Inledning

Kermanshah (kurdiska: Kirmaşan) är västra Irans stora kurdiska stad – det största stadscentrumet i den del av Kurdistan som kurder kallar Rojhelat, de östra kurdiska områdena. Staden ligger bland Zagrosbergen på den gamla vägen mellan den iranska högplatån och Mesopotamien och har nära en miljon invånare, vilket gör den till en av de största städerna med kurdisk majoritet någonstans i världen.

Kermanshah är en stad med djupa rötter i forntiden – vaktad av de sasanidiska klipprelieferna i Taq-e Bostan och nära den världsberömda Bisotuninskriften – och med en särpräglad kurdisk karaktär, där man talar den sydkurdiska dialekten. Den här artikeln skildrar dess läge, befolkning, antika förflutna och svårigheterna i dess senare historia.

Viktiga punkter

• Kermanshah (kurdiska: Kirmaşan) är huvudstad i provinsen Kermanshah i västra Iran och den största staden i Rojhelat (östra Kurdistan).

• Med nära en miljon invånare hör den till världens största städer med kurdisk majoritet.

• Invånarna talar främst sydkurdiska (kelhuri / kermanshahi). De flesta är shiamuslimer, men det finns också sunnimuslimska och yarsaniska (Ahl-e Haqq) gemenskaper.

• Staden är berömd för de sasanidiska klipprelieferna i Taq-e Bostan och ligger nära Dareios den stores världsarvslistade Bisotuninskrift.

• Den drabbades hårt av Iran–Irakkriget (1980–88), och regionen drabbades av en förödande jordbävning 2017.

Snabbfakta

Namn (kurdiska): Kirmaşan

Land / region: Iran (Rojhelat / östra Kurdistan)

Provins: Kermanshah

Läge: Zagrosbergen, vid floden Qara Su

Höjd: omkring 1 400 m

Befolkning: nära 1 miljon (staden)

Språk: Främst sydkurdiska (kelhuri)

Religion: Till stor del shiamuslimsk; även sunnimuslimsk och yarsanisk

Känd för: Taq-e Bostan, Bisotuninskriften i närheten, sydkurdisk kultur


Innehåll

Var ligger Kermanshah?

Rojhelats stora stad

Taq-e Bostan och den antika staden

Krig och jordbävning

Kermanshah i dag

Tidslinje

Vanliga frågor

Relaterade personer, platser och ämnen

Referenser och vidare läsning


Var ligger Kermanshah?

Kermanshah ligger i de centrala Zagrosbergen i västra Iran, vid floden Qara Su på omkring 1 400 meters höjd, ungefär 500 kilometer väster om Teheran och inte långt från den irakiska gränsen. I tusentals år har staden behärskat den högt belägna väg som förbinder den iranska högplatån med Mesopotamiens lågland – vägen mellan Irans hjärta och Bagdad – vilket gav staden bestående strategisk och kommersiell betydelse.

Bergsläget ger Kermanshah ett mildare klimat än den torra högplatån i öster och knyter staden fast till Zagros bredare kurdiska värld, som sträcker sig västerut in i irakiska Kurdistan och norrut mot Rojhelats andra städer.

Rojhelats stora stad

Kermanshah är den största staden i iranska Kurdistan och till överväldigande del kurdisk till sin karaktär. De flesta invånare talar sydkurdiska – dialektgruppen kelhuri eller kermanshahi. Där skiljer den sig från de sorani- och kurmanjîtalande kurderna längre norrut, och även religionssammansättningen är särpräglad: medan många kurder är sunnimuslimer är invånarna i Kermanshah till stor del shiamuslimer, vid sidan av betydande sunnimuslimska och yarsaniska (Ahl-e Haqq) gemenskaper.

Särskilt yarsantron har djupa rötter i Guranregionen runt Kermanshah och gör staden till ett centrum för en av Kurdistans mest särpräglade religiösa traditioner. Tillsammans ger dessa trådar Kermanshah en helt egen kurdisk identitet – omisskännligt en del av den kurdiska världen, men formad av sitt eget språk, sin egen tro och sin egen historia.

Taq-e Bostan och den antika staden

Kermanshahs forntida historia är skriven i klippan runt staden. I utkanten finns relieferna i Taq-e Bostan, en rad monumentala klipphuggningar som det sasanidiska riket lät hugga ut mellan det fjärde och sjunde århundradet e.Kr. De avbildar kungliga investiturer och en berömd vildsvinsjakt och hör till den främsta bevarade sasanidiska konsten någonstans.

Ett kort stycke bort, vid den gamla vägen till Bagdad, reser sig Bisotun, där Dareios den store lät hugga in sin stora trespråkiga inskrift i berget omkring 500 f.Kr. Platsen är nu ett av Unescos världsarv och inskriften ett av nyckeldokumenten för kilskriftens tydning. Tillsammans gör de Kermanshahregionen till ett av den forntida iranska världens rikaste friluftsmuseer.

Krig och jordbävning

Kermanshahs moderna historia har präglats av svårigheter. Närheten till den irakiska gränsen placerade staden vid fronten under Iran–Irakkriget 1980–88, då staden och provinsen bombarderades och många invånare drevs på flykt. I november 2017 drabbades sedan provinsen nära Sarpol-e Zahab av en kraftig jordbävning som dödade hundratals och gjorde tiotusentals hemlösa – en av regionens dödligaste katastrofer på många år.

Kermanshah i dag

I dag är Kermanshah den ekonomiska och kulturella huvudstaden i västra Irans kurdiska områden – ett centrum för handel och industri och ett hyllat regionalt kök. Staden förblir en samlingspunkt för kurdisk identitet i Rojhelat, där språk, musik och yarsaniskt arv lever kvar vid sidan av de antika monumenten, även efter krig, jordbävning och påfrestningarna från en svår modern historia.


Tidslinje

cirka 500 f.Kr. – Dareios den store låter hugga in Bisotuninskriften nära Kermanshah.

det 4:e–7:e århundradet e.Kr. – Sasaniderna hugger ut klipprelieferna i Taq-e Bostan.

medeltiden – Kermanshah växer som en viktig stad på vägen mellan Iran och Bagdad.

1980–88 – Staden och provinsen drabbas hårt av Iran–Irakkriget.

2006 – Bisotun skrivs in på Unescos världsarvslista.

2017 – En stor jordbävning ödelägger Kermanshahregionen nära Sarpol-e Zahab.


Vanliga frågor

Är Kermanshah en kurdisk stad?

Ja. Kermanshah är till överväldigande del kurdisk och den största staden i Rojhelat (iranska Kurdistan), där de flesta invånare talar den sydkurdiska dialekten.


Vad är Kermanshahs kurdiska namn?

På kurdiska kallas staden Kirmaşan (även skrivet Kirmanshan).


Vad är Taq-e Bostan?

En grupp monumentala klippreliefer från sasanidisk tid, uthuggna i klippan i utkanten av Kermanshah mellan det 4:e och 7:e århundradet e.Kr.


Vilken religion har kurderna i Kermanshah?

Till skillnad från många kurder på andra håll är kurderna i Kermanshah till stor del shiamuslimer, med betydande sunnimuslimska och yarsaniska (Ahl-e Haqq) gemenskaper.


Rojhelat (östra Kurdistan) · Sanandaj · Mahabad · Taq-e Bostan · Bisotun · yarsantron · sydkurdiska.


Referenser och vidare läsning

Kermanshah – Wikipedia

Kermanshah – Encyclopædia Britannica

Taq-e Bostan – Wikipedia

Bisotun – Unescos världsarvscentrum