Inledning
Urmia (kurdiska: Wirmê eller Ûrmiye; persiska: Orumiyeh) är en stor stad i nordvästra Iran och huvudstad i provinsen Västazarbaijan. Den är känd som en blandad stad — hem för azerbajdzjanska turkar, kurder, assyrier och armenier — på en bördig slätt vid den stora saltsjö som bär dess namn. Även om befolkningen till övervägande del är azerbajdzjansk snarare än kurdisk ligger Urmia inom den vidare region som kurder känner som Rojhelat, och staden har en betydande kurdisk gemenskap och en lång, ibland smärtsam plats i kurdisk historia.
Detta är det senaste inslaget i vår geografiska serie om regionens städer och orter — var de ligger, vem som kontrollerar dem, vilka som bor där och varför de betyder något i den kurdiska berättelsen.
Snabbfakta
Vanligt namn: Urmia
Kurdiskt namn: Wirmê (Ûrmiye)
Land: Iran — huvudstad i provinsen Västazarbaijan
Befolkning: 667 499 i staden (folkräkningen 2012); distriktet över 1 miljon
Befolkningens grupper: Övervägande azerbajdzjansk, med kurdiska, assyriska och armeniska gemenskaper
Läge: På Urmiaslätten väster om Urmiasjön, nära den turkiska gränsen
Höjd: Omkring 1 330 m över havet
Känd för: Sin mångfald, Urmiasjön och ett långt kristet arv
Innehåll
Tidslinje över viktiga händelser
Läge och geografi
Urmia ligger på den breda, bördiga Urmiaslätten längst i nordvästra Iran, omkring 1 330 meter över havet, längs Shahar Chay (”Stadsfloden”). Österut ligger Urmiasjön, en gång en av världens största saltsjöar, även om årtionden av torka och vattenavledning har krympt den dramatiskt. I väster reser sig bergen vid den turkiska gränsen, och den omgivande provinsen Västazarbaijan gränsar till Irak, Turkiet, Armenien och Republiken Azerbajdzjan. Detta läge — på rik jordbruksmark, vid en stor sjö, där flera länder och folk möts — har gjort Urmia till ett viktigt handels- och jordbrukscentrum i århundraden, känt för äpplen, druvor och tobak.
Invånare och befolkning
Vid folkräkningen 2012 hade staden Urmia 667 499 invånare, vilket gjorde den till Irans tionde folkrikaste stad, medan det omgivande distriktet hade vuxit till över en miljon 2016. Stadens invånare är främst iranska azerbajdzjaner, som talar turkspråket azerbajdzjanska, men där finns också betydande kurdiska minoriteter och historiska gemenskaper av assyriska och armeniska kristna. Med andra ord är staden inte kurdiskdominerad — men den är tydligt blandad, och kurderna utgör en viktig del av dess befolkning och den omgivande provinsen. Denna uppriktiga bild är viktig: Urmias betydelse för kurderna bygger inte på ett falskt påstående om kurdisk dominans, utan på dess plats inom Rojhelat och dess sammanflätade historia med det kurdiska folket.
En stad med många folk
Få städer i regionen har lika många etniska och religiösa lager som Urmia. I århundraden var den ett viktigt centrum för assyriskt och armeniskt kristet liv — omkring 1900 kan kristna ha utgjort nästan hälften av befolkningen, och slätten kring sjön hade långt över hundra assyriska byar. Azerbajdzjanska turkar har länge varit den största gruppen i själva staden, medan kurder har en stark närvaro i Urmia och i provinsens landsbygdsdistrikt och angränsande områden. Namnet Urmia är mycket äldre än någon av dessa gemenskaper och går tillbaka till det forntida kungariket Urartu. Denna djupa mångfald är nyckeln till att förstå både stadens rikedom och de tragedier som drabbade den under nittonhundratalet.
Historia
Urmia är en gammal stad, länge omstridd mellan det osmanska och det persiska riket och tidvis ockuperad av Ryssland i början av nittonhundratalet. Dess mest tragiska kapitel kom under första världskriget. Tiotusentals assyrier och armenier som flydde massakrer i Osmanska riket sökte skydd i och omkring Urmia, och staden bytte upprepade gånger händer mellan ryska, osmanska och lokala styrkor. I början av 1918 sjönk regionen ner i kaos; den assyriske patriarken Mar Shimun XXI Benyamin mördades av den kurdiske hövdingen Simko Shikak, och under de följande månaderna massakrerades många tusen assyrier som en del av det bredare folkmordet på assyrier (Sayfo), medan andra flydde söderut till brittiskkontrollerade Irak. Det är en episod där kurder fanns bland förövarna — en smärtsam del av historien som en uppriktig skildring inte får radera. Simkos eget uppror mot den iranska staten, med bas väster om Urmiasjön från 1918 till 1922, är i sig en milstolpe i historien om kurdiskt hävdande av egna rättigheter i Iran.
Urmia i dag
Dagens Urmia är en välmående provinshuvudstad och universitetsstad, det kommersiella hjärtat i en rik jordbruksregion och en mötesplats för folk och trosriktningar, med moskéer, kyrkor och ett betydande kristet arv som fortfarande syns på gatorna. Den stora miljöutmaningen är Urmiasjöns krympning, vars tillbakagång har oroat både forskare och invånare och blivit en symbol för Irans vidare vattenkris. Staden förblir en plats där azerbajdzjanska, kurdiska, assyriska och armeniska identiteter lever sida vid sida — ibland med spänningar med tanke på regionens etniska känslighet, men som ett levande exempel på nordvästra Irans mångfald.
Tidslinje över viktiga händelser
Forntiden — Namnet Urmia härleds från det forntida kungariket Urartu.
Omkring 1900 — Kristna (assyrier och armenier) utgör nästan hälften av stadens befolkning.
1914–1918 — Första världskriget medför assyriska och armeniska flyktingar, ockupation och massakrer.
1918 — Den assyriske patriarken Mar Shimun XXI mördas av Simko Shikak; massakrer följer.
1918–1922 — Simko Shikak leder ett kurdiskt uppror väster om Urmiasjön.
2012 — Stadens befolkning når 667 499, den tionde största i Iran.
2010-talet–20-talet — Urmiasjön krymper dramatiskt under Irans vattenkris.
Debatter och kontroverser
Urmia ligger vid en känslig etnisk korsväg. Staden har azerbajdzjansk majoritet, och azerbajdzjanska iranier ser den som ett centrum för sin egen kultur och identitet. Samtidigt ligger den inom den region som kurder kallar Rojhelat, och kurderna utgör en betydande gemenskap i och omkring staden. Överlappningen har tidvis skapat friktion mellan kurdiska och azerbajdzjanska gemenskaper, särskilt när nationalistiska känslor är starka. Första världskrigets historia — däribland dödandet av assyrier som vissa kurdiska styrkor deltog i — förblir ett smärtsamt minne för det assyriska folket, och en uppriktig kurdisk skildring erkänner det i stället för att släta över det. Denna presentation, skriven ur ett kurdiskt perspektiv, behandlar Urmia som en delad och omstridd stad snarare än en kurdisk, där kurderna är ett viktigt folk bland flera.
Betydelse för kurderna
För kurderna är Urmia viktig som en stor stad i Rojhelat och som plats för Simko Shikaks uppror, en av de första stora kurdiska utmaningarna mot den iranska staten under nittonhundratalet. Den ligger nära det kurdiska kärnlandet i provinsen Västazarbaijan, nära städer med kurdisk majoritet som Mahabad, och dess stora kurdiska gemenskap knyter den fast till den vidare kurdiska världen. Dess betydelse är inte en kurdisk huvudstads utan en stor blandad stads i utkanten av de kurdiska områdena — en påminnelse om att Kurdistans karta gradvis övergår i grannfolkens territorier och att uppriktighet om detta är en styrka, inte en svaghet, för den kurdiska saken.
Relaterade platser och ämnen
Mahabad, den kurdiska staden i söder, också i provinsen Västazarbaijan.
Saqqez, en kurdisk stad i den angränsande provinsen Kurdistan. Simko Shikaks uppror, det assyriska folket i Iran och den vidare berättelsen om Rojhelat.
Vanliga frågor
Var ligger Urmia?
Urmia ligger längst i nordvästra Iran och är huvudstad i provinsen Västazarbaijan, på en slätt strax väster om Urmiasjön och nära den turkiska gränsen.
Är Urmia en kurdisk stad?
Nej — Urmia är främst en iransk-azerbajdzjansk (azerisk) stad med betydande kurdiska, assyriska och armeniska gemenskaper. Den ligger inom den vidare kurdiska regionen Rojhelat men har inte kurdisk majoritet.
Vem bor i Urmia?
Stadens befolkning talar till största delen azerbajdzjanska, ett turkspråk, och omfattar viktiga kurdiska minoriteter och historiska assyriska och armeniska kristna gemenskaper.
Vad hände i Urmia under första världskriget?
Urmia blev en tillflyktsort för assyrier och armenier som flydde osmanska massakrer och sedan en plats för stort våld: den assyriske patriarken mördades av Simko Shikak 1918 och tusentals assyrier massakrerades som en del av folkmordet på assyrier.