Inledning
Khanaqin (kurdiska: Xaneqîn) är en kurdisk stad längst i östra Irak, vid Alwandfloden bara några kilometer från den iranska gränsen. Administrativt ligger den i provinsen Diyala snarare än i Kurdistanregionen – vilket placerar den mitt i de ”omstridda territorierna” som både Erbil och Bagdad gör anspråk på.
Den omstridda ställningen har mer än något annat format Khanaqins moderna historia: en stad med kurdisk majoritet som utsattes för arabisering under Saddam Hussein, delvis återställd efter 2003 och fortfarande fångad mellan Kurdistanregionen och den irakiska staten. Den här artikeln skildrar dess läge, befolkning och den långa kampen om vem staden tillhör.
Viktiga punkter
• Khanaqin (kurdiska: Xaneqîn) är en stad med kurdisk majoritet i provinsen Diyala i östra Irak, nära den iranska gränsen.
• Den är ett av norra Iraks omstridda territorier som både Kurdistanregionen och den federala regeringen gör anspråk på enligt grundlagens artikel 140.
• Invånarna talar främst den sydkurdiska dialekten; staden har också länge varit hem för araber, turkmener och kristna gemenskaper.
• Khanaqin var ett mål för Saddam Husseins arabiseringskampanjer, vars verkningar i stor utsträckning vändes efter 2003.
• Alwandfloden delar staden och ses tillsammans med sin historiska bro lokalt som en symbol för Khanaqins enhet och kurdiska identitet.
Snabbfakta
Namn (kurdiska): Xaneqîn
Land / region: Irak (omstritt territorium; anspråk på tillhörighet till Bashur)
Provins: Diyala
Flod: Alwand (biflod till Diyala)
Höjd: omkring 183 m
Befolkning: Staden cirka 175 000; distriktet cirka 350 000
Språk: Främst sydkurdiska
Gemenskaper: Kurdisk majoritet; arabiska, turkmenska och kristna minoriteter
Känd för: Ställningen som omstritt territorium, olja, Alwandbron
Gräns: omkring 8 km från Iran
Innehåll
En kurdisk stad i de omstridda territorierna
Arabiseringen och dess återgång
Relaterade personer, platser och ämnen
Var ligger Khanaqin?
Khanaqin ligger i östra Irak, i nordöstra delen av provinsen Diyala, omkring åtta kilometer från den iranska gränsen och ungefär 150 kilometer nordost om Bagdad. Staden ligger vid Alwand, en biflod till Diyalafloden som rinner ner från Zagrosbergen i Iran, i ett bördigt och intensivt odlat område på låg höjd, omkring 183 meter.
Läget vid huvudvägen som shiamuslimska pilgrimer använder på väg till de heliga städerna Najaf och Karbala gjorde den till en viktig gräns- och tullstad mellan den osmanska och den persiska världen, en roll som den har haft i olika former sedan det nittonde århundradet.
En kurdisk stad i de omstridda territorierna
Khanaqin är ett av norra Iraks omstridda territorier – bältet av kurdiskbefolkade distrikt från Khanaqin genom Kirkuk till Sinjar som ligger utanför Kurdistanregionens formella gräns men som regionen gör anspråk på. Artikel 140 i Iraks grundlag från 2005 föreskrev en process i tre steg – normalisering, folkräkning och folkomröstning – för att avgöra deras ställning, men den har aldrig genomförts och har lämnat områdena i ett långvarigt limbo.
Kontrollen på marken har skiftat flera gånger. Kurdiska peshmerga höll Khanaqin och stora delar av det omstridda bältet fram till oktober 2017, då irakiska federala styrkor ryckte in och tog över efter Kurdistans självständighetsomröstning. Stadens slutliga ställning förblir olöst.
Arabiseringen och dess återgång
Under Saddam Hussein var Khanaqin ett mål för Baathregimens arabiseringspolitik – att med tvång fördriva kurder och ersätta dem med arabiska bosättare. Den demografiska förändringen var dramatisk: i folkräkningen 1965 utgjorde kurder omkring 72 procent av distriktets befolkning och araber 26 procent; vid folkräkningen 1977 hade siffrorna pressats till ungefär 45 procent kurder och 48 procent araber.
Efter regimens fall 2003 återvände tiotusentals fördrivna kurder och stadens befolkning växte kraftigt. Men återgången har aldrig varit tryggad: sedan peshmergas tillbakadragande 2017 har observatörer varnat för förnyade demografiska påtryckningar mot distriktet.
Alwand och den gamla bron
Alwandfloden skär rakt genom Khanaqin och delar staden i två halvor som förenas av den historiska Alwandbron – lokalt känd som Kopri. För Khanaqins invånare är floden mer än en vattenkälla: den ses som en symbol för stadens enhet och kurdiska identitet. Området runtom är också rikt på olja, och ett av Iraks tidigaste raffinaderier och en av dess tidigaste rörledningar byggdes i närheten 1927.
Khanaqin i dag
Dagens Khanaqin är fortfarande en stad med kurdisk majoritet som lever med en olöst politisk ställning, där förvaltningen och säkerheten gång på gång är omstridda mellan Kurdistanregionen och Bagdad. Den är ett handelscentrum för den omgivande jordbruksbygden, en övergångspunkt för iranska pilgrimer och ett samhälle som har hållit fast vid en stark kurdisk identitet genom årtionden av omvälvningar – en liten men symboliskt betydelsefull del av den större frågan om var Kurdistans gränser går.
Tidslinje
cirka 1045 – Ibrahim Inal erövrar Khanaqin; området hade stått under Banu Uqayl och annaziderna.
till 1850-talet – Khanaqin ingår i det kurdiska furstendömet Baban.
1847 – Fördraget i Erzurum gör Khanaqin till en betydelsefull osmansk-persisk gränsstad.
1927 – Ett av Iraks första oljeraffinaderier och en av dess första rörledningar byggs nära Khanaqin.
1965–1977 – Saddamtidens arabisering minskar kraftigt kurdernas andel av befolkningen.
2003 – Efter regimens fall återvänder fördrivna kurder och befolkningen växer.
2005 – Artikel 140 föreskriver en process för att lösa frågan om de omstridda territorierna – aldrig fullt genomförd.
2017 – Irakiska federala styrkor tar kontroll över Khanaqin efter Kurdistans självständighetsomröstning.
Vanliga frågor
Är Khanaqin en del av Kurdistanregionen?
Nej – administrativt ligger staden i provinsen Diyala, utanför den formella Kurdistanregionen, men den har kurdisk majoritet och regionen gör anspråk på den som ett av de omstridda territorierna.
Vad är Khanaqins kurdiska namn?
På kurdiska kallas staden Xaneqîn. Invånarna talar främst den sydkurdiska dialekten.
Vad är artikel 140?
En bestämmelse i Iraks grundlag från 2005 som föreskrev normalisering, folkräkning och folkomröstning för att avgöra ställningen för omstridda territorier som Khanaqin, Kirkuk och Sinjar. Den har inte genomförts fullt ut.
Vad hände med Khanaqin under Saddam Hussein?
Khanaqin utsattes för arabisering – kurder fördrevs och arabiska bosättare flyttade in – vilket kraftigt minskade kurdernas andel av befolkningen tills politikens verkningar i stor utsträckning vändes efter 2003.
Relaterade personer, platser och ämnen
Norra Iraks omstridda territorier · Kirkuk · Sinjar · artikel 140 · Alwandfloden · Diyala · furstendömet Baban · Bashur (irakiska Kurdistan).
Referenser och vidare läsning
Khānaqīn – Encyclopædia Britannica