Tirigan avslutar den gutiska följden i Sumeriska kungalistan och besegras i Utu-hegals seger. Texterna bevarar kort regering och fälttåg, inte en fullständig biografi.

Brunt lerprisma med två täta kilskriftskolumner, stående på genomskinligt stöd i en museimonter
Weld-Blundell-prismat, Ashmolean AN 1923.444, cirka 1800 f.Kr., troligen Larsa. Senare handskrift, inte beställd av Tirigan. Foto Gts-tg, 15 mars 2017. © Gts-tg · 15 March 2017 · Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0.

Fyrtio dagar i listan

Oxford läser Tiriga med osäkerhetstecken och tilldelar honom fyrtio dagar. Därefter kommer Gutiums nederlag och kungamaktens överföring till Uruk, kallat Unug. [1] Namn, summor och tider varierar mellan handskrifter. En säker sjuttonde kung eller exakt 125 års obrutet imperium är inte belagt. Fyrtio dagar är en traderad listuppgift, ingen dagbok.

En senare handskrift

Ashmolean daterar prismat till omkring 1800 f.Kr. och anger Larsa som trolig härkomst. Fyra sidor har vardera två sumeriska kolumner. Listan blandar myt, legend och historia och för gudagiven kungamakt mellan städer, vilket stödjer Isins legitimitet. [2] Föremålets datum är inte tronbestigning; listnärvaro bevisar inte rättvisa eller god förvaltning.

Utu-hegals fälttåg

Berättelsen framställer Uruks kung som utsänd av Enlil och stödd av Inana. Han fångar Ur-Ninazu och Nabi-Enlil, Tirigans generaler sända som ombud. Läger, helgedomar och Karkara strukturerar marschen; bön och krig förenas. [3] Det är segrarens version. Anklagelser mot Gutium är ingen neutral beskrivning av hela befolkningen.

Flykt och fångenskap

Texten säger att Tirigan flydde ensam till fots till Dabrum. Invånarna hindrade flykten och Utu-hegals sändebud grep honom med hustru och barn. Bojor, ögonbindel och en fot på nacken fullbordar underkastelsen. [3] Det avslöjar inte privata motiv eller bevisar kamp till slutet, uttrycklig kapitulationsvägran eller försvar av en modern nation.

Kronologi och regionalhistoria

Listan placerar Utu-hegal i Uruk före Ur-Namma i Ur. [1] Ur III kan inte samtidigt vara etablerat före och grundat efter nederlaget. Utan angiven kronologisk rekonstruktion används sent tredje årtusende f.Kr. Van De Mieroop betonar skiftande Gutium-betydelser, möjliga samtidiga lokala härskare och språk känt främst genom namn. [4] Zagros ger regional relevans, ingen belagd språkkedja Guti–Kurti–Kurd eller första kurdiskt imperium.

Källor och vidare läsning

  1. University of Oxford, Electronic Text Corpus of Sumerian Literature, The Sumerian King List, composition 2.1.1, especially lines 308–354 and manuscript variants.
  2. Ashmolean Museum, Sumerian King List, AN1923.444: date, probable origin, physical form and political interpretation.
  3. University of Oxford, Electronic Text Corpus of Sumerian Literature, The Victory of Utu-hegal, composition 2.1.6, lines 1–62.
  4. Marc Van De Mieroop, Gutians, Encyclopaedia Iranica XI/4 (2002; updated 2013), pp. 408–410: terminology, chronology and linguistic evidence.