Inledning
Vourukasha är en av den zoroastriska kosmologins mest storslagna bilder: det stora kosmiska världshavet i världens mitt, skapat av Ahura Mazda och tillfört vatten från himlen, den källa ur vilken världens alla hav och floder rinner fram.
I den kosmologi som bevarats i Avesta och utvecklats i Bundahishn, det stora samlingsverket om zoroastrisk skapelselära, är Vourukasha det väldiga himmelska havet med vida stränder och många vikar, som ligger i världens mitt och rymmer vattnet från tusen sjöar. I dess mitt växer Trädet med alla frön och Odödlighetens träd, Gaokerena; det får sitt vatten från Anahita; och över det strider regnstjärnan Tishtrya för de livgivande regnen.
Liksom den zoroastriska kosmologins övriga inslag tillhör Vourukasha de iranska folkens gemensamma forntida religiösa och mytologiska arv, en tradition som kurderna delar med perserna och andra folk i den iranska världen. Att lära känna Vourukasha är att möta en av den iranska mytens mest storslagna bilder, det stora kosmiska havet i världens mitt, allt vattens källa och de heliga trädens hemvist.
Innehåll
De heliga träden och varelserna
Debatter och missuppfattningar
Vad är Vourukasha?
Vourukasha är den zoroastriska kosmologins stora kosmiska världshav, det väldiga himmelska havet i världens mitt, skapat av Ahura Mazda. Med sina vida stränder och vattnet från tusen sjöar sägs det uppta en stor del av jorden, det mäktigaste av alla vatten och den källa ur vilken världens alla hav och floder rinner fram. Det får sitt vatten från vattnens gudomlighet Anahita, som låter sin himmelska ström rinna ut i det. I Vourukashas mitt växer de heligaste av växter: Trädet med alla frön, som rymmer fröna till världens alla växter, och Gaokerena eller den vita Haoma, Odödlighetens träd. Det är hemvist för de heliga Kar-fiskarna och andra varelser ur den goda skapelsen, och det är platsen där regnstjärnan Tishtrya strider mot torkans demon om de livgivande regnen. Som det stora kosmiska havet i världens mitt, allt vattens källa och de heliga trädens hemvist är Vourukasha en av den zoroastriska kosmologins mest centrala och storslagna bilder.
Namnets betydelse
Namnet Vourukasha förstås som med vida stränder, vida bukter eller många vikar, bildat av delar som betyder vid eller bred och strand, bukt eller vik. Namnet beskriver alltså det kosmiska havets väldighet, havet med vida stränder och många vikar och bukter, det mäktigaste av alla vatten.
Denna betydelse passar det stora kosmiska havet, det väldiga havet med vida stränder i världens mitt, så stort att det rymmer vattnet från tusen sjöar och upptar en stor del av jorden. I senare tradition förekommer namnet i former som Frakhkard eller Varkash, och med tiden kom namnet att användas om verkliga hav, såsom Kaspiska havet eller den vidare oceanen, i takt med förståelsen av den forntida världens geografi. Men till sitt ursprung och sin kosmologiska betydelse är Vourukasha den religiösa föreställningsvärldens stora kosmiska världshav, det himmelska havet med vida stränder i världens mitt. Namnet, med sin innebörd av ett hav med vida stränder och många vikar, fångar det kosmiska havets väldighet och storhet, det mäktigaste av alla vatten i den zoroastriska världsbilden. Att förstå namnets betydelse är att förstå bildens storslagenhet, det väldiga kosmiska havet med vida stränder i världens mitt, källan till jordens alla vatten och de heliga trädens hemvist, som får sitt vatten från Anahita.
Viktiga slutsatser
Vourukasha är den zoroastriska kosmologins stora kosmiska världshav.
Namnet betyder med vida stränder eller många vikar och beskriver dess väldighet.
Det ligger i världens mitt och rymmer vattnet från tusen sjöar.
Det är den källa ur vilken världens alla hav och floder rinner fram.
I dess mitt växer Trädet med alla frön och Odödlighetens träd.
Över det strider regnstjärnan Tishtrya mot torkans demon om regnen.
Snabbfakta
Namn: Vourukasha (med vida stränder); senare Frakhkard, Varkash
Betydelse: Med vida stränder, vida bukter, många vikar
Väsen: Det stora kosmiska världshavet
Skapat av: Ahura Mazda
Plats: Världens mitt
Tillförs vatten från: Anahitas himmelska vatten
Källa till: Världens alla hav och floder
I dess mitt: Trädet med alla frön och Gaokerena (Odödlighetens träd)
Hemvist för: De heliga Kar-fiskarna; platsen för Tishtryas kamp om regnen
Arv: Gemensam iransk religiös och mytologisk tradition
Havet i världens mitt
Vourukasha ligger i själva världens mitt i den zoroastriska kosmiska föreställningsvärlden, det väldiga himmelska havet i skapelsens hjärta, skapat av Ahura Mazda som ett centralt inslag i den goda skapelsen.
I den zoroastriska föreställningen om världens uppbyggnad är kosmos ordnat kring vissa stora centrala inslag, däribland det kosmiska berget och det kosmiska havet. Vourukasha är det stora kosmiska havet, det väldiga himmelska hav som ligger i världens mitt, så stort att det sägs uppta en stor del av jorden och rymma vattnet från tusen sjöar, samlat vid foten av det stora kosmiska berget. Det kosmiska havet ligger i själva världens hjärta i den zoroastriska föreställningsvärlden, ett centralt inslag i det ordnade kosmos som den vise Herren skapat, det väldiga hav kring vilket mycket av den kosmiska geografin är ordnad. Från sin centrala plats är Vourukasha vattnens källa och samlingsplats, det mäktiga havet i världens hjärta från vilket vattnen strömmar ut och till vilket de återvänder. Denna centrala plats i den kosmiska föreställningsvärlden är ett utmärkande drag hos Vourukasha, det stora havet i själva världens mitt, ett centralt inslag i den ordnade skapelsen. Det är som det väldiga havet i världens hjärta som Vourukasha har sin storslagna plats i den zoroastriska kosmiska föreställningsvärlden, det kosmiska havet i skapelsens mitt.
Allt vattens källa
Vourukasha är den källa ur vilken världens alla hav och floder rinner fram. Det får sitt himmelska vatten från vattnens gudomlighet Anahita och är den stora reservoaren för världens vatten.
I den zoroastriska kosmiska föreställningsvärlden har världens vatten sitt ursprung och sin samlingsplats i det kosmiska havet Vourukasha. De himmelska vattnen, personifierade i vattnens stora gudomlighet Anahita, strömmar ned från höjden och rinner ut i Vourukasha. Från detta stora kosmiska hav strömmar vattnen ut och blir världens hav, floder och vattendrag, som renar och upprätthåller jorden. Enligt traditionen sänds Vourukashas vatten ut för att rena och vattna världen, och de återvänder sedan till det kosmiska havet i ett stort vattenkretslopp; detta kretslopp kom senare att förstås i samband med tidvattnets ebb och flod. Det kosmiska havet är alltså den stora källan till och reservoaren för världens vatten, det centrala hav från vilket de livgivande och renande vattnen strömmar ut och till vilket de återvänder. Denna roll som allt vattens källa är ett av Vourukashas centrala drag, det stora kosmiska hav från vilket världens vatten strömmar fram, tillfört vatten från himlen och livsuppehållande för hela jorden. Det är som vattnens källa och samlingsplats som Vourukasha har sin centrala plats i den zoroastriska världsbilden, det stora kosmiska havet vid ursprunget till jordens alla vatten, även förbundet med gudomligheten för vattnen i djupet, Apam Napat.
De heliga träden och varelserna
I Vourukashas mitt växer de heligaste av växter, Trädet med alla frön och Odödlighetens träd, och i dess vatten bor den goda skapelsens heliga varelser.
Det stora kosmiska havet är hemvist för de heligaste växterna och varelserna i den zoroastriska kosmiska föreställningsvärlden. I dess mitt växer Trädet med alla frön, som inom sig rymmer fröna till världens alla växter. Ur dessa frön, spridda av regnen och en stor mytisk fågels verksamhet, spirar jordens alla växter. I närheten växer Gaokerena, den vita Haoma eller Odödlighetens träd, de läkande växternas kung, vars essens ska ge odödlighet vid världens förnyelse. Den mytiska fågel som förknippas med Trädet med alla frön och sprider dess frön förbinds i traditionen med den stora fågeln i den iranska sagovärlden, Simurgh. I Vourukashas vatten bor de heliga Kar-fiskarna, som skyddar Odödlighetens träd mot den onda andens varelser, och andra varelser ur den goda skapelsen. Närvaron av dessa heliga träd och varelser gör Vourukasha till hemvist för några av den zoroastriska kosmologins heligaste och vackraste bilder, det stora hav i vars mitt Trädet med alla frön och Odödlighetens träd växer och i vars vatten de heliga varelserna bor. Denna roll som de heliga trädens och varelsernas hemvist är ett av Vourukashas mest storslagna drag och förenar det kosmiska havet med de heliga växterna och väsendena i hjärtat av den zoroastriska världsbilden.
Kampen om regnen
Vourukasha är skådeplatsen för ett av den zoroastriska mytens stora kosmiska dramer: regnstjärnan Tishtryas kamp mot torkans demon om de livgivande regnen.
I den zoroastriska kosmiska föreställningsvärlden är regnens ankomst ett stort drama, en kamp mellan den goda skapelsens makter och torkans och ondskans makter. Regnstjärnan Tishtrya, som bringar regnen, stiger ned till det kosmiska havet Vourukasha och strider där mot torkans demon i en kamp om herraväldet. När Tishtrya segrar drar han upp det stora havets vatten och regnen faller över jorden och bringar liv, fruktbarhet och växtkraft. Detta stora drama om kampen om regnen utspelar sig vid och över det kosmiska havet, vars vatten Tishtrya drar upp för att hälla över världen. Det kosmiska havet är alltså skådeplatsen och källan för de livgivande regnens ankomst, det stora hav ur vars vatten regnen hämtas i den kosmiska kampen mot torkan. Denna roll som skådeplats för kampen om regnen är ett av Vourukashas mest dramatiska drag och förenar det kosmiska havet med regnens stora drama och den goda skapelsens kamp mot torka och ondska. Det är som skådeplats och källa för de livgivande regnen i den stora kosmiska kampen som Vourukasha har en av sina mest storslagna roller i den zoroastriska världsbilden, det kosmiska hav ur vars vatten regnen hämtas för att upprätthålla jorden.
Symbolik och betydelse
Vourukasha förkroppsligar framför allt den zoroastriska föreställningen om den kosmiska ordningen och vattnens centrala plats i världens liv, det stora kosmiska havet i skapelsens mitt, allt vattens källa och de heliga trädens hemvist. Som det kosmiska havet representerar det den skapade världens storhet och ordning och vattnens livgivande kraft.
Vourukasha förkroppsligar också vattnens helighet i den zoroastriska traditionen, den stora vördnaden för vatten som ett rent och livgivande element och de kosmiska dramerna om regnens ankomst och växternas tillväxt. Här representerar det vattnens och de heliga trädens centrala plats i den kosmiska föreställningsvärlden. I allt detta är Vourukasha en av den iranska religiösa traditionens mest storslagna bilder och förkroppsligar den kosmiska ordningen, vattnens källa och helighet och de heliga trädens och varelsernas hemvist. Det är det stora kosmiska världshavet i världens mitt, som får sitt vatten från Anahita och är skådeplats för kampen om regnen, en av de mest storslagna bilderna i den kosmologi som kurderna delar med den iranska traditionens övriga arvtagare. Det är också förbundet med hoppet om förnyelsen, Frashokereti, när Odödlighetens träd i dess mitt ska ge det dödslösa livet. Föreställningen om det stora kosmiska havet i världens hjärta hör till traditionens mest bestående och storslagna.
Vourukasha och kurderna
Vourukasha tillhör, liksom den zoroastriska kosmologins övriga inslag, de iranska folkens gemensamma forntida religiösa och mytologiska arv, en tradition som kurderna som iranskt folk delar med perserna och andra folk i den iranska världen. Föreställningen om det kosmiska havet och vattnens helighet är en del av hela regionens djupa arv.
För kurderna, vars bergiga hemland är de stora flodernas källa och vars liv länge har varit förbundet med de vatten som strömmar ned från höjderna, har den forntida iranska vördnaden för vattnen och föreställningen om det kosmiska havet som deras källa en viss klangbotten, som en del av den djupa bakgrunden till deras kulturella och andliga värld. Bilden av det stora kosmiska havet, allt vattens källa och de heliga trädens hemvist, är storslagen och vacker, en del av den iranska världens gemensamma kosmologiska arv. Det är ärligt och korrekt att förstå Vourukasha som en del av detta gemensamma iranska och zoroastriska arv, snarare än som en enbart kurdisk bild; det tillhör de iranska folkens gemensamma forntida religiösa tradition. Som ett iranskt folk med urgamla rötter i denna värld delar kurderna detta arv, där det kosmiska havet ingår, med den iranska traditionens övriga arvtagare. När vi presenterar Vourukasha presenterar vi alltså en av de mest storslagna bilderna i det gemensamma forntida iranska arv som kurderna är arvtagare till, det stora kosmiska världshavet i världens mitt, allt vattens källa och de heliga trädens hemvist, en av de mest storslagna bilderna i den kosmologi som ligger till grund för regionens traditioner.
Debatter och missuppfattningar
Är Vourukasha ett verkligt eller ett mytologiskt hav? Vourukasha är till sitt ursprung och sin kosmologiska betydelse ett mytologiskt och kosmiskt hav, det stora himmelska havet i den zoroastriska kosmiska föreställningsvärlden, skapat av Ahura Mazda i världens mitt. Samtidigt kom namnet i senare tradition att användas om verkliga hav, såsom Kaspiska havet eller den vidare oceanen, i takt med förståelsen av den forntida världens geografi. Den ärliga hållningen är att Vourukasha främst är en kosmologisk och mytologisk bild, den religiösa föreställningsvärldens stora kosmiska hav, som ibland också identifierades med verkliga hav när den geografiska förståelsen utvecklades. Det förstås bäst som en djup kosmologisk bild snarare än enbart som en verklig vattenmassa.
Ska Vourukashas kosmologi uppfattas som bokstavlig geografi eller religiöst bildspråk? Vourukashas kosmologi tillhör den religiösa och mytologiska världsbild som bevarats i Avesta och utvecklats i Bundahishn, den symboliska och kosmiska föreställningen om den ordnade skapelsen, snarare än bokstavlig fysisk geografi. Den förstås bäst som en djup mytologisk och kosmologisk bild, det stora kosmiska hav som uttrycker världens ordning och vattnens centrala plats och helighet och som är de heliga trädens och kosmiska dramernas hemvist. Det är en religiös och kosmologisk bild, inte ett påstående om fysisk geografi i modern mening.
Är Vourukasha en specifikt kurdisk bild? Nej; liksom den zoroastriska kosmologins övriga inslag hör det till det gemensamma forntida iranska religiösa arvet, en tradition som kurderna delar med perserna och andra folk i den iranska världen, snarare än att vara en enbart kurdisk bild. Som ett iranskt folk delar kurderna detta breda och urgamla arv, där Vourukasha ingår, med sina grannar.
Närliggande ämnen
Ahura Mazda: den vise Herren, som skapade det kosmiska havet
Anahita: vattnens gudomlighet, som tillför Vourukasha vatten
Tishtrya: regnstjärnan som strider om regnen över det kosmiska havet
Gaokerena: Odödlighetens träd i Vourukashas mitt
Simurgh: den mytiska fågel som förknippas med Trädet med alla frön
Apam Napat: gudomligheten för vattnen i djupet
Frashokereti: förnyelsen, förbunden med Odödlighetens träd
Faridun: sagohjälten ur den vidare iranska traditionen
Vanliga frågor
Vad är Vourukasha i zoroastrisk myt?
Vourukasha är den zoroastriska kosmologins stora kosmiska världshav, det väldiga himmelska havet i världens mitt, skapat av Ahura Mazda. Med sina vida stränder och vattnet från tusen sjöar är det den källa ur vilken världens alla hav och floder rinner fram, tillfört Anahitas himmelska vatten. I dess mitt växer Trädet med alla frön och Odödlighetens träd, och över det strider regnstjärnan Tishtrya mot torkans demon om regnen.
Vad betyder namnet Vourukasha?
Namnet Vourukasha förstås som med vida stränder, vida bukter eller många vikar, bildat av delar som betyder vid och strand eller vik. Det beskriver det kosmiska havets väldighet, havet med vida stränder som är så stort att det rymmer vattnet från tusen sjöar. I senare tradition förekommer namnet som Frakhkard eller Varkash och kom att användas om verkliga hav såsom Kaspiska havet i takt med förståelsen av den forntida världens geografi.
Vad växer i Vourukashas mitt?
I Vourukashas mitt växer de heligaste av växter: Trädet med alla frön, som rymmer fröna till världens alla växter och ur vars frön, spridda av regnen och en stor mytisk fågel, jordens alla växter spirar; samt Gaokerena, den vita Haoma eller Odödlighetens träd, de läkande växternas kung, vars essens ska ge odödlighet vid förnyelsen. De heliga Kar-fiskarna bor i dess vatten och skyddar Odödlighetens träd.
Hur är Vourukasha allt vattens källa?
I den zoroastriska kosmiska föreställningsvärlden har världens vatten sitt ursprung och sin samlingsplats i Vourukasha. De himmelska vattnen, personifierade i Anahita, strömmar ned och rinner ut i det kosmiska havet, och från det strömmar vattnen ut och blir världens hav, floder och vattendrag, som renar och upprätthåller jorden. Sedan återvänder de till det kosmiska havet i ett stort kretslopp som senare förknippades med tidvattnet. Det är den stora källan till och reservoaren för världens vatten.
Vad är kampen om regnen?
I den zoroastriska kosmiska föreställningsvärlden stiger regnstjärnan Tishtrya ned till det kosmiska havet Vourukasha och strider där mot torkans demon i en kamp om herraväldet. När Tishtrya segrar drar han upp det stora havets vatten och regnen faller över jorden och bringar liv, fruktbarhet och växtkraft. Detta stora drama om kampen om de livgivande regnen utspelar sig vid och över det kosmiska havet, vars vatten dras upp för att vattna världen.
Är Vourukasha en kurdisk bild?
Vourukasha tillhör det gemensamma forntida zoroastriska och iranska religiösa arvet, en tradition som kurderna delar med perserna och andra folk i den iranska världen, snarare än att vara en enbart kurdisk bild. Som ett iranskt folk med urgamla rötter i denna värld och med ett bergigt hemland som är de stora flodernas källa delar kurderna detta arv, där det stora kosmiska havet ingår, med sina grannar. Det är en av de mest storslagna bilderna i regionens gemensamma kosmologi.
Referenser och vidare läsning
Zoroastrisk kosmologi – Wikipedia
Bundahishn om oceanerna och haven – avesta.org
Tishtrya och kampen om regnen – Wikipedia