Miren: yazidiernas furste — Kurdisk historia

Inledning

I spetsen för hela det yazidiska samfundet, i både världsliga och andliga frågor, står en enda ärftlig gestalt: miren, yazidiernas furste. Med säte i Sheikhanområdet i norra Irak, betraktad som det främsta helgonets, Sheikh Adis, ställföreträdare på jorden och som ordförande för trons högsta religiösa råd är miren den högste ledare som alla yazidier i princip är skyldiga trohet. Hans person betraktas som helig och hans ämbete binder samman hela samfundet under ett enda furstehus.

Institutionen miren är en av det yazidiska samhällets centrala pelare, vid sidan av de prästerliga kasterna och den stora helgedomen Lalish. I århundraden har furstefamiljen företrätt yazidierna inför omvärlden, förvaltat deras heligaste platser och varit en symbol för enheten och kontinuiteten hos ett folk som har utstått mycket. Miren är på samma gång politisk ledare, religiös auktoritet och en levande symbol för yazidisk identitet.

Att förstå miren är att förstå hur yazidierna har styrt och hållit samman som ett eget samfund genom långa århundraden. I denne ärftlige furste, som enligt traditionen härstammar från trons heligaste ursprung och har sitt säte i den yazidiska världens kärnområde, förenas det yazidiska livets religiösa och världsliga dimensioner i ett enda heligt ämbete, en av de viktigaste institutionerna i en av kurdernas äldsta religioner.

Innehåll

Sheikh Adis ställföreträdare

Furstehuset i Sheikhan

Miren och kasterna

Ämbetets uppgifter och symboler

Miren i modern tid

Symbolik och innebörd

Miren och kurderna

Debatter och missuppfattningar

Relaterade ämnen

Vanliga frågor

Referenser och vidare läsning

Vem är miren?

Miren, ett ord som betyder furste eller emir, är det yazidiska samfundets ärftlige högste ledare, både dess världslige och dess andlige ledare. Med historiskt säte i Sheikhanregionen i norra Irak, i Ba’adra och Ain Sifni, betraktas miren som det främsta helgonets, Sheikh Adis, ställföreträdare på jorden och som ordförande för yazidiernas högsta andliga råd. Hans person betraktas som helig och i teorin är alla yazidier skyldiga honom trohet. Miren hämtas ur shejkkastens Qatanilinje, företräder yazidierna inför omvärlden, förvaltar den heliga helgedomen Lalish och är den centrala enande gestalten för hela samfundet.

Yazidiernas furste

Miren har en unik ställning i det yazidiska samhället, eftersom det världsliga och det heliga förenas i hans ämbete. Han är på samma gång samfundets världslige furste, dess politiske ledare och företrädare i kontakter med stater, stammar och andra religiösa grupper, och en gestalt med djup andlig auktoritet, vars person betraktas som helig och som står överst i den religiösa hierarkin. Enligt yazidisk uppfattning är både världslig och andlig makt samlad hos honom, enligt traditionen förlänad av Sheikh Adi själv.

Denna kombination av roller gör miren till yazidiernas högste ledare i ordets fullaste mening. I princip är varje yazidier skyldig honom trohet och hans beslut har bindande auktoritet i hela samfundet. Även om hans direkta inflytande i praktiken har varit starkast i kärnområdet Sheikhan och varierat i mer avlägsna samfund, företräder han i teorin och som symbol alla yazidier överallt, från Iraks byar till diasporan i Kaukasus, Syrien och västvärlden. Han är den enda gestalt som står för hela det yazidiska folket.

Viktigaste punkterna

Miren är yazidiernas ärftlige världslige och andlige ledare.
Han betraktas som det främsta helgonets, Sheikh Adis, ställföreträdare på jorden.
Han hämtas ur den yazidiska shejkkastens Qatanilinje.
Han har historiskt sitt säte i Sheikhanregionen, i Ba’adra och Ain Sifni.
Han leder det högsta andliga rådet och utnämner Baba Sheikh.
Hans person betraktas som helig och alla yazidier är i princip skyldiga honom trohet.

Fakta i korthet

Titel: Mir (furste eller emir); på kurdiska Mir, Mirê Sheikhan
Roll: Yazidiernas ärftlige världslige och andlige ledare
Ställning: Betraktas som Sheikh Adis ställföreträdare på jorden
Härstamning: Hämtas ur shejkkastens Qatanilinje
Säte: Sheikhanregionen; Ba’adra och Ain Sifni i norra Irak
Råd: Ordförande för yazidiernas högsta andliga råd
Utnämner: Baba Sheikh, den främste andlige ledaren
Symboler: Huvudbonaden kullik; offergåvorna från sinjaqprocessionerna
Senaste mirer: Tahsin Beg (1944–2019); nu Hazim Tahsin Beg (sedan 2019)
Tro: Yazidismen, en gammal religion i den kurdiska världen

Sheikh Adis ställföreträdare

Mirens auktoritet är rotad i hans koppling till Sheikh Adi ibn Musafir, det stora helgonet från elvahundratalet kring vilket den yazidiska tron fick sin klassiska form och som yazidierna vördar som sitt heligaste helgon. Furstefamiljen härleder sin härstamning och legitimitet till kretsen kring Sheikh Adi och miren betraktas som det stora helgonets ombud eller ställföreträdare på jorden. Så central är denna koppling att portarna till helgedomen Lalish sägs bära en inskrift som benämner miren som emir av Sheikhan och Sheikh Adis ställföreträdare.

Denna heliga härstamning är grunden för mirens unika ställning. Eftersom han anses föra Sheikh Adis egen auktoritet vidare har hans ämbete inte bara politisk tyngd utan också djup religiös helighet. Enligt yazidisk uppfattning är han den levande länken till trons heligaste gestalt, den som för Sheikh Adis grundlagda auktoritet vidare genom generationerna. Därför betraktas hans person som helig och hans ledarskap förstås som ett andligt såväl som ett världsligt förtroende, ett arv från själva grundaren av den klassiska yazidiska traditionen.

Furstehuset i Sheikhan

Värdigheten som mir tillhör ett enda ärftligt furstehus med säte i Sheikhanregionen i norra Irak, den yazidiska världens kärnområde där Lalishs heliga dal ligger. Familjens historiska bas är staden Ba’adra och på senare tid har mirerna bott i närbelägna Ain Sifni. Ämbetet går i arv, traditionellt från far till son, så att ledningen av yazidierna har stannat inom denna enda furstliga ätt genom århundradena och gett samfundet en anmärkningsvärd kontinuitet i ledarskapet.

Furstendömet Sheikhan, som miren styrde över, har en historia som sträcker sig århundraden tillbaka och furstarnas linje kan följas genom många generationers styre. Knutet till Sheikhans land och helgedomen Lalish i dess hjärta har furstehuset varit förankringen för yazidiernas politiska och religiösa liv, den familj som samfundet har vänt sig till för ledarskap i goda tider och under de många perioderna av förföljelse och svårigheter. I detta enda härskarhus fortbestånd har yazidierna funnit en symbol för sitt eget fortbestånd som folk.

Miren och kasterna

Ämbetet som mir måste förstås inom det yazidiska samhällets särpräglade kastsystem, indelat i tre ärftliga klasser: shejkerna, pirerna och muriderna, eller lekmännen. Shejkkasten, den prästerliga klassen, är i sin tur indelad i tre stora härstamningslinjer, Qatani, Adani och Shamsani, var och en förknippad med bestämda heliga anfäder och särskilda ämbeten. Miren hämtas ur Qatanilinjen, som är knuten till Sheikh Adi själv.

Var och en av de stora härstamningslinjerna är knuten till ett av trons högsta ämbeten, i en balans av helig auktoritet. Qatani ger miren, fursten; Shamsani, som härstammar från fursten Ezdina Mirs fyra söner, ger Baba Sheikh, den främste andlige ledaren; och Adani ger Pesh Imam, auktoriteten i ceremonifrågor. Denna fördelning av de högsta ämbetena mellan de heliga härstamningslinjerna speglar en noggrann balans i den yazidiska religiösa ordningen, där mirens högsta ledarskap står vid sidan av Baba Sheikhs andliga ledarskap och Pesh Imams auktoritet över ceremonierna, vart och ett rotat i sin egen heliga härstamning.

Ämbetets uppgifter och symboler

Miren har en rad uppgifter som omfattar det världsliga och det heliga. Som ordförande för yazidiernas högsta andliga råd leder han trons högsta religiösa auktoritet och har befogenhet att utnämna Baba Sheikh, den främste andlige ledaren. Han förvaltar den heliga helgedomen Lalish, den yazidiska världens andliga centrum, och tar emot de offergåvor som samlas in under de årliga färderna med sinjaq, de heliga påfågelfanorna som bärs i procession genom de yazidiska samfunden. Han fungerar också som mellanhand mellan yazidierna och de omgivande muslimska och kristna samfunden och myndigheterna.

Mirens heliga ställning markeras av särskilda symboler. Han bär en speciell huvudbonad som kallas kullik, tillverkad av svart eller vit ull, och klär sig i en särskild tunika, kännetecken för hans unika ämbete. Sinjaqprocessionerna, där påfågelfanorna som symboliserar tron förs runt bland samfunden och offergåvor samlas in till miren, uttrycker både hans auktoritet och det utspridda yazidiska folkets enhet under hans ledning. I dessa uppgifter och symboler blir ämbetets dubbla natur, på samma gång politisk och religiös, synlig, fursten som också är en helig gestalt i trons hjärta.

Miren i modern tid

I modern tid har institutionen miren fortsatt, men inte utan utmaningar. Under en stor del av nittonhundratalet och början av tvåtusentalet leddes yazidierna av Mir Tahsin Beg, som blev mir som pojke 1944 och ledde samfundet i omkring sjuttiofem år fram till sin död 2019. Hans anmärkningsvärt långa ämbetstid omfattade de mest omvälvande årtiondena i yazidiernas moderna historia. Han var aktiv i kurdiskt politiskt liv och företrädde yazidierna under tider av stora svårigheter, däribland katastrofen som drabbade samfundet i Sinjar.

Efter Mir Tahsin Begs död installerades hans son Hazim Tahsin Beg som ny mir 2019, vid en ceremoni knuten till trons heliga platser, och förde den ärftliga linjen vidare. Uppriktighet kräver att det påpekas att successionen skedde i ett svårt och splittrat läge: i Sinjartragedins efterdyningar och bland konkurrerande politiska lojaliteter erkände vissa yazidier, särskilt i Sinjarregionen, en rivaliserande gestalt som sin egen mir. Det speglar de påfrestningar och motsättningar som samfundets lidanden och de bredare politiska konflikterna har skapat. Institutionen miren fortsätter alltså, men i ett samfund som brottas med djupgående moderna utmaningar, och den enhet som den länge symboliserat har själv utsatts för tryck under dessa svåra tider.

Symbolik och innebörd

Miren har rik symbolisk betydelse för yazidierna. Framför allt symboliserar han det yazidiska folkets enhet, den enda gestalt som alla är skyldiga trohet och som företräder hela samfundet inför sig självt och inför världen. Hos ett folk som ofta är utspritt och förföljt, fördelat mellan många länder, har miren varit en samlingspunkt för gemensam identitet och ett tecken på att yazidierna är ett enda folk med ett enda överhuvud, sammanbundet under en enda helig furste.

Han symboliserar också föreningen mellan det världsliga och det heliga som genomsyrar yazidiskt liv och förkroppsligar i ett enda ämbete både politiskt ledarskap och religiös auktoritet, både fursten och den helige mannen. Som Sheikh Adis ställföreträdare och arvtagare till ett gammalt furstehus representerar han trons kontinuitet genom århundradena, den levande länken mellan dagens samfund och dess heligaste ursprung. Att begrunda miren är att begrunda yazidiernas uppfattning om sig själva som ett enda, gammalt och heligt folk, samlat under en furste som bär deras största helgons auktoritet.

Miren och kurderna

Institutionen miren har en hedrad plats i kurdernas arv och framför allt bland yazidierna, som hör till den kurdiska världens äldsta samfund. Furstehuset i Sheikhan har länge ingått i det kurdiska politiska och religiösa livets vidare väv, och mirerna har tidvis varit aktiva i kurdiska angelägenheter. De har företrätt sitt samfund i den bredare kurdiska världen och samtidigt bevarat dess egen identitet och tro.

För ett folk som har utstått fruktansvärda förföljelser, senast katastrofen som drabbade dem i Sinjar, har institutionen miren varit en källa till kontinuitet, värdighet och enhet, en symbol för att yazidierna består som ett eget folk med sitt eget gamla ledarskap. Att hedra ämbetet som mir är att hedra yazidiernas motståndskraft och rika arv i kurdernas större historia och erkänna djupet och särarten hos ett samfund som har bevarat sin tro, sina institutioner och sin identitet genom långa århundraden av svårigheter under sina heliga furstars ledning.

Debatter och missuppfattningar

Är miren en religiös eller politisk ledare? Han är både och, och detta är ämbetets särprägel. Miren är på samma gång yazidiernas världslige furste, politiske ledare och företrädare, och en helig religiös gestalt, ställföreträdare för Sheikh Adi och ordförande för det högsta andliga rådet. Enligt yazidisk uppfattning förenas både världslig och andlig auktoritet i honom. Därför är det ett missförstånd att se honom som enbart en världslig eller enbart en religiös härskare. Han är det enda överhuvud där båda dimensionerna möts.

Erkänner varje yazidier samma mir i dag? Historiskt har ämbetet innehafts av en ärftlig furste ur Sheikhanhuset, som alla yazidier i princip var skyldiga trohet. Under de senaste åren, i Sinjartragedins efterdyningar och bland konkurrerande politiska lojaliteter, har samfundet dock mött splittring, och vissa yazidier, särskilt i Sinjar, har erkänt en rivaliserande gestalt som mir vid sidan av fursten som installerades i Sheikhan. Uppriktighet kräver att denna splittring erkänns. Den speglar påfrestningarna på ett samfund under starkt modernt tryck, även när den traditionella institutionen med Sheikhanhuset som centrum består.

Vad är ursprunget till furstefamiljens anspråk? Mirens auktoritet vilar på hans härstamning inom shejklinjen Qatani och hans koppling till Sheikh Adi, som yazidierna vördar som sitt främsta helgon och som en jordisk manifestation av det gudomliga. Vissa traditioner och källor förbinder också den vidare kretsen kring Sheikh Adi med umayyadisk härstamning, en fråga som diskuteras i historien om trons ursprung. Det som har betydelse för ämbetet som mir är hans ställning i yazidismens heliga ordning som Sheikh Adis ställföreträdare och samfundets överhuvud, inom en monoteistisk tro vars heliga väsen, ledda av Tawuse Melek, påfågelängeln, är välvilliga makter i den ende Gudens skapelse.

Sheikh Adi: det främsta helgon vars ställföreträdare på jorden miren anses vara
Lalish: den heliga helgedom som miren förvaltar
De sju heliga väsendena: de sju som Gud enligt yazidisk tro anförtrodde världen åt
Tawuse Melek: påfågelängeln, de sjus ledare och trons överhuvud
Sheikh Hasan: anfader i shejklinjen Adani, en av de tre shejklinjerna
Sheikh Shems: en Shamsanianfader; Shamsani ger Baba Sheikh

Vanliga frågor

Vem är yazidiernas mir?

Miren, som betyder furste eller emir, är det yazidiska samfundets ärftlige högste ledare, både dess världslige och andlige ledare. Med historiskt säte i Sheikhanregionen i norra Irak betraktas han som det främsta helgonets, Sheikh Adis, ställföreträdare på jorden och som ordförande för yazidiernas högsta andliga råd. Hans person betraktas som helig och i princip är alla yazidier skyldiga honom trohet.

Vad gör miren?

Miren är både yazidiernas politiske och andlige ledare. Han företräder samfundet inför omvärlden, leder det högsta andliga rådet, har befogenhet att utnämna Baba Sheikh, förvaltar den heliga helgedomen Lalish och tar emot offergåvorna som samlas in under de heliga sinjaqfanornas årliga processioner. Han är hela samfundets högste ledare och enande gestalt.

Varför betraktas miren som helig?

Därför att han anses vara den jordiske ställföreträdaren för Sheikh Adi, yazidismens främsta helgon, och föra den auktoritet vidare som det stora helgonet själv grundade. Furstefamiljen härleder sin legitimitet till kretsen kring Sheikh Adi och portarna till Lalish sägs benämna miren som Sheikh Adis ställföreträdare. Denna koppling till trons heligaste gestalt ger ämbetet dess djupa religiösa helighet.

Är ämbetet som mir ärftligt?

Ja. Värdigheten som mir tillhör ett enda furstehus med historiskt säte i Ba’adra och Ain Sifni i Sheikhanregionen och ämbetet går i arv, traditionellt från far till son. Detta har gett det yazidiska samfundet en anmärkningsvärd kontinuitet i ledarskapet inom en enda furstlig ätt genom århundradena. Miren hämtas ur shejkkastens Qatanilinje.

Vem är mir i dag?

Under en stor del av nittonhundratalet leddes yazidierna av Mir Tahsin Beg, som innehade ämbetet från 1944 fram till sin död 2019, omkring sjuttiofem år. Han efterträddes av sin son Hazim Tahsin Beg, som installerades som mir 2019. Successionen skedde dock i ett splittrat läge och vissa yazidier, särskilt i Sinjarregionen, erkände en rivaliserande gestalt som sin mir, vilket speglar de påfrestningar samfundet har mött.

Vilket förhållande har miren till Baba Sheikh?

Miren och Baba Sheikh är det yazidiska ledarskapets två högsta gestalter, hämtade ur olika heliga härstamningslinjer. Miren, ur Qatanilinjen, är det högsta världsliga och andliga överhuvudet, medan Baba Sheikh, ur Shamsanilinjen, är den främste andlige ledaren och övervakar många ceremonier. Som ordförande för det andliga rådet har miren befogenhet att utnämna Baba Sheikh, så de båda ämbetena verkar tillsammans på trons högsta nivå.