Det finns en viss ironi i att det kurdiska folkets första seriösa vetenskapliga historia skrevs av en man som tillbringade sin yrkesbana i tjänst hos de stater som förnekade kurdernas existens. Muhammad Amin Zaki var osmansk officer, irakisk minister, talman i deputeradekammaren och en betrodd tjänare åt institutioner vars grundläggande förutsättning var att kurderna antingen var turkar eller araber eller, på sin höjd, ett pittoreskt stamfolk utan en egen meningsfull historia. Och ändå framställde han under årtiondena mellan militärtjänsten och ministerkarriären, ofta under avsevärda svårigheter och med resurser som skulle framstå som skrattretande otillräckliga för en modern akademiker, en historia över det kurdiska folket i två band som skulle bli ämnets definitiva vetenskapliga referensverk i generationer.

Innehåll

1. Del 1: Sulaymaniyah — staden som formade forskaren

2. Del 2: Den osmanske officeren — från kadett till stabshögskola

3. Del 3: Forskningsåren — tjugo år genom Europas arkiv

4. Del 4: Branden 1919 — en historia återskapad ur minnet

5. Del 5: Boken som förändrade kurdisk historia

6. Del 6: Politikern — försvarsminister, parlamentariker, förespråkare

7. Del 7: Polyglotten, poeten, målaren

8. Del 8: Den förbjudna promemorian

9. Del 9: Arvet — den kurdiska historieskrivningens fader

Del 1: Sulaymaniyah — staden som formade forskaren

Muhammad Amin Zaki föddes 1880 i Sulaymaniyah, den stora staden i södra Kurdistan som sedan grundandet på sjuttonhundratalet hade varit den kurdiska världens kulturella och intellektuella huvudstad. Han fick både klassisk islamisk utbildning och modern sekulär osmansk skolgång och sändes till Istanbul för att fortsätta studera — den väg in i den osmanska militära och administrativa eliten som stod öppen för begåvade unga män från de kurdiska provinserna.

Del 2: Den osmanske officeren — från kadett till stabshögskola

Zaki valde en militär bana och steg genom den osmanska officerskåren till överstelöjtnants grad vid tiden för första världskriget. Han studerade vid den osmanska stabshögskolan i Istanbul. För Zaki gav den militära utbildningen tillgång till den osmanska huvudstadens arkiv, bibliotek och intellektuella nätverk. Han var en bokslukare, en polyglott som till slut skulle behärska nio språk och en man vars nyfikenhet också omfattade det egna folkets, kurdernas, historia, som aldrig hade skrivits i någon systematisk vetenskaplig form.

Del 3: Forskningsåren — tjugo år genom Europas arkiv

Från omkring 1900 till 1919 genomförde Zaki ett anmärkningsvärt självständigt forskningsprojekt. Samtidigt som han tjänstgjorde som osmansk officer sökte han källorna till en vetenskaplig historia över det kurdiska folket — arbetade i osmanska arkiv, brevväxlade med europeiska forskare, läste medeltida islamiska krönikor på arabiska och persiska och sammanställde en bibliografi som till slut skulle omfatta omkring 250 källor på nio språk. Forskningen bedrevs utan institutionellt stöd, utan universitetsanställning och utan den moderna akademiska forskningens infrastruktur.

Del 4: Branden 1919 — en historia återskapad ur minnet

År 1919 brann Zakis hus i Bagdad ned till grunden och hela hans forskningsarkiv förstördes — anteckningarna, avskrifterna, arbetsmanuskripten, årtionden av samlad lärdom. För de flesta skulle detta ha gjort slut på projektet. Zaki återskapade däremot verket ur minnet under 1920-talet samtidigt som han gjorde karriär inom den nya irakiska staten. Den ärlighet med vilken han redovisade processen i det utgivna verket — och angav var rekonstruktionen var osäker — är i sig ett tecken på vetenskaplig integritet.

Del 5: Boken som förändrade kurdisk historia — Tarîxî Kurd û Kurdistan (1931)

Tarîxî Kurd û Kurdistan gavs ut i Bagdad 1931. Verket — två band på sammanlagt över 600 sidor — följde kurdisk historia från forntiden till modern tid. Det var första gången en vetenskaplig, källbaserad historia över det kurdiska folket hade skrivits på det kurdiska språket. Före Zaki var det enda större tidigare referensverket Sharafnama — den persiskspråkiga krönika från femtonhundratalet som sammanställdes av Sharaf Khan Bidlisi. Zakis verk var något annat: ett försök att tillämpa den moderna historieforskningens metoder på hela den kurdiska historien.

Del 6: Politikern — försvarsminister, parlamentariker, förespråkare

Efter att ha lämnat den osmanska militärtjänsten 1923 föreläste Zaki vid Iraks militärakademi och gick därefter in i det brittiska mandatets civila förvaltning. År 1928 utsågs han till Iraks försvarsminister — den högsta ministerpost som någon kurdisk gestalt hade nått i den nya irakiska staten. Han satt flera mandatperioder i parlamentet för Sulaymaniyah och valdes till deputeradekammarens ordförande (parlamentets talman) från december 1944 till juni 1946.

Del 7: Polyglotten, poeten, målaren

Muhammad Amin Zaki var historiker och politiker men också poet som skrev på kurdiska och arabiska, målare vars verk skildrade scener ur kurdiskt liv och kurdisk historia samt språkvetare vars behärskning av nio språk — kurdiska, arabiska, turkiska, persiska, franska, engelska, ryska, tyska och italienska — gav honom tillgång till ett ovanligt brett urval av primär- och sekundärkällor för hans historiska forskning.

Del 8: Den förbjudna promemorian — att tala sanning inför brutna löften

År 1932, när Irak förberedde sitt inträde i Nationernas förbund, lämnade Zaki en promemoria om kurdiska rättigheter till den irakiska regeringen och dokumenterade löftena under den brittiska mandatperioden och det systematiska misslyckandet att uppfylla dem. Promemorian undertrycktes. Men den spreds ändå — på det sätt som undertryckta dokument alltid sprids — och står som ett dokument av anmärkningsvärd ärlighet och mod.

Del 9: Arvet — den kurdiska historieskrivningens fader

Muhammad Amin Zaki dog 1948 i Sulaymaniyah. Hans arv vilar främst på Tarîxî Kurd û Kurdistan. Översatt till arabiska, engelska och andra språk förblir det den kurdiska historieskrivningens grundtext — det verk som senare forskare har byggt vidare på, diskuterat med och utvidgat men aldrig kunnat ignorera. Kurdiska historiker som skriver i dag, i Sulaymaniyah, Erbil, London eller Washington, arbetar fortfarande i det utrymme som Muhammad Amin Zaki öppnade.

Muhammad Amin Zakis kronologi

1880 — Föds i Sulaymaniyah i Osmanska riket.

1902 — Utexamineras från den osmanska militärakademin; ansluter sig till den osmanska armén.

1914–1918 — Tjänstgör som osmansk officer under första världskriget; når överstelöjtnants grad.

1919 — En brand förstör hans hus i Bagdad och hela forskningsarkivet; börjar återskapa det ur minnet.

1923 — Lämnar den osmanska militärtjänsten; börjar föreläsa vid Iraks militärakademi.

1928 — Utses till försvarsminister i kungariket Irak.

1931 — Ger ut Tarîxî Kurd û Kurdistan i Bagdad.

1932 — Lämnar en undertryckt promemoria om kurdiska rättigheter till den irakiska regeringen.

December 1944 — Väljs till deputeradekammarens ordförande (parlamentets talman).

Juli 1948 — Dör i Sulaymaniyah, 68 år gammal.

Källor

1. Zaki, Muhammad Amin. Verket Tarîxî Kurd û Kurdistan. Dar al-Islami Publishers, Bagdad, 1931.

2. McDowall, David. Verket A Modern History of the Kurds. I.B. Tauris, 1996.

3. Jwaideh, Wadie. Verket The Kurdish National Movement. Syracuse University Press, 2006.

4. Bruinessen, Martin van. Verket Agha, Shaikh and State. Zed Books, 1992.

5. Bidlisi, Sharaf Khan. Verket The Sharafnama. 1597; modern utgåva, Mazda Publishers, 2005.

6. Hassanpour, Amir. Verket Nationalism and Language in Kurdistan, 1918–1985. Mellen Research University Press, 1992.

7. Sluglett, Peter. Verket Britain in Iraq: Contriving King and Country. I.B. Tauris, 2007.

8. Kreyenbroek, Philip G. och Sperl, Stefan (red.). Verket The Kurds: A Contemporary Overview. Routledge, 1992.

Vanliga frågor

Vem var Muhammad Amin Zaki?

Muhammad Amin Zaki (1880–1948) var en kurdisk forskare, historiker och statsman från Sulaymaniyah. Som osmansk officer nådde han överstelöjtnants grad, och senare blev han Iraks försvarsminister (1928) och deputeradekammarens ordförande (1944–1946). Han betraktas enhälligt som den kurdiska historieskrivningens fader för att ha skrivit den första systematiska vetenskapliga historien över det kurdiska folket på kurdiska.

Vad är Tarîxî Kurd û Kurdistan?

Det gavs ut i Bagdad 1931 och är Zakis banbrytande historia över det kurdiska folket i två band, från forntiden till modern tid. Med stöd i omkring 250 källor på nio språk och skrivet på kurdiska var det den första akademiskt grundade kurdiska historien på det kurdiska språket. Det anses vara det näst viktigaste referensverket om kurdisk historia efter Sharafnama från det 16:e århundradet.

Varför behövde Muhammad Amin Zaki återskapa sin forskning ur minnet?

År 1919 förstörde en brand hans hus i Bagdad och slukade hela forskningsarkivet — nästan två årtionden av anteckningar, avskrifter och manuskript. Han övergav inte projektet utan återskapade verket ur minnet under 1920-talet samtidigt som han tjänstgjorde i den irakiska regeringen. Det utgivna verket från 1931 redovisade ärligt de begränsningar detta innebar.