Artiklar om kurdisk historia
Artiklar i kategorin Kurdiska profiler.
546 artiklar tillgängliga på svenska.
Shabankara'i (cirka 1298–1358), kurdisk poet och historiker från Fars, skrev Majma al-Ansab fi l-Tawarikh — en av de mest värdefulla historiska krönikorna om Persiens sena ilkhanidiska period.
Läs artikeln Sayyid Husayn Ahlati (död 1397) var en kurdisk muslimsk ockultist och alkemist med persisk kulturprägel, livläkare åt sultan Barquq, som spelade en avgörande roll i den islamiska ockultismens renässans under slutet av det 14:e århundradet.
Läs artikeln Mele Perişan (1356–1431) var den tidigast kände kurdiske poeten på gorani, knuten till Ardalanfurstendömet. Hans Parishan-nama betraktas som det äldsta verket i goranis litterära tradition.
Läs artikeln Zain al-Din al-Iraqi (1325–1404), kurdisk hadithforskare född i Kairo i en familj från trakten av Erbil, var sin tids främste hadithmästare och lärare till Ibn Hajar al-Asqalani.
Läs artikeln Sadr al-Din Musa (1305–1391) var son till Safi-ad-din Ardabili och den sufiska Safaviyyaordens andre ledare — orden med kurdiskt ursprung som så småningom skulle grunda den safavidiska dynastin.
Läs artikeln Shabankara'i (cirka 1298–1358) var en kurdisk poet och historiker från Fars som skrev Majma al-Ansab fi l-Tawarikh, en viktig persisk krönika från ilkhanernas tid.
Läs artikeln Abulfeda (1273–1331), kurdisk ayyubidisk geograf och historiker samt guvernör i Hama, skrev geografin Taqwim al-Buldan och Kortfattad historia om mänskligheten — en krater på månen bär hans namn.
Läs artikeln Safi-ad-din Ardabili (cirka 1252–1334), kurdisk sufisk mystiker i Ardabil, grundade Safaviyyaorden, vars efterkommande senare skulle grunda Safavidriket och förändra Iran för alltid.
Läs artikeln Fakhr al-Din al-Akhlati (död 1260) var en kurdisk lärd från Akhlat nära Vansjön, en av det medeltida Jaziras betydelsefulla kurdiska intellektuella gestalter under det 13:e århundradet.
Läs artikeln Amadin var ett kurdiskt yazidiskt helgon från det 13:e århundradet, vördat som helare, särskilt vid magåkommor, inom yazidisk tro och en representant för den rika traditionen av kurdiska yazidiska heliga gestalter.
Läs artikeln Sheikh Obekr var ett kurdiskt yazidiskt helgon från det 13:e århundradet som vördas inom den yazidiska tron, en del av den rika tradition av yazidiska heliga gestalter som har varit andliga stöttepelare i kurdisk kultur.
Läs artikeln Sheikh Mand, kurdiskt yazidiskt helgon och ayyubidisk militär befälhavare under det 13:e århundradet, tilldelades titeln kurdernas emir av Saladin för sitt befäl över Hakkariyaregementet i ayyubidernas armé.
Läs artikeln Shams al-Din al-Shahrazuri (död efter 1288) var en kurdisk illuminationistisk filosof som skrev Nuzhat al-Arwah, medeltidens mest heltäckande arabiska filosofihistoria.
Läs artikeln Khatuna Fekhra, kurdiskt yazidiskt kvinnligt helgon från det 13:e århundradet, vördas som beskyddare av kvinnor, barn och barnafödande inom yazidisk tro och har en helgedom vid det heliga templet i Lalish.
Läs artikeln Husam al-Din Chalabi (cirka 1225–1284), kurdisk sufisk mystiker och lärjunge till Rumi, inspirerade till Masnavis tillkomst och efterträdde Rumi som ledare för mevleviorden.
Läs artikeln Ibn al-Hadjib (död 1249), kurdisk malikitisk grammatiker och rättslärd, skrev inflytelserika verk om arabisk grammatik och rättsvetenskap som formade islamisk utbildning i hela den medeltida världen.
Läs artikeln Ibn al-Salah (1181–1245), kurdisk shafiitisk hadithlärd från Shahrazur i irakiska Kurdistan, skrev Introduktion till hadithvetenskapen, den grundläggande texten för hadithmetodik inom islam.
Läs artikeln Sayf al-Din al-Amidi (1156–1233), rättslärd från Amid (Diyarbakir), förenade islamisk teologi och rättslära och var en av ayyubidtidens mest intellektuellt ambitiösa lärda.
Läs artikeln Ibn al-Azraq al-Fariqi (cirka 1116–1176), kurdisk historiker och ämbetsman hos artukiderna, skrev Tarikh Mayyafariqin wa Amid, en avgörande källa till kurdisk och medeltida Jazirahistoria.
Läs artikeln Fakhr-un-Nisa Shuhdah al-Baghdadiyyah (död 1112) var en kurdisk muhaddithah, kalligraf och lärd som grundade en stor utbildningsinstitution i Bagdad och fick titeln kvinnlighetens stolthet.
Läs artikeln Ali Hariri (ca 1009–1079), den förste kände poeten som skrev på kurmanjisk kurdiska, banade väg för den klassiska kurdiska litterära traditionen med sufisk poesi som hyllade kärleken och Kurdistan.
Läs artikeln Shah Husayn (regerade 1417–1424), den siste store kurdiske hazaraspidiske atabegen av Lorestan, styrde under slutåren av en trehundraårig dynasti innan timuridhärskaren Shahrukh gjorde slut på det kurdiska styret 1424.
Läs artikeln Muzaffar al-Din Afrasiab II (regerade 1340–1355), kurdisk hazaraspidisk atabeg av Lorestan, försvarade sin dynastis bergshuvudstad Idaj mot muzaffaridiska angrepp och upprätthöll kurdiskt styre.
Läs artikeln Yusuf Shah II (Rukn al-Din), kurdisk hazaraspidisk atabeg 1330–1340, utvidgade dynastin genom att annektera Shushtar, Hoveizeh och Basra och förde kurdiskt styre djupt in i Khuzestan och Irak.
Läs artikeln