Sumeriska kungalistan ger Irarum två år efter La-erabum och före Ibranum. Notisen bevarar en plats i traditionen snarare än en utförlig politisk biografi.

Kungaprisma av lera med två kilskriftskolumner på genomskinligt museistativ
Ashmoleans prisma AN1923.444, omkring 1800 f.Kr., troligen från Larsa. Senare textexemplar, inget monument beställt av Irarum. Gts-tg, 2017. [3] [5] © Gts-tg, 15 March 2017 · Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0 · Reproduced without creative changes.

Att läsa notisen

Oxford ETCSL ger Irarum två år efter La-erabum, också två, och före Ibranum, ett år. [1] Jacobsen trycker i-ra-ru-um och tvåårsangivelsen på sidorna 118–119. [2] Grannarna visar textens följd, inte föräldrar, tronövergångsceremoni eller gemensam familj.

Textens närmaste följd, ingen släkttavla
KungAngivna år
La-erabum2
Irarum2
Ibranum1

Två år är inget tillträdesdatum

Regeringstid och kalenderdatum är olika frågor. Texten sätter inte 2115 f.Kr. vid namnet. Gutiska totalsummor varierar: 124 år och 40 dagar i ett exemplar, 25 år i ett annat. [1] Van De Mieroop diskuterar möjliga samtida kungar i olika städer. [4] Exakt datum eller obetingat tolfte kung kräver motiverad rekonstruktion. Två år bevisar varken stabilitet, kupp eller fredlig succession.

Det senare exemplaret

Ashmolean daterar prismat till omkring 1800 f.Kr., troligen Larsa; varje sida av fyra bär två sumeriska kolumner. Myt, legend och historia visar kungamaktens förflyttning mellan städer och legitimerar Isin. [3] Irarum belägger ihågkommen kungamakt, inget neutralt samtida intyg över hela Mesopotamien. Föremålets datum är inte hans livstid.

Sammanhang utan uppfunnet program

Van De Mieroop betonar skiftande Gutium- och gutierbegrepp, fientliga bilder och språk främst känt genom namn. [4] En negativ litterär bild beskriver inte varje kung; en kort notis bevisar inte Irarums decentralisering, Gudea-stöd eller nationella projekt. Zagros är relevant för landskap viktiga för dagens kurder. Geografi och liknande namn bevisar inte direkt etnisk härstamning.

Källor och vidare läsning

  1. University of Oxford, ETCSL 2.1.1, Sumerian King List, lines 308–334; Irarum’s two years, neighbouring entries and manuscript totals.
  2. Thorkild Jacobsen, The Sumerian King List, Assyriological Studies 11 (1939), pp. 118–119; i-ra-ru-um and the two-year entry.
  3. Ashmolean Museum, Sumerian King List, AN1923.444; physical description, date, probable origin and political purpose.
  4. Marc Van De Mieroop, Gutians, Encyclopaedia Iranica XI/4 (2002), pp. 408–410, updated 2013; political labels, chronology and linguistic evidence.
  5. Gts-tg, Sumerian King List, photograph of 15 March 2017, Wikimedia Commons; CC BY-SA 4.0.