Kürt Böreği: det kurdiska bakverket som Turkiet försökte byta namn…

Kürt Böreği: det kurdiska bakverket som man försökte byta namn på

Kürt Böreği är ett traditionellt kurdiskt bakverk i lager, utan fyllning, rikt på smör och pudrat med florsocker, som har sålts i Istanbuls börekbutiker i mer än två århundraden. Bakverket skapades i början av 1800-talet av en kurdisk migrant från Bingöl vid namn Billiceli Mehmet Efendi, som sålde det till kurdiska hamnarbetare i Istanbuls Kasımpaşa. Kunderna kallade det ”kurdens börek”, och namnet fastnade. Under senare årtionden har ordet ”Kürt” i namnet i tysthet ersatts med ”küt” på butiksskyltar, ett påhittat alternativ som ordföranden för Turkiets börekmakarförening offentligt har kallat ett falskt namn uppfunnet under de senaste tio åren.

Viktiga punkter

• Ett sött bakverk i lager utan fyllning, gjort av dussintals smörpenslade degark som gräddas gyllene och toppas med florsocker

• Skapades i början av 1800-talet av Billiceli Mehmet Efendi (”Rengo”), en kurd från byn Bilice i Kığı, Bingöl

• Namngavs av kunder som sade ”Kürt'ten aldık” (vi köpte det av kurden)

• Under militärkuppen 1980, när ”Kürt” förbjöds, såldes bakverket som ”Sade Börek” eller ”Küt Böreği”

• År 2023 bekräftade börekmakarföreningen att ”Kürt Böreği” var det ursprungliga namnet och ”küt” påhittat

Snabbfakta

Namn: Kürt Böreği

Omskrivs förskönande som: Küt Böreği, Sade Börek, Kete Böreği eller Hamal Böreği

Typ: Sött bakverk i lager, utan fyllning, rikt på smör, med florsocker

Ursprung: Kurdisk kömbetradition från Bingöl, kommersialiserad i Istanbul (Kasımpaşa, Karaköy)

Omstritt: Pågående: butiker ersätter ”Kürt” med ”Küt” på skyltarna

Ursprung: från kurdisk kömbe till Istanbuls börekbutiker

Kürt Böreği går tillbaka på yağlı kömbe, fett tunnbröd, en basföda i kurdiska hushåll över hela östra Anatolien. Kömbe är ett enkelt, smörrikt bröd som bakas på en platt stekhäll (sac) eller i en tandoor och har tillagats i kurdiska byar i århundraden. I början av 1800-talet flyttade en kurdisk man vid namn Mehmet Efendi från byn Bilice i Kığı, Bingöl, till Istanbul. Han var känd som ”Rengo” (blond på kurdiska) och började sälja fet kömbe till kurdiska hamnarbetare i Kasımpaşa. Dessa arbetare behövde billig, kaloririk mat, och Rengo Mehmets bakverk i kömbestil fyllde behovet.

Kunder som inte kände till hans namn sade ”Kürt'ün böreği” (kurdens börek) eller ”Kürt'ten aldık” (vi köpte det av kurden). Namnet fastnade. När verksamheten växte tog han dit lärlingar från Bilice och omgivande kurdiska byar. Dessa kurdiska börekmakare etablerade sig i Karaköy och vidareutvecklade bakverket, bland annat med florsockret ovanpå som blev dess kännetecken.

Traditionell tillagning

Kürt Böreği är slående enkelt. Deg av mjöl, vatten och salt delas i små bollar som var och en kavlas papperstunn. Dussintals ark läggs i lager i en form, och varje ark penslas generöst med smält smör. Det finns ingen fyllning; karaktären kommer helt från lagren och fettet. Bakverket gräddas gyllene, skärs i kuber och pudras med florsocker. Resultatet ser ut som baklava men innehåller varken nötter eller sockerlag, bara frasiga, flagiga och fylliga lager. Det serveras traditionellt med svart te till frukost eller som mellanmål på eftermiddagen.

Kulturell roll och betydelse

Kürt Böreği bär på en särskild klass- och migrationshistoria. Det är de kurdiska arbetsmigranternas mat i Istanbul, arbetare, bärare och hamnarbetare från de östra provinserna. Den var billig, mättande och snabb. Ett av dess alternativa namn är ”Hamal Böreği” (bärarens börek). Utvecklingen från byarnas kömbe till en självklar vara i Istanbuls börekbutiker speglar den bredare historien om kurdisk flytt från landsbygd till stad. I dag är det en av Turkiets mest populära börekvarianter och uppskattas i alla samhällsklasser.

Omstridda namn: utplåningen från Kürt till Küt

Till skillnad från kurdiskt kaffe, vars kurdiska namn suddades ut internationellt och ersattes med ett turkiskt, berättar Kürt Böreği en annan historia. Här överlevde det kurdiska namnet i turkiskan i mer än två århundraden. Ordet ”Kürt” fanns på butiksskyltar, i receptböcker och på menyer. Men denna synlighet har själv blivit måltavlan.

Under militärkuppen den 12 september 1980 förbjöds ordet ”Kürt” i praktiken i det offentliga livet. Bakverket såldes som ”Sade Börek” eller ”Küt Böreği”. När förtrycket lättade återkom Kürt Böreği. Men under det senaste årtiondet har ”Küt Böreği” dykt upp på nytt. Butiker ersätter ”Kürt” med ”Küt” på skyltarna. En falsk etymologi hävdar att ”küt” syftar på ljudet av hackande. Kritiker påpekar att ”Küt Börek” (utan det possessiva -ği) grammatiskt skulle vara korrekt för ett ljudnamn; det possessiva suffixet är bara meningsfullt om det betyder att något ”tillhör” någon.

I november 2023 gjorde Bülent Dilbağı, ordförande för börekmakarföreningen, ett entydigt offentligt uttalande: ”Kürt Böreği” är det ursprungliga och korrekta namnet. ”Küt” har bara använts under de senaste tio åren och är påhittat. Han bekräftade ursprungsberättelsen: Billiceli Mehmet Efendi, kurdiska arbetare och hamnen i Kasımpaşa. Flera turkiska journalister påpekade ironin: Turkiet använder utan problem Boşnak Böreği, Çerkez Tavuğu och Arnavut Ciğeri, men ”Kürt” på en butiksskylt förblir politiskt känsligt.

Tidslinje

Början av 1800-talet – Rengo Mehmet flyttar från Bingöl till Istanbul och säljer kömbe till kurdiska hamnarbetare

Mitten av 1800-talet – Känt som ”Kürt Böreği”; kurdiska lärlingar grundar börekbutiker i Karaköy

1890-talet – Florsocker tillkommer; bakverket blir ett stående inslag i börekbutikernas utbud

1980 – Militärkupp; ”Kürt” förbjuds; bakverket säljs som ”Sade Börek”

Cirka 2013 – ”Küt Böreği” dyker upp på nytt med en påhittad etymologi

2023 – Börekmakarföreningen bekräftar ”Kürt Böreği” som ursprungligt och kallar ”Küt” påhittat

Vanliga frågor

Vad är Kürt Böreği?

Ett traditionellt kurdiskt bakverk i lager utan fyllning, gjort av dussintals smörpenslade degark som gräddas gyllene och toppas med florsocker. Det utvecklades ur kurdisk kömbe och blev populärt i Istanbul under 1800-talet.

Heter det Kürt Böreği eller Küt Böreği?

Kürt Böreği är det ursprungliga namnet, bekräftat av börekmakarföreningen 2023. ”Küt Böreği” är en nyare förskönande omskrivning som skapats för att undvika ordet ”Kürt” (kurdisk) i ett kommersiellt sammanhang.

Vem uppfann Kürt Böreği?

Billiceli Mehmet Efendi, en kurdisk migrant från byn Bilice i Kığı, Bingöl. Han anpassade den kurdiska kömbetraditionen till gatumat som såldes till hamnarbetare i 1800-talets Istanbul.

Är Kürt Böreği sött eller salt?

Sött. Till skillnad från de flesta turkiska börekvarianter, som är salta med ost eller kött, saknar Kürt Böreği fyllning och serveras med florsocker. Det liknar baklava till utseendet men innehåller inga nötter eller någon sockerlag.

Avslutning

Kürt Böreği är ett sällsynt fall där det kurdiska namnet överlevde fullt synligt i mer än två hundra år, på turkiska butiksskyltar, i turkiska receptböcker och uttalat av turkiska kunder. Att till och med detta namn nu är utsatt för påtryckningar säger något om utplåningens djup. Det handlar inte bara om att dolda namn tas fram; synliga namn täcks över. Ordföranden för Turkiets egen börekmakarförening har kallat det vid dess rätta namn. Bakverket är kurdiskt. Namnet är kurdiskt. Resten är politik.