Inledning
Erbil, för kurder känt som Hewlêr och för antikens värld som Arbela, är huvudstad i irakiska Kurdistanregionen och en av de starkaste kandidaterna till titeln världens äldsta kontinuerligt bebodda stad. Det stora ovala citadellet, en konstgjord kulle som byggts upp under minst sex tusen år av mänsklig bosättning, reser sig fortfarande över den moderna staden som en stenö över den norra mesopotamiska slätten.
Denna presentation följer Erbil från dess sumeriska och assyriska ursprung, genom den medeltida guldåldern och platsen inom de kurdiska emiraten, till dagens roll som säte för Kurdistans regionala regering — och symboliskt centrum för självständighetsomröstningen 2017. Det är den första artikeln i vår geografiska serie om Storkurdistan, och en passande början: få platser bär så mycket sammanhängande historia.
Snabbfakta
Vanligt namn: Erbil (även Arbil, Irbil)
Kurdiskt namn: Hewlêr
Forntida namn: Arbela; Urbilum / Irbilum; Arba-ilu (”Fyra gudar”)
Region: Bashur (södra Kurdistan)
Provins/guvernement: Erbilprovinsen
Nuvarande förvaltande myndighet: Irakiska Kurdistanregionen (KRI) / Republiken Irak
Ungefärlig befolkning: Staden omkring 1,5 miljoner; provinsen omkring 2,9 miljoner (uppskattningar 2020)
Bosättningens ålder: Bebott sedan åtminstone det 5:e årtusendet f.Kr.; möjligen tidigare
Viktigt landmärke: Erbils citadell — Unescovärldsarv (upptaget 2014)
Känt för: Sin höga ålder, citadellet, assyriska Arbela, den medeltida mawlidtraditionen och rollen som KRG:s huvudstad
Innehåll
Ursprung och forntida historia
Arbela: en assyrisk religiös huvudstad
Medeltidens Erbil: atabegerna och mawlid
De kurdiska emiraten och de osmanska århundradena
Det moderna Erbil: Kurdistanregionens huvudstad
Självständighetsomröstningen 2017
Tidslinje över viktiga händelser
Debatter och missuppfattningar
Ursprung och forntida historia
Stadslivet i Erbil kan spåras omkring sex tusen år tillbaka. Krukskärvor på citadellkullens sluttningar kan härröra från yngre stenåldern, medan tydliga belägg för bosättning framträder under kopparstenåldern, med skärvor som liknar Ubaid- och Urukkeramik från det vidare Mesopotamien. Staden träder in i den skrivna historien omkring 2300 f.Kr., när den förekommer i Eblas arkiv som Irbilum.
Erbil passerade i tur och ordning genom Mesopotamiens stora tidiga makter. Staden stod under sumeriskt inflytande från omkring 3000 f.Kr., införlivades i Akkadiska riket, erövrades kortvarigt av den gutiske kungen Erridupizir omkring 2200 f.Kr. och förekommer i uppteckningar från tredje Urdynastins tid som Urbilum — en stad viktig nog för att kung Shulgi skulle uppteckna fälttåg mot den. Den akkadiska namnformen Arba-ilu översätts vanligen ”Fyra gudar”, en antydan om tidig religiös betydelse.
Arbela: en assyrisk religiös huvudstad
Under assyrierna blev Arbela ett av rikets viktigaste religiösa centrum. Där fanns en stor kult kring Ishtar — kärlekens och krigets gudinna — och assyriska kungar finns omtalade som sökande efter gudomlig vägledning och orakelsvar i hennes tempel där. Markundersökningar under citadellet har påvisat stora strukturer som vissa arkeologer tror kan ha samband med templet, även om utgrävningarna ännu är i ett tidigt skede.
Arbela gav också namn åt ett av antikens mest berömda slag. År 331 f.Kr. besegrade Alexander den store den persiske kungen Dareios III vid Gaugamela på slätten nära staden; drabbningen kallas ofta slaget vid Arbela. Enligt antika skildringar var det därefter Alexander tog titeln Asiens kung. Efter de assyriska och persiska epokerna förblev Erbil ett viktigt centrum under sasaniderna och blev ett betydande tidigt kristet biskopssäte, en roll som bestod till omkring det 9:e århundradet då sätet flyttades till Mosul.
Medeltidens Erbil: atabegerna och mawlid
Efter den muslimska erövringen under det 7:e århundradet kom Erbils mest hyllade medeltida period under begteginiderna, en turkmensk dynasti som blev framträdande under det 12:e århundradet under Zengi, Mosuls atabeg. Den mest berömde härskaren var Muzaffar al-Din Gökböri (1154–1233), Saladins svåger och betrodde general, som ledde trupper vid slaget vid Hattin 1187.
Gökböri styrde Erbil från 1190 till sin död och gjorde den till en blomstrande stad med en nedre stad kring citadellet, sjukhus, madrasor och sufiska ordenshus. Han är främst ihågkommen för att ha inrättat de första storslagna offentliga firandena av mawlid, profeten Muhammeds födelsedag, med festligheter som lockade lärda och folkmassor från hela regionen. Hans Mudhafariyaminaret — ofta kallad Choliminareten — står fortfarande i dagens Erbil. När Gökböri dog 1233 utan arvinge övergick staden till den abbasidiske kalifen al-Mustansir, och inom några år mötte den de första mongoliska anfall som svepte genom regionen. Erbil frambringade också framstående lärda, däribland den store biografen Ibn Khallikan (1211–1282) och historikern Ibn al-Mustawfi (1169–1239), som skrev en stadshistoria i fyra band.
De kurdiska emiraten och de osmanska århundradena
Under de följande århundradena drogs Erbil och det omgivande distriktet in i de kurdiska emiratens värld. Soranemiratet, ett av regionens viktigaste kurdiska furstendömen, kom att kontrollera Erbil. Enligt Sharafnamatraditionen återtog Soranhärskaren Mir Sayf al-Din Erbil och Sorans ärftliga marker efter den osmanska erövringen av Bagdad 1534 och den följande omorganisationen — då området en tid tilldelades den yazidiske ledaren Hussein Beg Dasini.
Under osmanerna fann Erbil sin roll som regional marknadsstad. Citadellets försvarsmurar ersattes av en sammanhängande ring av höga husfasader, och det särpräglade solfjäderformade gatumönster som syns i dag härrör till stor del från denna sena osmanska fas. Qaysaribasaren vid kullens fot blev, och förblir, den gamla stadens handelshjärta.
Erbils citadell
Erbils citadell är stadens uråldriga kärna: en oval tell som reser sig omkring 25 till 32 meter över slätten, omfattar cirka 102 000 kvadratmeter och har en tät väv av historiska hus, en hamam, moskéer och museer. Det är denna obrutna följd av bosättningslager — en civilisation som bygger direkt på den föregåendes ruiner — som ligger bakom Erbils anspråk på att vara världens äldsta kontinuerligt bebodda plats.
År 2014 tog Unesco upp citadellet på världsarvslistan. För att skydda och studera kullen flyttades de flesta bofasta familjer från 2005 och framåt, och ett stort restaureringsprogram inleddes 2010 med Unescostöd; citadellet är i dag till stor del obebott medan arbetet fortsätter. Platsen lyfts brett fram som symbol för kurdiskt arv och identitet och är Bashurs allra mest igenkännliga landmärke.
Det moderna Erbil: Kurdistanregionens huvudstad
I dag är Erbil huvudstad och största stad i irakiska Kurdistanregionen, med omkring 1,5 miljoner invånare i staden och cirka 2,9 miljoner i provinsen. Där finns Kurdistans regionala regering och Kurdistans parlament, och staden är Kurdistans demokratiska partis (KDP) främsta fäste. Efter årtionden av konflikt och Anfalkampanjens trauma har staden vuxit snabbt med nya motorvägar, universitet och en internationell flygplats.
Erbil blev också en tillflyktsort. Under kriget mot Islamiska staten från 2014 sökte stora mängder fördrivna irakier — däribland många yazidier och kristna på flykt från Nineveslätten och Sinjar — trygghet i och kring staden, och Kurdistanregionen positionerade sig som en relativ fristad för minoriteter i en krigshärjad region.
Självständighetsomröstningen 2017
Den 25 september 2017 stod Erbil i centrum för det viktigaste moderna skedet i Kurdistanregionens strävan efter statsbildning: en självständighetsomröstning i hela KRI och kurdiskkontrollerade omstridda områden. Omkring 3,3 miljoner röstade, med ett rapporterat valdeltagande nära 72 procent och omkring 92,7 procent för självständighet.
Bagdad samt grannländerna Turkiet och Iran motsatte sig omröstningen, och Iraks federala högsta domstol förklarade den författningsstridig. Under de följande veckorna gick irakiska federala styrkor in i Kirkuk och andra omstridda territorier som kurdiska styrkor hade hållit sedan kriget mot ISIS, och Kurdistanregionen förlorade en stor del av det territorium den då kontrollerade. President Masoud Barzani avgick i slutet av oktober 2017. Sedan dess har relationerna mellan Erbil och Bagdad — om budgetar, oljeinkomster och offentliganställdas löner — förblivit ett avgörande och ofta spänt inslag i kurdisk politik.
Tidslinje över viktiga händelser
Omkring 5000 f.Kr. — De tidigaste tydliga beläggen för bosättning på citadellkullen.
Omkring 2300 f.Kr. — Erbil förekommer i Eblas arkiv som Irbilum.
Omkring 2200 f.Kr. — Erövras av den gutiske kungen Erridupizir.
331 f.Kr. — Slaget vid Gaugamela (Arbela); Alexander besegrar Dareios III i närheten.
Det 7:e århundradet e.Kr. — Muslimsk erövring; Erbil hade varit ett stort kristet biskopssäte.
1190–1233 — Muzaffar al-Din Gökböris regering; medeltida guldålder och det första storslagna offentliga mawlidfirandet.
1233 — Gökböri dör utan arvinge; staden övergår till den abbasidiske kalifen.
Från 1534 — Osmansk omorganisation; det kurdiska Soranemiratet kontrollerar senare Erbil.
2014 — Erbils citadell tas upp som Unescovärldsarv.
25 september 2017 — Kurdistans självständighetsomröstning med centrum i Erbil; omkring 92,7 % röstar ja.
Oktober 2017 — Irakiska styrkor återtar omstridda områden; Barzani avgår.
Debatter och missuppfattningar
Två punkter kräver noggranna formuleringar. För det första upprepas påståendet att Erbil är ”världens äldsta kontinuerligt bebodda stad” ofta och får starkt stöd av citadellets djupa arkeologiska lager, men flera forntida städer gör samma anspråk och det är svårt att bevisa fullständigt; staden beskrivs bäst som en av de äldsta, med starka belägg. För det andra är Erbils historia verkligen multietnisk. Dess mest berömda medeltida dynasti, begteginiderna, var turkmensk snarare än kurdisk, och staden har varit hem för assyrier, araber, turkmener, kristna och andra genom historien. Erbil ligger tydligt i det kurdiska kärnlandet och är den kurdiska regionala huvudstaden, men dess förflutna tillhör många folk — en komplexitet värd att bevara snarare än förenkla.
Arv och betydelse
Erbils betydelse är dubbel. Som arkeologisk plats erbjuder den en nästan obruten dokumentation av stadsliv tillbaka till städernas gryning, krönt av ett citadell som nu erkänts av Unesco. Som modern huvudstad är den politiskt och ekonomiskt centrum för världens mest autonoma kurdiska självstyre i dag. Rollerna stärker varandra: den uråldriga kullen ger det moderna kurdiska projektet ett starkt anspråk på djupa historiska rötter, medan stadens nuvarande ställning håller det gamla arvet i världens blickfång.
Relaterade platser och ämnen
Sulaymaniyah — Bashurs kulturella och litterära huvudstad. Duhok — Kurdistanregionens tredje stora stad. Soranemiratet och huvudstaden Rawandiz. Erbils citadell och Mudhafariyaminareten (Choliminareten). Kurdistans självständighetsomröstning 2017. Kirkuk och de omstridda territorierna. Kurdistans demokratiska parti (KDP) och Kurdistans regionala regering (KRG).
Vanliga frågor
Var ligger Erbil?
Erbil (Hewlêr) är huvudstad i irakiska Kurdistanregionen, i det område kurder kallar Bashur eller södra Kurdistan. Staden ligger på den norra mesopotamiska slätten mellan Stora och Lilla Zab, inom synhåll från Zagrosbergen.
Är Erbil verkligen världens äldsta stad?
Staden är en av de starkaste kandidaterna. Citadellkullen visar kontinuerlig bosättning sedan åtminstone sex tusen år och kallas ofta världens äldsta kontinuerligt bebodda plats. Eftersom flera forntida städer gör liknande anspråk är det mest korrekt att kalla Erbil en av de äldsta, med stöd av exceptionella arkeologiska belägg.
Varför är Erbil viktigt för kurder?
Erbil är säte för Kurdistans regionala regering och Kurdistans parlament och därmed det politiska hjärtat i världens mest autonoma kurdiska region. Det uråldriga citadellet är också en kraftfull symbol för kurdiskt arv och historisk kontinuitet.
Vad är Erbils citadell?
Det är stadens befästa forntida kärna, byggd på en tell som vuxit fram under årtusenden av bosättning. Citadellet togs upp som Unescovärldsarv 2014 och är Kurdistanregionens mest igenkännliga landmärke.
Referenser och vidare läsning
Unescos världsarvscentrum — Erbils citadell
Uppslagsverk / översikt över Erbils citadell — Wikipedia
Erbil, forntidens Arbela — The Archaeologist
Kurdistanregionens självständighetsomröstning 2017 — Wikipedia