Maʿnu användes av flera härskare. Daterade mynttyper skiljer individer åt inom dynastins långa historia.

Silvermynts baksida med fyra rader grekiska bokstäver för kung Mannos Philoromaios inom en pärlrand
Prägling från Edessa tillskriven Maʿnu VIII, 167–169 e.Kr.; Berlin 18312234, Bernhard Weisser. Baksidan nämner kungen; framsidan visar Lucius Verus. Berlin, Münzkabinett der Staatlichen Museen · 18312234 · Photograph: Bernhard Weisser · Public Domain Mark 1.0 · Reproduced without creative changes.

Ett återkommande namn

Maʿnu och Abgar var vanliga kunganamn. Timothy Scott Wardle beskriver dem som nordarabiska namntyper och betonar begränsade tidiga källor. [1] En Mannusbiografi behöver en datering eller identifierande handling. Här används mynt från 100-talet som fallstudie, utan att hela dynastins gärningar blir en persons.

Edessa mellan stormakter

Edessa, antikens Urhai och dagens Urfa, var huvudstad i ett litet övre mesopotamiskt kungarike. Samuel Lieu beskriver parthiska kulturinflytanden och ökad romersk betydelse efter Trajanus intåg 114. [2] Stad, kungarike, provins och dynasti måste hållas isär. Territoriella reformer avskaffade inte alltid alla lokala institutioner samtidigt.

Myntet nämner Maʿnu

RPC IV.3, tillfällig typ 6484, tillskriver Maʿnu VIII en kopparlegerad prägling. Skäggigt huvud med tiara och estranghelotexten Kung Maʿnu dateras 167–179, troligen 167–169. [3] Namn, bild och period går att kontrollera. Både dateringsförbehåll och tillfälligt typnummer bör behållas.

Romerska porträtt och titel

Silvertyp 6489 förenar Lucilla med Kung Maʿnu Philoromaios och Demeter/Ceres. [4] Berlinmyntet på bilden är typ 6493: Lucius Verus fram, fyra textrader bak. Datering 167–169, vikt 3,30 gram, diameter 19 millimeter. [5] Philoromaios betyder romarnas vän. Kejsarporträttet ska inte förväxlas med Maʿnu.

Religion kräver egna belägg

Wardle skiljer Abgar V:s legend från omstridda belägg för Abgar VIII som kristen. Kristna invånare bevisar ingen kunglig omvändelse eller dess överföring till Maʿnu. [1] Lieu förlägger skolan och Nestoriusanknutna konflikter långt senare. [2] Att kalla hela det tidiga riket syrisk-nestorianskt blandar epoker.

Olika slutpunkter

Wardle anger 212/13 för slutet på en kunglig fas och romersk koloni, återupprättande 239 och ny romersk kontroll senast 242, med osäker senare fortsättning. [1] Lieu ger 249 som slutligt avskaffande. [2] Det gäller institutioner, inte varje Maʿnus personliga regering. Mynten från 100-talet hålls åtskilda från dessa övergångar.

Dokumenterat regionalt arv

Riha och omgivningen rymmer arameisk, arabisk, romersk, parthisk och kristen historia. Det moderna kurdiska namnet bestämmer inte varje antik kungs identitet. Daterad källa, läsbar titel och identifierat föremål ger en kontrollerbar framställning i stället för en sammansatt biografi.

Källor och vidare läsning

  1. Timothy Scott Wardle, Abgarids of Edessa, Gorgias Encyclopedic Dictionary of the Syriac Heritage (2011), electronic edition; names, sources, religion and chronology.
  2. Samuel N. C. Lieu, Edessa, Encyclopaedia Iranica (1997; updated 2015); city, Roman–Parthian setting and later religious history.
  3. Roman Provincial Coinage IV.3, temporary type 6484; Maʿnu portrait and Estranghelo royal legend, dating and specimens.
  4. Roman Provincial Coinage IV.3, temporary type 6489; Lucilla, Greek royal title and Demeter/Ceres reverse.
  5. Münzkabinett, Staatliche Museen zu Berlin, coin 18312234; Maʿnu VIII issue, Lucius Verus and Greek reverse, RPC IV.3 6493/3. Photograph: Bernhard Weisser; Public Domain Mark 1.0.