Inledning
Arjasp är den store motståndaren i den zoroastriska krigscykeln i Shahnameh, den persiska Kungaboken: en mäktig kung av Turan, den nya trons fiende som förde krig mot den iranske kungen Goshtasp och hans rike och som till sist dödades av den osårbare prinsen Esfandiyar i Bronsfästet.
När Goshtasp antog profeten Zarathustras religion och vägrade att fortsätta betala tribut blev Arjasp rasande, avvisade tron och invaderade Iran, vilket inledde ett stort och fruktansvärt krig om den nya religionen. Under detta krig dödade Arjasp och hans styrkor Goshtasps bror Zarir, plundrade senare den heliga staden Balkh och dödade den åldrade Lohrasp samt förde bort prinsens systrar i fångenskap, tills krigslyckan vändes genom Esfandiyars hjältemod och han till sist dödade fiendekungen.
Liksom alla gestalter i Kungaboken hör Arjasp till de iranska folkens gemensamma episka arv, en tradition som kurderna delar med perserna, lurerna och andra folk i den iranska världen. Att lära känna Arjasp är att möta den store fienden i den zoroastriska krigscykeln, den turanske kung vars krig mot tron orsakade Goshtasps ätt svåra förluster innan han besegrades och dödades av den osårbare prinsen.
Innehåll
Debatter och missuppfattningar
Vem är Arjasp?
Arjasp, även stavat Arjasb eller Arjasap, är en kung av Turan i Shahnameh, den iranske kungen Goshtasps store fiende och huvudmotståndaren i den krigscykel som följde på den nya trons ankomst. När Goshtasp antog profeten Zarathustras religion och vägrade att fortsätta betala tribut till Turan avvisade Arjasp tron och invaderade Iran, vilket inledde ett stort krig om religionen. Under kriget tillfogade Arjasp Goshtasps ätt svåra förluster genom att döda hans bror Zarir, senare plundra den heliga staden Balkh och döda den åldrade Lohrasp samt föra bort prinsens systrar i fångenskap. Han besegrades och dödades till sist av den osårbare prinsen Esfandiyar i Bronsfästet. Han är ihågkommen som trons och Goshtasps ätts store fiende, den turanske kung vars krig förde med sig olycka före hans fall.
Turans kung
Arjasp var en mäktig kung av Turan, Irans stora rivaliserande land, och i eposet står han som den främste fienden till Goshtasp och hans rike under den nya trons tidsålder. I den äldre traditionen och forskningen förknippas Arjasp med chioniterna eller hyoniterna, ett folk från de östliga länderna, och han framställs som en mäktig och fruktansvärd härskare, den starke överherre som Iran hade varit vant att betala tribut till.
Som Turans kung under denna senare tidsålder i eposet har Arjasp en plats jämförbar med den store turanske kungen Afrasiabs under de tidigare krigen, Irans mäktige fiende från det rivaliserande landet. Krigen mellan Iran och Turan löper genom hela eposet som dess centrala och återkommande konflikt, och under Goshtasps och den nya trons tidsålder är det Arjasp som är den turanske motståndaren, fiendekungen som Irans hjältar måste kämpa mot. Ställningen som en mäktig och stark kung, överherren som hade fått tribut, gör honom till en fruktansvärd fiende, inte bara en plundrare utan en stor härskare med makt att invadera Iran och tillfoga det allvarliga förluster. Det är som Turans kung, Goshtasps och den nya trons mäktige fiende, som Arjasp träder in i eposet, den fruktansvärde motståndare vars krig mot Iran och dess religion är den stora konflikten i denna del av Kungaboken. Rollen som turansk kung gör honom till krigscykelns huvudmotståndare, fienden vars nederlag skulle kräva den osårbare prins Esfandiyars hjältemod.
Viktiga slutsatser
Arjasp är en mäktig kung av Turan och fiende till Goshtasp i Shahnameh.
Han avvisade den nya tron och invaderade Iran när Goshtasp vägrade betala tribut.
Han dödade Goshtasps bror Zarir i det första stora kriget.
Hans styrkor plundrade den heliga staden Balkh och dödade den åldrade Lohrasp.
Han förde bort Esfandiyars systrar i fångenskap i Bronsfästet.
Han besegrades och dödades till sist av den osårbare prinsen Esfandiyar.
Snabbfakta
Namn: Arjasp (även Arjasb)
Roll: Kung av Turan; den nya trons fiende
Förknippad med: Chioniterna i de östliga länderna
Fiende till: Goshtasp och Lohrasps ätt
Krigsorsak: Goshtasps nya tro och vägran att betala tribut
Dödade: Zarir och senare den åldrade Lohrasp (genom sina styrkor)
Plundrade: Den heliga staden Balkh
Fångar: Esfandiyars systrar, hållna i Bronsfästet
Dödad av: Esfandiyar, i Bronsfästet
Arv: Gemensam iransk episk tradition
Kriget om tron
Det stora kriget mellan Arjasp och Iran uppstod ur den nya trons ankomst. När den iranske kungen Goshtasp antog profeten Zarathustras religion och gjorde den till Irans religion vägrade han på profetens inrådan att fortsätta betala den sedvanliga tributen till Arjasp och uppmanade i stället den turanske kungen att anta den nya tron.
Arjasp blev rasande över vägran att betala tribut och avvisade den nya religionen. Han sände sändebud med ett hotfullt brev som krävde att Goshtasp skulle avsvärja sig tron, och när Goshtasp vägrade invaderade den turanske kungen Iran och inledde ett stort och fruktansvärt krig om religionen, ett heligt krig för tron mot dess fiender. I krigets första stora slag tillfogade Arjasps styrkor Goshtasps ätt svåra förluster: Goshtasps tappre bror Zarir dödades i striderna, en död som länge sörjts i traditionen, tillsammans med flera av Goshtasps söner. Ändå vändes krigslyckan i detta första krig genom iraniernas tapperhet, framför allt den unge och osårbare prins Esfandiyars mod. Han var trons förkämpe, besegrade turanierna och drev invasionen tillbaka. Kriget om tron, som inleddes genom Arjasps avvisande av den nya religionen och hans invasion av Iran, är den stora konflikten i denna del av eposet, ett heligt krig mellan den nya tron och dess fiender. Där står Arjasp som huvudmotståndaren, fiendekungen som förde krig mot Irans religion.
Plundringen av Balkh
Kriget mellan Arjasp och Iran avslutades inte genom den första iranska segern, eftersom den turanske kungen återupptog konflikten med ett senare anfall som förde med sig en av dess största katastrofer: plundringen av den heliga staden Balkh och dödandet av den åldrade Lohrasp, Goshtasps far.
I detta senare anfall, berättar traditionen, överföll Arjasps styrkor, enligt vissa skildringar ledda av hans son, staden Balkh medan Goshtasp var borta. Balkh var en helig stad, ett centrum för den nya tron, och dess fall var ett svårt slag. Den åldrade Lohrasp, den före detta kungen och Goshtasps far, som hade dragit sig tillbaka från tronen till ett liv av gudsdyrkan, drogs från sin tillbakadragenhet för att försvara staden och dödades i striderna, en död som djupt beklagas i traditionen. Angriparna plundrade staden, dödade många av trons präster och brände enligt traditionen ned eldtemplet och till och med den heliga boken samt förde bort det iranska kungabaneret. Plundringen av Balkh och dödandet av den åldrade Lohrasp markerar krigets mörkaste stund, fiendens djupaste inträngande och Irans och dess tros svåraste förluster. Katastrofen, den heliga stadens förstörelse och den gamle kungens död, fördjupade kriget och lade grunden för det stora iranska motslaget, Esfandiyars uppdrag att befria fångarna och besegra fienden. Plundringen av Balkh hör till de viktigaste och fruktansvärdaste händelserna i Arjasps krig, ögonblicket av Irans största fara innan krigslyckan vände.
Systrarnas fångenskap
Till Arjasps dåd under kriget mot Iran hörde att föra bort systrarna till prins Esfandiyar i fångenskap, en handling som skulle sätta i gång prinsens mest berömda äventyr. Under kriget tillfångatogs döttrarna till Goshtasp, prinsens systrar, av Arjasp och fördes bort till hans fäste, Bronsfästet, borgen som kallades Ruyin Dezh.
Systrarnas fångenskap i Bronsfästet var den provokation som ledde till det stora räddningsuppdraget. Det var för att befria sina fångna systrar ur Arjasps fäste som prins Esfandiyar genomförde sina berömda sju stordåd, Haft Khan, följden av sju farofyllda prövningar på vägen till Bronsfästet. Att prinsens systrar hölls i hans borg gör därmed Arjasp till den direkta motståndaren i prinsens mest berömda äventyr, fienden vars fäste måste stormas och som måste dödas för att fångarna ska bli fria. På detta sätt knyter systrarnas fångenskap Arjasp till den berömda berättelsen om Esfandiyars sju stordåd, prinsens heroiska färd till Bronsfästet. Bortförandet av systrarna hör till Arjasps främsta dåd i eposet, handlingen som utlöser prinsens uppdrag och till sist leder till kungens eget nederlag och död. Systrarnas fångenskap i Bronsfästet är därför en avgörande del av Arjasps roll i berättelsen, provokationen som förbereder hans fall för den osårbare prinsens hand.
Arjasps fall
Arjasps krig mot Iran slutade till sist med att han besegrades och dödades av den osårbare prinsen Esfandiyar, som stormade Bronsfästet, befriade sina fångna systrar och dödade fiendekungen. Arjasps fall är fullbordan av prinsens stora uppdrag och upplösningen av krigscykeln.
Efter att ha fullbordat sina sju stordåd, de farofyllda prövningarna på vägen till borgen, kom Esfandiyar till Bronsfästet där Arjasp höll prinsens systrar fångna. Traditionen berättar att prinsen tog sig in i fästet genom en krigslist, förklädd till köpman, och väl inne fann sina systrar, gav sin armé signal att anfalla och överföll fienden. Under stormningen av Bronsfästet mötte och dödade Esfandiyar Arjasp, trons och Goshtasps ätts store fiende, och befriade sina fångna systrar och förde dem hem. Med Arjasps död och erövringen av hans fäste avslutades det långa kriget, fiendekungen var dödad och fångarna fria, och Irans och dess tros seger säkrades. Arjasps fall för Esfandiyars hand är krigscykelns segerrika höjdpunkt, den store motståndarens nederlag mot trons osårbare förkämpe. I sitt fall möter Arjasp den store fiendens öde när han besegras av hjälten, den turanske kung vars krig mot Iran och dess religion avslutas genom hans död i Bronsfästet. Dödandet av Arjasp hör till Esfandiyars stora dåd, den främsta bedriften i hans uppdrag och upplösningen av den konflikt som Arjasp hade inlett.
Symbolik och innebörd
Arjasp förkroppsligar framför allt trons store fiende, den mäktige motståndare som för krig mot den nya religionen och dess folk. Som den turanske kung som avvisade tron förkunnad av Zarathustra och invaderade Iran för att föra krig mot den representerar Arjasp motståndets krafter mot den nya religionen, fienden mot vilken det heliga kriget förs. Därmed är han motståndaren i eposets stora religiösa krigscykel, förkroppsligandet av trons fiende.
Arjasp förkroppsligar också den turanske fiendens återkommande gestalt, den mäktige motståndaren från det rivaliserande landet vars krig mot Iran löper genom hela eposet. Som den främste turanske fienden under Goshtasps tidsålder har han en plats jämförbar med den store Afrasiabs i de tidigare krigen, den fruktansvärde fiendekung vars nederlag är de iranska hjältarnas verk. Genom de svåra förluster han orsakar, Zarirs och Lohrasps död, plundringen av Balkh och systrarnas fångenskap, förkroppsligar Arjasp också krigets fruktansvärda pris och djupet i den fara som Iran måste befrias från. I allt detta är Arjasp en gestalt av verklig betydelse, som förkroppsligar trons store fiende, den återkommande turanske motståndaren och krigets fruktansvärda pris, den skräckinjagande motståndare vars nederlag och död för den osårbare Esfandiyars hand är den segerrika upplösningen av Shahnamehs stora religiösa krigscykel.
Arjasp och kurderna
Arjasp hör, liksom alla gestalter i Shahnameh, till de iranska folkens gemensamma episka och mytologiska arv, en tradition som kurderna delar med perserna, lurerna och andra folk i den iranska världen. Ferdowsis stora epos, med dess kungar och krig, är dessa folks gemensamma arv, eftersom de delar den forntida iranska tradition som det springer ur. Det är ärligt och korrekt att förstå Arjasp och kriget om tron som en del av detta gemensamma arv snarare än som uteslutande kurdiskt stoff.
För kurderna som iranskt folk ingår Shahnamehs gestalter och berättelser i den vidare kulturella och mytologiska värld som de tillhör, och eposet och dess gestalter från både Iran och Turan har en plats i det breda iranska arv som kurderna delar. Gestalten Arjasp, trons turanske fiende, ingår i det gemensamma förråd av iransk episk tradition som är känt i hela den iranska världen. När vi presenterar Arjasp presenterar vi därför ingen särskilt kurdisk gestalt utan en av det gemensamma iranska eposets stora motståndare, som hör till det arv som kurderna delar med den iranska världens andra folk. Det är också värt att minnas att eposets turanier är ett sagofolk och att krigen mellan Iran och Turan är traditionens centrala återkommande konflikt, som inte enkelt kan identifieras med någon modern nation. Denna ärliga inramning placerar Arjasp korrekt inom den breda och rika iranska episka tradition som kurderna som iranskt folk är arvtagare till tillsammans med sina grannar.
Debatter och missuppfattningar
Är Arjasp samma gestalt som Afrasiab? Nej, de är två skilda turanska kungar från olika tidsåldrar i eposet. Afrasiab är den store turanske fienden i de tidigare krigen, den länge regerande motståndaren under Kay Kavus och Kay Khosrows tidsålder. Arjasp är den senare tidsålderns turanske kung, fienden till Goshtasp och den nya tron. Båda är mäktiga turanska kungar och stora fiender till Iran och har jämförbara roller som den främste turanske fienden under sina respektive tidsåldrar, men de är skilda gestalter i olika delar av eposet och bör inte förväxlas.
Var kriget mot Arjasp ett religionskrig? Ja, kriget mellan Arjasp och Goshtasp framställs i eposet som ett krig om den nya tron, ett heligt krig mellan religionen förkunnad av Zarathustra, som Goshtasp hade antagit, och dess fiender. Det var Goshtasps antagande av tron och hans vägran att betala tribut på profetens inrådan som utlöste Arjasps invasion, och kriget ramas in som en konflikt om religionen, där plundringen av Balkh omfattar brännandet av eldtemplet och den heliga boken. Denna religiösa dimension skiljer kriget mot Arjasp från de tidigare krigen mellan Iran och Turan och ger det karaktären av ett heligt krig för tron.
Är Arjasp en särskilt kurdisk gestalt? Nej, liksom alla gestalter i Shahnameh hör han till de iranska folkens gemensamma episka arv, en tradition som kurderna delar med perserna, lurerna och andra folk i den iranska världen, snarare än att vara en uteslutande kurdisk gestalt. Han är ju kung av Turan, Irans legendariska rival. Som iranskt folk delar kurderna eposets breda iranska arv, vars gestalter från både Iran och Turan ingår i den gemensamma iranska tradition som kurderna är arvtagare till tillsammans med sina grannar.
Närliggande ämnen
Esfandiyar: den osårbare prinsen som dödade Arjasp
Goshtasp: den iranske kungen och Arjasps fiende
Zarir: Goshtasps bror, dödad i Arjasps krig
Lohrasp: den åldrade före detta kungen, dödad vid plundringen av Balkh
Zarathustra: profeten vars tro Arjasp motsatte sig
Esfandiyars sju stordåd: prinsens uppdrag till Arjasps fäste
Afrasiab: den turanske fienden i de tidigare krigen
Shahnameh: den persiska Kungaboken, Irans stora epos
Vanliga frågor
Vem är Arjasp i Shahnameh?
Arjasp, även stavat Arjasb, är en mäktig kung av Turan i Shahnameh, den iranske kungen Goshtasps store fiende och huvudmotståndaren i den krigscykel som följde på den nya trons ankomst. När Goshtasp antog Zarathustras religion och vägrade betala tribut invaderade Arjasp Iran, dödade Goshtasps bror Zarir, plundrade senare den heliga staden Balkh och dödade den åldrade Lohrasp samt förde bort prinsens systrar, tills han till sist dödades av den osårbare prinsen Esfandiyar.
Varför gick Arjasp i krig mot Iran?
Arjasp gick i krig mot Iran eftersom kung Goshtasp, efter att ha antagit Zarathustras nya tro, på profetens inrådan vägrade att fortsätta betala den sedvanliga tributen till Turan och i stället uppmanade Arjasp att anta den nya religionen. Arjasp blev rasande över vägran att betala tribut, avvisade tron och sände ett hotfullt brev som krävde att Goshtasp skulle avsvärja sig den. När han vägrade invaderade Arjasp Iran och inledde ett stort krig om religionen, ett heligt krig för tron mot dess fiender.
Vilka dödade Arjasp under kriget?
Under kriget mot Iran tillfogade Arjasp och hans styrkor Goshtasps ätt svåra förluster. I det första stora slaget dödade hans styrkor Goshtasps tappre bror Zarir tillsammans med flera av kungens söner. I ett senare anfall plundrade hans styrkor den heliga staden Balkh och dödade den åldrade Lohrasp, den före detta kungen och Goshtasps far, som hade dragits från sitt tillbakadragna liv av gudsdyrkan för att försvara staden. Dessa dödsfall hörde till krigets stora förluster.
Hur dog Arjasp?
Arjasp dödades av den osårbare prinsen Esfandiyar i Bronsfästet, borgen Ruyin Dezh där kungen höll prinsens systrar fångna. Efter att ha fullbordat sina sju stordåd kom Esfandiyar till fästet, tog sig in genom en krigslist förklädd till köpman, fann sina systrar, gav sin armé signal att anfalla och dödade Arjasp och befriade fångarna. Arjasps död avslutade det långa kriget och säkrade Irans och dess tros seger.
Är Arjasp samma gestalt som Afrasiab?
Nej, de är skilda turanska kungar från olika tidsåldrar. Afrasiab är den store turanske fienden i de tidigare krigen, den länge regerande motståndaren under Kay Kavus och Kay Khosrows tidsålder. Arjasp är den senare tidsålderns turanske kung, fienden till Goshtasp och den nya tron. Båda är mäktiga turanska kungar och stora fiender till Iran och har jämförbara roller som den främste fienden under sina respektive tidsåldrar, men de är skilda gestalter och bör inte förväxlas.
Är Arjasp en kurdisk gestalt?
Arjasp hör till de iranska folkens gemensamma episka arv, en tradition som kurderna delar med perserna, lurerna och andra folk i den iranska världen, snarare än att vara en uteslutande kurdisk gestalt. Han är ju kung av Turan, Irans legendariska rival. Som iranskt folk delar kurderna eposets breda iranska arv, vars gestalter från både Iran och Turan ingår i den gemensamma iranska tradition som kurderna är arvtagare till tillsammans med sina grannar.
Referenser och vidare läsning
Esfandiyar (kayanisk prins) – Encyclopaedia Iranica
Esfandiyar dödar Arjasp i Bronsfästet – Fitzwilliam Museum
Gestalter i Firdowsis Shahname – Iraj Bashiri