Sara Omar: den kurdisk-danska romanförfattaren som bröt tystnaden

Vem är Sara Omar?

Sara Omar (kurdiska: سارا عومه‌ر) är en kurdisk-dansk författare, poet och människorättsaktivist född den 21 augusti 1986 i Sulaymaniyah i irakiska Kurdistan. Hon är den första internationellt erkända kvinnliga romanförfattaren från Iraks Kurdistanregion, och debutromanen Dødevaskeren (”Dödstvättaren”, 2017) blev ett litterärt fenomen i Danmark, sålde över 100 000 exemplar och hyllades av danska medier som ”muslimska kvinnors MeToo”.

Hon skriver på danska om hedersrelaterat våld, kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap och patriarkala övergrepp mot kvinnor i konservativa kurdisk-muslimska gemenskaper. Verken har gett henne några av Danmarks mest ansedda litteratur- och människorättspriser samt allvarliga dödshot som lett till polisskydd i Köpenhamn.

Viktiga punkter

Född den 21 augusti 1986 i Sulaymaniyah i irakiska Kurdistan; dansk medborgare sedan 2001.
Debutromanen Dødevaskeren (2017) sålde över 100 000 exemplar i Danmark och vann Läsarnas bokpris 2018.
Uppföljaren Skyggedanseren (2019) vann De Gyldne Laurbær, ett av Danmarks mest ansedda litteraturpriser, 2020.
Skriver på danska om hedersrelaterat våld, kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap och patriarkala övergrepp mot kvinnor.
Lever under polisskydd; ambassadör för DIGNITY, Dansk Kvindesamfund, Crossing Borders och GAPF.

Snabbfakta

Fullständigt namn: Sara Omar

Namn på modersmålet: سارا عومه‌ر (kurdiska)

Född: 21 augusti 1986

Födelseort: Sulaymaniyah, irakiska Kurdistan

Medborgarskap: Danmark (sedan 2001)

Bakgrund: Kurdisk; uppvuxen under Iran–Irakkriget och Anfalfolkmordet

Yrke: Romanförfattare, poet, krönikör och människorättsaktivist

Epok: Nutid (2004–i dag)

Utbildning: Kandidatexamen (BSc) i statsvetenskap

Känd för: Dødevaskeren (2017); att bryta tabun kring våld mot kvinnor

Viktiga verk: Dødevaskeren (2017), Skyggedanseren (2019)

Förlag: Politikens Forlag

Stora utmärkelser: Läsarnas bokpris (2018), yttrandefrihetspriset (2018), Institut for Menneskerettigheders människorättspris (2019), De Gyldne Laurbær (2020)

Översättningsspråk: Svenska, norska, serbiska, makedonska och franska

Innehållsförteckning

Uppväxt och ursprung

Historisk bakgrund

Viktiga framgångar och bidrag

– Litterära verk

– Teman och aktivism

– Priser och erkännande

Tidslinje och viktiga händelser

Debatter och missuppfattningar

Arv och kulturell inverkan

Relaterade personer, platser och ämnen

Vanliga frågor

Referenser och vidare läsning

Uppväxt och ursprung

Sara Omar föddes den 21 augusti 1986 i staden Sulaymaniyah i Iraks Kurdistanregion. Hon växte upp under Iran–Irakkriget (1980–1988), som gick direkt över i Gulfkriget 1990–1991. Hon var ett litet barn i området kring Halabja under det kemiska vapenangreppet den 16 mars 1988, ett av Saddam Husseins Anfalkampanjs värsta illdåd mot kurderna, och många släktingar dödades i det bredare Anfalfolkmordet i slutet av 1980-talet. Krigen som formade barndomen skulle senare bli romanernas bakgrund.

Hon flydde från irakiska Kurdistan i de tidiga tonåren och kom till Danmark 2001, femton år gammal. Där avslutade hon gymnasiet innan hon började på universitet. Först läste hon juridik men bytte senare till statsvetenskap och tog en kandidatexamen (BSc).

Historisk bakgrund

Sara Omar växte upp i skärningspunkten mellan tre sammanfallande tragedier: Iran–Irakkriget, Saddam Husseins kemiska vapenkampanjer mot kurdiska civila och den systematiska förföljelsen av kurder i den vidare regionen. Halabja och Anfalfolkmordet bildar författarskapets moraliska grund.

Hon blev vuxen i Danmark under en tid då det danska offentliga samtalet dominerades av debatter om invandring, islam och yttrandefrihet, särskilt efter kontroversen kring Muhammedkarikatyrerna 2005–2006. Romanerna skulle landa mitt i debatterna, där frågan om vem som får kritisera religiösa och kulturella bruk är ovanligt laddad.

Viktiga framgångar och bidrag

Litterära verk

Sara Omars debutroman Dødevaskeren (”Dödstvättaren”) gavs ut av Politikens Forlag den 30 november 2017. Den berättar om Frmesk, ett namn som betyder ”tår” på kurdiska, en kurdisk flicka vars resa går från födelsen i Sulaymaniyah 1986 till en sjukhussäng i Danmark 2016, där hon möter en ung kurdisk läkarstudent fångad mellan en kontrollerande far och egna ambitioner. Romanen sålde över 100 000 exemplar i Danmark, en enastående siffra för en litterär debut i ett land med färre än sex miljoner invånare. Danska recensenter kallade den ”muslimska kvinnors MeToo”.

Uppföljaren, Skyggedanseren (”Skuggdansaren”), kom den 26 november 2019 och fortsatte Frmesks berättelse. Båda romanerna ges ut av Politikens Forlag och har översatts till svenska, norska, serbiska, makedonska och franska. I december 2020 utsåg den franska tidskriften Le Point romanen Dødevaskeren till en av de trettio viktigaste böckerna som gavs ut i Frankrike det året.

Tidigare under banan publicerade Omar essän ”Den konfliktfyllda unga i ett samhälle som inte bryr sig” hos The Voices 2006, en dikt i litteraturtidskriften Kritiker 2014 och dikten ”Barndommens tavshed” (”Barndomens tystnad”) i danska PEN:s antologi Ord på flugt (2016).

Teman och aktivism

Omar skriver på danska om ämnen hon säger sig ha behövt bryta tabun för att kunna publicera: hedersrelaterat våld, kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap, incest, sexuella övergrepp, social kontroll och patriarkala övergrepp mot kvinnor i konservativa kurdisk-muslimska gemenskaper. Sedan 2004 har hon också skrivit kritiska essäer i medier i Mellanöstern om rättigheter för kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning och homosexuella, under många år med manlig pseudonym för att undvika repressalier.

Det litterära arbetet har inte gått att skilja från aktivismen. Hon är ambassadör för DIGNITY, Danska institutet mot tortyr, Dansk Kvindesamfund, ungdomsorganisationen Crossing Borders och den svenska organisationen GAPF, som arbetar mot hedersrelaterat våld. Hon har medverkat i kampanjer för Amnesty International och Danner, det danska nätverket av kvinnojourer.

Efter utgivningen av Dødevaskeren mottog Omar allvarliga dödshot och lever nu under polisskydd, ett faktum hon talat öppet om i danska och internationella medier. Hon beskriver sig som ”agnostisk muslim” och har sagt att budskapet är universellt: det handlar om våld mot kvinnor i varje gemenskap där det tolereras, inte om islam som tro.

Priser och erkännande

Sara Omars utmärkelser omfattar:

Erik Hoffmeyers resestipendium (2015)
Ytringsfrihedsprisen – yttrandefrihetspriset (2018)
Årets Victor – årets Victor, utdelat av Ekstra Bladet (2018)
Artbeatpriset (2018)
Læsernes Bogpris – Läsarnas bokpris (2018) för Dødevaskeren
ELLE Style Awards: Årets kvinna (2019)
Martin Andersen Nexø-stiftelsens litteraturpris (2019)
Institut for Menneskerettigheders människorättspris (2019)
De Gyldne Laurbær – Den gyllene lagerkransen (2020) för Skyggedanseren

Hon invigde den danska litteraturfestivalen Bogforum i Köpenhamn 2019 och höll invigningstalet vid CPH:DOX 2020. Hon sitter i den rådgivande expertpanelen för Arts & Globalization Communication Group.

Tidslinje och viktiga händelser

1986 – Föds den 21 augusti i Sulaymaniyah i irakiska Kurdistan.

1988 – Bor i Halabjaregionen under det kemiska vapenangreppet den 16 mars.

Slutet av 1980-talet – Anfalfolkmordet; många släktingar dödas.

Slutet av 1990-talet – Flyr från irakiska Kurdistan som flykting.

2001 – Kommer till Danmark, 15 år gammal; återupptar skolgången och börjar senare på universitet.

2004 – Börjar skriva kritiska essäer i medier i Mellanöstern, ofta under manlig pseudonym.

2014 – Publicerar en dikt i den svenska litteraturtidskriften Kritiker.

2016 – Bidrar med ”Barndommens tavshed” till danska PEN:s antologi Ord på flugt.

2017 – Debutromanen Dødevaskeren ges ut av Politikens Forlag (30 november).

2018 – Vinner Läsarnas bokpris, yttrandefrihetspriset, Årets Victor och Artbeatpriset.

2019 – Vinner Institut for Menneskerettigheders pris, ELLE Style Awards Årets kvinna och Martin Andersen Nexø-stiftelsens pris. Uppföljaren Skyggedanseren ges ut (26 november). Inviger Bogforum i Köpenhamn.

2020 – Skyggedanseren vinner De Gyldne Laurbær. Håller invigningstalet vid CPH:DOX. Le Point utser Dødevaskeren till en av Frankrikes 30 viktigaste böcker för året.

Debatter och missuppfattningar

Sara Omars verk har väckt skarpa reaktioner över det politiska och religiösa spektrumet. Hon har hyllats som orädd röst för kvinnors rättigheter och av vissa fördömts som islamofobisk. Hon avvisar båda ytterligheterna och beskriver sig som ”agnostisk muslim” vars verk riktar sig mot våld mot kvinnor var det än förekommer, snarare än mot islam som tro.

Hoten har lett till att hon lever under polisskydd i Danmark sedan kort efter utgivningen av Dødevaskeren. Beslutet att själv och på egen bekostnad översätta böckerna till kurdiska och arabiska för att kringgå censur i Mellanöstern visar svårigheten att nå de läsare som mest direkt inspirerat författarskapet.

Hon beskrivs ibland felaktigt som dansk-norsk. I själva verket är hon kurdisk-dansk: romanerna har översatts till norska, vid sidan av svenska, serbiska, makedonska och franska, men hon är dansk medborgare och har bott i Danmark sedan 2001.

Arv och kulturell inverkan

Sara Omar är den första internationellt erkända kvinnliga romanförfattaren från Iraks Kurdistanregion. Romanerna har fört en kurdisk kvinnas röst till centrum av Skandinaviens litterära kultur och gett många kvinnor, särskilt muslimska och kurdiska kvinnor i Norden, ett språk för erfarenheter som tidigare inte kunde uttalas offentligt. Omar har själv beskrivit hur böckerna har ”satt i gång en mycket stillsam rörelse bland kvinnor, särskilt kvinnor med muslimsk bakgrund i Skandinavien”.

Författarskapet hör till en bredare tradition av kurdisk litteratur i europeisk exil, vid sidan av författare som Mehmed Uzun i Sverige och Bachtyar Ali i Tyskland. Hon utmärker sig dock genom att helt skriva på danska, debutens räckvidd som bästsäljare och det direkta tilltalet om könsrelaterat våld.

Relaterade personer, platser och ämnen

Mehmed Uzun – kurdisk romanförfattare som levde i svensk exil
Bachtyar Ali – ledande kurdisk romanförfattare som skriver på sorani
Det kemiska angreppet mot Halabja – illdådet 1988 i hennes barndomsregion
Anfalkampanjen – Saddam Husseins folkmord på kurderna
Sulaymaniyah – hennes födelseort
Politikens Forlag – hennes danska förlag
Kurder i Danmark – diasporagemenskapen där hon blev vuxen

Vanliga frågor

Vem är Sara Omar?

Sara Omar (född den 21 augusti 1986) är en kurdisk-dansk författare, poet och människorättsaktivist vars debutroman Dødevaskeren (”Dödstvättaren”, 2017) blev en av senare års mest lästa danska romaner och gav henne några av Danmarks mest ansedda litteratur- och människorättspriser.

Vad är Sara Omar mest känd för?

Hon är mest känd för Dødevaskeren (2017) och uppföljaren Skyggedanseren (2019), romaner som bröt tabun i dansk litteratur kring hedersrelaterat våld, kvinnlig könsstympning och övergrepp mot kvinnor i konservativa kurdisk-muslimska gemenskaper.

Är Sara Omar kurd?

Ja. Sara Omar föddes i Iraks Kurdistanregion och identifierar sig som kurd. Hon har varit dansk medborgare sedan 2001, och romanerna har uttryckliga rötter i kurdisk identitet, geografi och historia.

På vilket språk skriver Sara Omar?

Hon skriver sina romaner på danska. Hon har själv och på egen bekostnad arbetat med att översätta böckerna till kurdiska och arabiska för att göra dem tillgängliga för läsare i Mellanöstern utan censur.

Varför lever Sara Omar under polisskydd?

Hon har fått allvarliga dödshot sedan utgivningen av Dødevaskeren 2017 som reaktion på den öppna skildringen av hedersrelaterat våld, kvinnlig könsstympning och övergrepp som hon tillskriver reaktionära religiösa tolkningar.