesbaden, 1976