Artiklar om kurdisk historia
Artiklar i kategorin Kurdiska profiler.
546 artiklar tillgängliga på svenska.
Ganj Ali Khan (död 1625) var en kurdisk guvernör i Kerman i safavidernas Iran. Han lät bygga det magnifika Ganj Ali Khan-komplexet – ett av de främsta exemplen på safavidisk arkitektur, som står kvar än i dag.
Läs artikeln Ibrahim al-Kurani (1615–1690) var en kurdisk islamisk lärd i Medina som förenade sufisk mystik med etablerad hadithforskning, utbildade hundratals elever från hela den muslimska världen och påverkade både osmanskt och sydostasiatiskt islamiskt tänkande.
Läs artikeln
Elî Teremaxî (1591-1664) var en kurdisk lärd som banade väg för användningen av folkspråket kurmanji i medreseutbildningen och gjorde islamisk lärdom tillgänglig för kurdiska elever på deras eget språk.
Läs artikeln Ali Janbulad (död 1610) var en kurdisk furste som ledde Janbuladupproret mot Osmanska riket (1605–1607), allierade sig med Venedig och safaviderna och kom närmast att upprätta en självständig kurdisk stat fram till modern tid.
Läs artikeln
Ezidi Mirza (1600–1651) var en kurdisk gestalt under det 17:e århundradet som representerar traditionen av kurdiskt liv och kurdisk kultur under den osmanska emiratperioden.
Läs artikeln Shir Sarim var en kurdisk gestalt under det 16:e århundradet som räknas till de framstående kurderna under tidigmodern tid och representerar den bredare traditionen av kurdiskt kultur- och politiskt liv under den osmanska epoken.
Läs artikeln Yusuf Yaska (1592–1636) var en kurdisk poet från början av det 17:e århundradet, en del av den klassiska kurdiska kurmanjipoesins blomstring under de osmanska emiratens tid.
Läs artikeln Feqiyê Teyran (omkring 1590–1660), kurdisk sufisk poet och elev till Melayê Cizîrî, var den förste kurdiske poeten som skrev berättande dikter i mathnawiform och banade väg för den episka traditionen på kurmanji.
Läs artikeln Asenath Barzani (omkring 1590–1670), kurdisk-judisk lärd från Mosul, var historiens första kända kvinnliga rabbin, poet och ledare för den judiska kurdiska gemenskapen i norra Irak.
Läs artikeln Melayê Cizîrî (cirka 1570–1640), kurdisk sufisk poet från Cizre, hör till de största gestalterna i klassisk kurmanjipoesi. Hans ghazaler, qasidor och mystiska vers placerade honom i den islamiska litterära traditionens främsta led.
Läs artikeln Abd-al-Baqi Nahavandi (1570–1632) var en kurdisk lärd och historiker som tjänade vid mogulhovet i Indien och skrev Ma'asir-i Rahimi, en betydande persiskspråkig biografi över Khan-i Khanan Rahim.
Läs artikeln Şêx Şemsedînê Exlatî (1558–1674) var en kurdisk sufisk lärd och religiös gestalt från Akhlatregionen och representerar den kurdiska islamiska lärdomstraditionen under tidig osmansk tid.
Läs artikeln Sharafkhan Bidlisi (1543–1603), kurdisk prins och historiker, skrev Sharafnama — den första heltäckande historien om det kurdiska folket och dess dynastier, färdigställd 1597.
Läs artikeln Halo Khan Ardalan (regerade 1590–1616) var en kurdisk härskare i Ardalandynastin i Shahrizorregionen som styrde under den avgörande osmansk-safavidiska kampen om Kurdistan i slutet av det 16:e århundradet.
Läs artikeln Idris Bitlisi (1457–1520), kurdisk diplomat, historiker och osmansk rådgivare, förhandlade fram den kurdiska alliansen med sultan Selim I vid Chaldiran och skrev Hasht Bihisht, en milstolpe i persisk historieskrivning.
Läs artikeln Mahmud kurden (det 15:e århundradet), en kurdisk metallkonstnär som signerade sina verk ”mu'allim mahmud al kurdi”, betraktas som en av grundarna av den venetiansk-saracenska konststilen. Verk finns i British Museum och V&A.
Läs artikeln Sultan Sahak (det sena 14:e till det tidiga 15:e århundradet), kurdisk religiös ledare från Barzinjah nära Sulaymaniyah, grundade eller reformerade yarsanismen, en gammal synkretisk kurdisk tro med över en miljon anhängare i dag.
Läs artikeln Khvajeh Ali Safavi (död 1427), son till Sadr al-Din Musa och sonson till Safi-ad-din Ardabili, ledde sufiorden Safaviyya från 1391 till 1427 och utökade avsevärt dess anhängarskara i Anatolien.
Läs artikeln Izz al-Din Shir (död 1423), den kurdiske grundaren av emiratet Hakkari, skapade ett furstendöme som styrde området kring Vansjön i över fyra århundraden och trotsade Qara Qoyunlus makt.
Läs artikeln Mela Huseynê Bateyî (1417–1495), kurdisk poet och religiös lärd från Hakkari, skrev Mewlûda Kurmancî och grundlade Bateyîskolan inom kurdisk mawliddiktning, som fortfarande är inflytelserik i dag.
Läs artikeln Sayyid Husayn Ahlati (död 1397), persiskpräglad kurdisk muslimsk ockultist och läkare-alkemist vid mamlukhovet, spelade en avgörande roll i återupplivandet av islamisk ockultism under slutet av det 14:e århundradet.
Läs artikeln Mele Perişan (1356–1431), kurdisk poet knuten till vasallväldet Ardalan, skrev Parishan-nama – som anses vara det äldsta kända verket i den kurdiska poesins litterära goranitradition.
Läs artikeln Zain al-Din al-Iraqi (1325–1404), en kurdisk hadithlärd ur en familj med rötter nära Erbil, skrev dikten Alfiyya om hadithvetenskaperna och undervisade Ibn Hajar al-Asqalani, en av islams största lärda.
Läs artikeln Sadr al-Din Musa (1305–1391), son till Safi-ad-din Ardabili, ledde sufiorden Safaviyya i över 50 år och formade den institution som till sist skulle bli Irans safaviddynasti.
Läs artikeln