Fyra stater slöt ett icke-angreppsfördrag. Suveränitet och gränsöverskridande organisationer berörde kurdisk politik; text och genomförande skiljer sig.

Fördragssida med artiklar 7–10 och fyra utrikesministrars namn
Fördragsserien 190,1938, sida 27: engelsk översättning och namn. Dokumentfaksimil, inget foto av undertecknandet. League of Nations · Treaty Series 190 (1938), p. 27 · Wikimedia Commons scan · Historical public-domain treaty record.

Stater och datum

Afghanistan, Iran, Irak och Turkiet skrev under 8 juli 1937 i Teheran: Faiz Mohammad Khan, Samiy, Naji al-Asil och Aras. Ratifikationer deponerades 25 juni 1938. [1] Afghanistan deltog självständigt utan kurdisk delning; Syrien skrev inte under.

Icke-angrepp

Artiklar 1–4 gäller inblandning, gränser, samråd och aggression. [1] Inget automatiskt kollektivt försvar:1939 diskuterades en omvandling inför Italien och Tyskland. [4] Förslag och gällande avtal skiljer sig.

Artikel 7 och kurder

Artikel 7 krävde att grupper på egen mark hindrades från att undergräva annans ordning eller författning; kurder nämns inte. [1] Saito beskriver 2002 med Entessar hinder för gränsrörelser och tillflykt. [2] Viktigt utan bevis för total stängning eller identiska följder.

Flera motiv

Iran beskrev 1937 som fredsbevis och hävdade initiativet. [3] Det är regeringens framställning. Palabıyıks abstract förenar inre och yttre hot. [5] Kurdiska frågor, grannrelationer och internationell oro hör ihop.

Åberopande 1941

Rapporten 13 augusti 1941 beskriver brittisk press på Irak att åberopa pakten gentemot Iran om tyska besökare och irakiska politiska flyktingar. Kupp­rykten var obekräftade. [6] Dokumenterat önskemål utanför ett specifikt kurdiskt fall, inte fullständigt genomförande.

Tid och gränser

Artikel 10 ger fem år och nya femårsperioder om uppsägning inte sker sex månader före. [1] Statsfred gav inte kurdiskt självstyre. Specifika massakrer, alla tillflykter borta och senare operationer kräver egna belägg;1955 sin egen kontext.

Källor och vidare läsning

  1. League of Nations Treaty Series, vol. 190 (1938), no. 4402, pp. 21–27: official French treaty and English translation, ten articles and ratification note.
  2. Miwa Saito, Nation-building and Conflict Resolution: The Kurds in Iraq and Turkey (PhD, St Andrews, 2002), p. 121: Kurdish border movements and the pact, citing Entessar (1992), p. 54.
  3. FRUS 1937, vol. I, document 820: Engert dispatch, 25 August, enclosing Iran’s statement of 23 August 1937.
  4. FRUS 1939, vol. II, document 352: 12 April report of discussion about possible mutual defence.
  5. Mustafa Serdar Palabıyık, Sadabad Pact: An Analysis Based on Alliance Theories, Ortadoğu Etütleri 2.1 (2010; online record 2016), pp. 147–179; public abstract consulted.
  6. FRUS 1941, vol. III, document 373: Knabenshue telegram, 13 August 1941, on invoking the pact over activities in Iran.