Vem är Selahattin Demirtaş?
Selahattin Demirtaş är en kurdisk-zazaisk politiker, advokat och författare, född den 10 april 1973 i Palu i Elazığ i Turkiet. Han var medordförande för Folkens demokratiska parti (HDP) — Turkiets främsta prokurdiska parti — från 2014 till 2018. Han har varit fängslad sedan den 4 november 2016 på politiskt omstridda anklagelser. Trots att han satt i ett högsäkerhetsfängelse kandiderade han till president 2018 och har fortsatt skriva och ge ut böcker från sin cell. Han betraktas allmänt som en av det 21:a århundradets viktigaste kurdiska politiska gestalter och en symbol för motstånd mot undertryckandet av kurdiska politiska rättigheter i Turkiet.
Viktiga slutsatser
Selahattin Demirtaş föddes den 10 april 1973 i Palu i Elazığ i en kurdisk zazafamilj.
Han är utbildad advokat och arbetade med mänskliga rättigheter i Diyarbakır innan han gick in i politiken.
Som medordförande omvandlade han HDP till ett brett vänsterparti som försvarade kurdiska rättigheter, feminism, hbtq+-rättigheter och minoritetsskydd.
Han har varit fängslad sedan november 2016 på terrorismrelaterade anklagelser som har fördömts brett av människorättsorganisationer och Europadomstolen.
Han kandiderade till president för HDP från fängelset 2018 och fick 8,4 % av rösterna.
Under fängelsetiden har han skrivit sex böcker och blivit en av Turkiets mest framträdande röster inom oppositionslitteraturen.
Snabbfakta
Fullständigt namn: Selahattin Demirtaş Även känd som: Selahedîn Demirtaş (kurdisk stavning); familjens smeknamn ”Eser” Född: 10 april 1973 Födelseort: Palu, Elazığ, Turkiet Bakgrund: Kurdisk zaza Yrke: Politiker, advokat, författare Epok: 2000-talet–nutid Känd för: Medordförande i HDP; presidentkandidat från fängelset; människorättsadvokat; författare till sex romaner Viktiga verk: Seher / Gryning (2017), Devran (2019), Leylan (2020), Efsun (2021), DAD (2023), Jamal (2025) Förknippad med: HDP, BDP, DTP; den kurdiska politiska rörelsen i Turkiet Historisk betydelse: Turkiets internationellt mest kända kurdiska politiska gestalt; symbol för demokratiskt motstånd och kurdiska rättigheter
Innehållsförteckning
Viktiga framgångar, idéer och bidrag
Tidslinje och viktiga händelser
Debatter, kontroverser och missuppfattningar
Relaterade personer, platser och ämnen
Tidigt liv och ursprung
Selahattin Demirtaş föddes den 10 april 1973 i staden Palu i Elazığprovinsen, i det kurdiska kärnlandet i sydöstra Turkiet. Familjen har zazaursprung — zazafolket är en egen etnisk och språklig grupp inom den bredare kurdiska identiteten och talar zazaki. Demirtaş har beskrivit sig som ”kurdisk zaza” och omfattar båda identiteterna.
Han avslutade sin grund- och gymnasieutbildning i Palu och påbörjade därefter högre studier i sjöfartshandel och förvaltning vid Dokuz Eylül-universitetet 1991. Politiska svårigheter på universitetet fick honom att sluta utan examen. Han återvände till Diyarbakır och gjorde om inträdesprovet till universitetet 1993 och skrevs in vid juridiska fakulteten på Ankaras universitet. Efter examen arbetade han först som fristående advokat.
År 2000 anslöt sig Demirtaş till styrelsen för människorättsföreningen IHD:s Diyarbakıravdelning. När IHD:s ordförande Osman Baydemir blev borgmästare i Diyarbakır efterträdde Demirtaş honom som ordförande 2004. Han inriktade sig på att undersöka ouppklarade politiska mord i sydöstra Turkiet — ett av regionens farligaste områden inom människorättsarbetet. Han var också med och grundade Amnesty Internationals Diyarbakıravdelning och deltog i bildandet av Turkiets människorättsstiftelse.
Han är gift med Başak Demirtaş, och de har två döttrar, Delal (född 2004) och Dılda (född 2007). Familjens smeknamn är ”Eser”. Hans far Tahir Demirtaş dog den 31 december 2023, 78 år gammal; Demirtaş tilläts bara ett kort sjukhusbesök hos honom i november 2022, under bevakning, innan han fördes tillbaka till Edirnefängelset.
Historiskt sammanhang
Demirtaş växte upp under en av de oroligaste perioderna i modern kurdisk historia. Under 1980-talet och 1990-talet låg PKK och den turkiska staten i en brutal väpnad konflikt som dödade tiotusentals och fördrev miljoner kurder i sydöstra Turkiet. Byar brändes, påtvingade försvinnanden var vanliga och politiska aktivister mötte allvarliga faror. I denna miljö blev Demirtaş människorättsadvokat.
Under 2000-talet hade konflikten delvis avtagit, och kurdiska partier började verka inom Turkiets formella demokratiska strukturer. En rad prokurdiska partier — HADEP, DEHAP, DTP, BDP — stängdes genom domstolsbeslut och återbildades under nya namn. Kretsloppet av undertryckande och förnyelse präglade hela den miljö där Demirtaş byggde sin karriär.
HDP, grundat 2012, var ett medvetet försök att bryta detta kretslopp. I stället för ett rent kurdisknationalistiskt parti sökte det en bred vänsterkoalition som tilltalade turkar, armenier, aleviter, kvinnor, hbtq+-väljare och sekularister liksom kurder. Under Demirtaş ledning passerade HDP Turkiets avgörande valspärr på 10 % i juni 2015 med 13,1 % av rösterna — ett historiskt resultat som berövade president Erdoğans AKP dess parlamentsmajoritet.
Kuppförsöket mot Erdoğan 2016 följdes av ett omfattande tillslag mot den politiska oppositionen. Parlamentarisk immunitet upphävdes, och den 4 november 2016 greps Demirtaş och nio andra HDP-ledamöter. Det politiska läget förändrades dramatiskt: från en oppositionsledare som diskuterades i hela landet blev han en fånge vars fall växte till en internationell angelägenhet.
Viktiga framgångar, idéer och bidrag
Politiskt ledarskap och inflytande i val
Demirtaş kom in i parlamentet 2007 som medlem av Demokratiska samhällspartiet (DTP). När det stängdes 2009 gick han till Freds- och demokratipartiet (BDP) och blev medordförande 2010. Hans viktigaste bidrag var att mellan 2014 och 2018 omvandla HDP till ett verkligt rikstäckande oppositionsparti. Han försvarade kvinnors deltagande i ledningen, hbtq+-rättigheter och representation för Turkiets etniska och religiösa minoriteter. Partiets modell för delat ordförandeskap — med krav på en manlig och en kvinnlig medordförande — bröt i sig mot turkiska politiska normer.
I presidentvalet 2014 fick han 9,77 % av rösterna och visade att en kurdisk kandidat kunde vinna stöd långt utanför den kurdiska väljarkåren. Valresultatet 2015, som hindrade AKP från att få parlamentsmajoritet, var höjdpunkten för HDP:s demokratiska ambitioner under hans ledning. Till och med från fängelset 2018 fick han 8,4 % i presidentvalet — ett anmärkningsvärt resultat för någon som inte kunde bedriva valkampanj i vanlig mening.
Litterära verk och skrivande i fängelset
En av de mest oväntade sidorna av Demirtaş offentliga liv är att han framträtt som en betydande författare inifrån fängelset. Debuten Seher (utgiven i Turkiet 2017, på engelska som Dawn, ”Gryning”, 2018) är en novellsamling om vanliga turkar och kurder i ovanliga omständigheter — fabriksarbetare, städerskor, syriska flyktingar och bomboffer. Boken sålde över 200 000 exemplar enbart i Turkiet och hyllades internationellt.
De senare verken — Devran (2019), Leylan (2020), Efsun (2021), DAD (2023) och Jamal (2025) — fortsätter att undersöka marginaliserade röster och teman om rättvisa. DAD betyder ”rättvisa” på kurdiska. När en turkisk tv-kanal sände ett inslag som presenterade DAD bötfällde medietillsynen kanalen med motiveringen att den ”hyllade en terrorist” — ett beslut som senare ifrågasattes i domstol.
Arbete för mänskliga rättigheter
Innan han gick in i politiken arbetade Demirtaş i åratal som människorättsadvokat och dokumenterade utomrättsliga avrättningar, påtvingade försvinnanden och politiskt våld i sydöstra Turkiet. Arbetet vid IHD i Diyarbakır gav en grund i människorättsjuridik som formade både hans politiska stil och internationella profil. Som parlamentariker använde han konsekvent juridiska och institutionella kanaler för att utmana statliga övergrepp och driva krav på kurdiska språkrättigheter i utbildningen och likabehandling i författningen.
Tidslinje och viktiga händelser
1973 — Föds den 10 april i Palu, Elazığ, Turkiet. 1993 — Skrivs in vid juridiska fakulteten på Ankaras universitet. 2000 — Ansluter sig till människorättsföreningen IHD:s Diyarbakıravdelning. 2004 — Blir ordförande för IHD i Diyarbakır. 2007 — Väljs för första gången in i Turkiets parlament som DTP-medlem. 2009 — DTP stängs genom domstolsbeslut; går till BDP. 2010 — Väljs till medordförande i BDP tillsammans med Gültan Kışanak. 2012 — HDP grundas; Demirtaş blir medordförande. 2014 — Kandiderar till president; får 9,77 % av rösterna. Juni 2015 — HDP får 13,1 % i parlamentsvalet; AKP förlorar majoriteten. November 2015 — Nyval; HDP får 10,7 %. 4 november 2016 — Grips tillsammans med nio andra HDP-ledamöter; fängslas i Edirnes fängelse av F-typ. 2017 — Första boken Seher (Gryning) ges ut från fängelset. 2018 — Kandiderar till president från fängelset; får 8,4 %. Europadomstolen beslutar att han ska friges; Turkiet vägrar. 2019 — Får Progressive Alliances pris (modpriset) i Sverige. 2020 — Europadomstolens stora kammare fördömer åter Turkiet och kräver frigivning. 2021 — Döms till 3,5 år för förolämpning av presidenten. Får Weimars människorättspris i Tyskland. 2023 — Det sammanlagda straffet når 42 år. Meddelar att han lämnar aktiv politik. 31 december 2023 — Fadern Tahir Demirtaş dör, 78 år gammal. 2025 — Uppgifter om diskussioner i Turkiet om möjlig frigivning. Sjätte boken Jamal aviseras.
Debatter, kontroverser och missuppfattningar
Terrorismanklagelserna
Turkiets regering anklagade Demirtaş för terrorismrelaterade brott — närmare bestämt att han genom stöd till protester kopplade till PKK:s konflikt med ISIS i Kobane och genom tal till stöd för fredsförhandlingar gjorde propaganda för en terroristorganisation. Anklagelserna omfattar över 100 separata utredningar och ledde till ett sammanlagt straff på 42 år.
Internationell juridisk opinion har haft en skarpt avvikande uppfattning. Europadomstolen slog 2018 och åter 2020 fast att den fortsatta frihetsberövningen var politiskt motiverad och särskilt tidsanpassad för att avlägsna honom från politiken under en folkomröstning om författningen och ett presidentval. Turkiet vägrade följa båda domarna. De flesta västerländska regeringar och stora människorättsorganisationer betraktar honom som politisk fånge.
Förhållandet mellan HDP och PKK
Turkiets regering framställde konsekvent HDP som en civil front för PKK. Demirtaş och HDP:s anhängare hävdade motsatsen: partiet var en självständig demokratisk institution som erkände PKK:s politiska realitet men följde sin egen parlamentariska väg. Demirtaş förnekade konsekvent direkt medlemskap i PKK och deltog uttryckligen i fredssamtal som AKP inledde 2013. Oberoende bedömare betraktar i regel terrorismbeskrivningen som en överdrift avsedd att rättfärdiga politiskt förtryck, även om HDP:s och PKK:s exakta relation förblir omdebatterad.
Zazaidentitet och kurdisk identitet
Demirtaş har kurdiskt zazaursprung, vilket skiljer honom från kurdiska grupper som talar kurmanji eller sorani. Huruvida zazafolket är en undergrupp inom det kurdiska folket eller en egen etnicitet är en pågående debatt. Demirtaş har beskrivit sig som ”kurdisk zaza”, och hans politiska identitet har alltid funnits inom den kurdiska politiska rörelsen. Bakgrunden speglar mångfalden inom kurdisk identitet i Turkiet, där flera språkgemenskaper delar politisk solidaritet utan att vara etniskt identiska.
Arv och kulturellt inflytande
Selahattin Demirtaş har en unik plats i kurdisk politisk historia. Han är ingen militär befälhavare eller traditionell revolutionär gestalt. Betydelsen ligger i försöket att föra in kurdiska politiska krav i Turkiets demokratiska huvudfåra — att driva kurdiska rättigheter genom parlament, författningsrätt och valkoalitioner som nådde långt bortom den kurdiska väljarkåren.
Fängslandet sedan 2016 förvandlade honom till en internationell symbol. Han fick Progressive Alliances pris i Sverige 2019 och Weimars människorättspris i Tyskland 2021, båda för försvaret av demokratiska värden under förföljelse. Västerländska medier jämförde honom med gestalter som fortsatt leda politiska rörelser från fängelset.
Den litterära produktionen från fängelset ger honom inflytande bortom politiken. Böckerna tillhör traditionen av författare som skapat betydande litteratur under fångenskap och når läsare som aldrig skulle följa kurdiska politiska nyheter. De utsträcker hans närvaro till kulturella rum som den politiska rollen ensam inte kunde nå.
År 2025 pågår diskussioner om en möjlig politisk uppgörelse i Turkiet som kan omfatta hans frigivning. Oavsett om han friges har fallet varaktigt format den internationella debatten om kurdiska politiska rättigheter och demokratiska friheter i Turkiet.
Relaterade personer, platser och ämnen
HDP (Folkens demokratiska parti)
PKK (Kurdistans arbetarparti)
Abdullah Öcalan
Figen Yüksekdağ — medordförande i HDP tillsammans med Demirtaş
Diyarbakır (Amed) — de turkiska kurdernas kulturella och politiska huvudstad
Kurdiska politiska partier i Turkiet: DTP, BDP, HDP och DEM-partiet
Europadomstolen — målen Demirtaş mot Turkiet
Leyla Güven — kurdisk politiker och hungerstrejkare
Kurdiska rättigheter i Turkiet — historia och politiskt sammanhang
Vanliga frågor
Vem är Selahattin Demirtaş?
Selahattin Demirtaş är en kurdisk-zazaisk politiker, advokat och författare från Turkiet. Han var medordförande för det prokurdiska HDP från 2014 till 2018, kandiderade till president två gånger och har varit fängslad sedan november 2016 på terrorismrelaterade anklagelser som allmänt anses politiskt motiverade.
Vad är Selahattin Demirtaş mest känd för?
Han är främst känd för att ha lett HDP till historiska valframgångar 2015, bedrivit presidentkampanj från en fängelsecell 2018 och skrivit sex romaner under fångenskapen. Han omvandlade också HDP till ett multietniskt progressivt parti som försvarade kvinnors rättigheter, hbtq+-rättigheter och minoritetsskydd.
Varför sitter Selahattin Demirtaş i fängelse?
Turkiets regering fängslade honom på terrorismrelaterade anklagelser, däribland att hans tal utgjorde terroristpropaganda. Han har dömts till sammanlagt 42 år. Europadomstolen slog två gånger fast att frihetsberövningen var politiskt motiverad och krävde frigivning. Turkiet vägrade följa båda besluten. De flesta människorättsorganisationer betraktar honom som politisk fånge.
Är Selahattin Demirtaş kurd?
Ja. Han har kurdiskt zazaursprung och beskriver sig som ”kurdisk zaza”. Zazafolket är en egen språklig och etnisk grupp som i bred mening betraktas som en del av det kurdiska folket, även om det exakta förhållandet mellan zazaidentitet och kurdisk identitet i sig är omdebatterat. Hela hans politiska bana har ägnats åt kurdiska politiska rättigheter i Turkiet.
Vilka böcker har Selahattin Demirtaş skrivit?
Han har skrivit sex verk från fängelset: Seher / Gryning (2017), Devran (2019), Leylan (2020), Efsun (2021), DAD (2023) och Jamal (2025). Han skrev också Arafta Düet (Duett i limbo) tillsammans med Yiğit Bener. Gryning har översatts till engelska och getts ut internationellt.
Referenser och vidare läsning
Wikipedia — Selahattin Demirtaş (källbelagd biografi)
Europadomstolen — Demirtaş mot Turkiet, stora kammarens dom (december 2020)
Selahattin Demirtaş, Gryning (Seher), översatt av Amy Marie Spangler och Kate Ferguson. SJP for Hogarth, 2018.
Botan Times — Selahattin Demirtaş ska ge ut den nya romanen Jamal (april 2025)