Inledning
Den yarsanska skapelseberättelsen hör till den kurdiska världens djupaste och vackraste heliga kosmogonier: den yarsanska trons skildring av hur den gudomliga sanningen, som vistades i evigheten före tiden i en strålande pärla, trädde fram för att skapa världen och frambringa de heliga sju.
I den yarsanska trons kosmogoni, även känd som Ahl-e Haqq, vistades den gudomliga sanningen i tiden före tiden i en pärla mitt i urvattnen. Ur den trädde de sju heliga följeslagarna, Haftan, fram, och sanningen uppenbarade sig som Herren Gud, Khawandagar, som skapade världen och inledde den första av det universella livets sju epoker.
Att lära känna den yarsanska skapelseberättelsen är att möta den djupa och uråldriga världsbild som står i centrum för den yarsanska tron: en värld frambringad av den gudomliga sanningen ur en strålande pärla, en forntida kosmogoni av stor skönhet och stort djup, omhuldad av yarsanierna och besläktad med regionens allra äldsta skapelsetraditioner.
Innehåll
Den yarsanska föreställningen om skapelsen
Den gudomliga sanningen före tiden
Herren Gud och världens skapelse
De heliga sju och de sju epokerna
En besläktad och forntida kosmogoni
Skapelseberättelsen och kurderna
Debatter och missuppfattningar
Den yarsanska föreställningen om skapelsen
Den yarsanska skapelseberättelsen är den heliga skildringen i den yarsanska tron av hur världen kom till: hur den gudomliga sanningen, som vistades i evigheten före tiden i en strålande pärla, frambringade de heliga sju och trädde fram som Herren Gud för att skapa världen. Det är en kosmogoni av stort djup, stor skönhet och hög ålder, central för den yarsanska förståelsen av det gudomliga, världen och de heliga sju. I sina grunddrag berättar den att den gudomliga sanningen, den enda gudomliga essensen, vistades i tiden före tiden, i evigheten före tiden, i en pärla mitt i urvattnen; att sanningen först frambringade de sju heliga följeslagarna, Haftan, ur pärlan; och att sanningen sedan trädde fram ur pärlan och uppenbarade sig som Herren Gud, Khawandagar, som skapade världen och tillsammans med de heliga följeslagarna bildade den första tidsålderns heliga sju. Denna skapelse var den första av världens sju epoker, skapelseepoken. Denna föreställning om skapelsen, den gudomliga sanningen, pärlan, frambringandet av de heliga sju, Herren Guds uppenbarelse och världens tillkomst, är kärnan i den yarsanska kosmogonin. Som den heliga berättelsen om världens skapelse, djup och uråldrig, har den en central plats i yarsaniernas tro och föreställningsvärld.
Den gudomliga sanningen före tiden
Vid den yarsanska skapelseberättelsens början står den enda gudomliga sanningen, den gudomliga essensen, som vistas ensam i evigheten före tiden, tiden före tiden, den enda källan till allt som skulle bli till.
Vid den yarsanska skapelseberättelsens början, före allt annat, står den enda gudomliga sanningen, den gudomliga essensen, känd i den yarsanska tron som Haqq, sanningen. Den yarsanska tron är centrerad kring denna enda gudomliga sanning, alltings källa och väsen. Det är sanningen som i kosmogonin vistas ensam i tiden före tiden, i det tillstånd som kallas evigheten före tiden, innan världen skapas. I denna början finns bara den gudomliga sanningen, som vistas i pärlan mitt i urvattnen, den enda källa ur vilken hela skapelsen skulle strömma. Ur denna enda gudomliga sanning träder, när berättelsen utvecklas, de heliga sju och den skapade världen fram. Hela skapelsen strömmar ur den gudomliga essensen, som är dess källa och ursprung. Denna början, med den enda gudomliga sanningen som vistas ensam i evigheten före tiden, är grunden för den yarsanska skapelseberättelsen och ett uttryck för den yarsanska trons djupa teologi, där allt strömmar ur den enda gudomliga sanningen. Det är ur denna gudomliga sanning, som vistas i pärlan, som hela den vackra skapelseberättelsen växer fram. Den gudomliga sanningens enhet vid början är den grund på vilken hela kosmogonin vilar.
Viktiga slutsatser
I den yarsanska skapelseberättelsen skapar den gudomliga sanningen världen ur en pärla.
Sanningen vistades i evigheten före tiden i en pärla mitt i urvattnen.
Ur pärlan trädde de sju heliga följeslagarna, Haftan, fram.
Sanningen uppenbarade sig som Herren Gud, Khawandagar, som skapade världen.
Världens skapelse inledde den första av de sju epokerna (Biyabas).
Den yarsanska kosmogonin är besläktad med den yazidiska skapelseberättelsen och forntida iranska traditioner.
Snabbfakta
Ämne: Den yarsanska kosmogonin, den heliga skapelseberättelsen
Tro: Yarsanism, även känd som Ahl-e Haqq
Källan: Den gudomliga sanningen, Haqq, den enda gudomliga essensen
Före skapelsen: Evigheten före tiden, tiden före tiden
Pärlan: En strålande pärla mitt i urvattnen
Frambringade först: De sju heliga följeslagarna, Haftan
Herren Gud: Khawandagar, sanningens uppenbarelse som skapade världen
De heliga sju: Herren Gud med de heliga följeslagarna, den första tidsålderns sju
De sju epokerna: Biyabas, världens tidsåldrar, med början i skapelsen
Besläktad med: Yazidiernas pärlkosmogoni och forntida iranska skapelsetraditioner
Pärlan mitt i vattnen
Den första och centrala bilden i den yarsanska skapelseberättelsen är pärlan: den strålande ädelstenen mitt i urvattnen, där den gudomliga sanningen vistades i evigheten före tiden, innan världen skapades.
Den första och vackraste bilden i den yarsanska skapelseberättelsen är pärlan. Enligt traditionen var allt före världens skapelse täckt av urvattnen, och mitt i dessa vatten låg en pärla, en strålande och dyrbar ädelsten. I denna pärla vistades den gudomliga sanningen, den gudomliga essensen, i evigheten före tiden, tiden före tiden. Bilden av det gudomliga som vistas i en strålande pärla mitt i urvattnen hör till den yarsanska kosmogonins djupaste och mest särpräglade drag, en föreställning om det gudomliga som i början är inneslutet i en ädelsten i djupets hjärta. Ur denna pärla frambringas de heliga följeslagarna när berättelsen utvecklas, och Herren Gud träder fram för att skapa världen. Pärlan är det gudomligas boning i evigheten före tiden och den källa ur vilken skapelsen strömmar. Denna föreställning om pärlan mitt i vattnen är den yarsanska skapelseberättelsens strålande början och dess mest omhuldade bild. Det är ur denna pärla de heliga sju och hela världen skulle träda fram i skapelsen.
Herren Gud och världens skapelse
Ur pärlan trädde den gudomliga sanningen fram och uppenbarade sig som Herren Gud, Khawandagar, som skapade världen och enligt traditionen formade himlarna och jorden ur själva pärlans substans.
Centralt i den yarsanska skapelseberättelsen är hur den gudomliga sanningen träder fram ur pärlan och uppenbarar sig som Herren Gud, Khawandagar, en titel som betyder Herren Gud, världens skapare. Enligt traditionen trädde den gudomliga sanningen på de heliga följeslagarnas begäran fram ur pärlan och uppenbarade sig i denna primära form, Herren Gud, som sedan skapade världen. I en version av den heliga traditionen skapade Herren Gud världen ur själva pärlans substans, så att himlarna, stjärnorna och molnen steg fram ur den och jorden formades av den. Världen tog gestalt ur den strålande ädelsten där det gudomliga hade vistats. På de heliga följeslagarnas begäran formade Herren Gud också den första människan av lera och gav därmed upphov till mänskligheten. Så skapades världen och dess första människor av Herren Gud, den gudomliga sanningens uppenbarelse, som från början var innesluten i pärlan. Denna skapelse av världen genom Herren Gud som trätt fram ur pärlan är den yarsanska skapelseberättelsens stora centrala handling. Den speglar den yarsanska föreställningen om skapelsen som den gudomliga sanningens verk, uppenbarad som Herren Gud. Det är i denna skapelse världen som vi känner den blir till.
De heliga sju och de sju epokerna
Vid världens skapelse bildade den gudomliga sanningen de heliga sju, Herren Gud tillsammans med de sju heliga följeslagarna, och inledde den första av världens sju epoker, som var och en kännetecknas av en uppenbarelse av det gudomliga.
Centralt i den yarsanska skapelseberättelsen är bildandet av de heliga sju och inledningen av världens sju epoker. Vid skapelsen hade den gudomliga sanningen trätt fram som Herren Gud och bildade den första tidsålderns heliga sju, Herren Gud tillsammans med de sju heliga följeslagarna, Haftan, som hade frambringats ur pärlan. Dessa är den första tidsålderns heliga väsen, samlade kring Herren Gud. Denna första skapelse var den första av världens sju epoker, det universella livets stora tidsåldrar, varav den första är skapelseepoken, världens tillblivelse. Enligt yarsansk förståelse uppenbarar sig den gudomliga sanningen på nytt i var och en av de sju epokerna, träder fram i en primär uppenbarelse och samlar kring sig den tidsålderns heliga väsen. Det är en djup föreställning om det gudomligas verk genom världens tidsåldrar, som beskrivs utförligare i skildringen av de gudomliga uppenbarelserna inom tron. Bildandet av de heliga sju och inledningen av de sju epokerna står i centrum för den yarsanska föreställningen om den skapade värld som utvecklas. Det är genom dem den gudomliga sanningen verkar i världen genom tidsåldrarna.
En besläktad och forntida kosmogoni
Den yarsanska skapelseberättelsen är mycket gammal och delar sina grunddrag, pärlan och världens skapelse, med den yazidiska skapelseberättelsen och med den iranska världens allra äldsta skapelsetraditioner.
Den yarsanska skapelseberättelsen är både djup och mycket gammal, med rötter som sträcker sig tillbaka till regionens allra äldsta skapelsetraditioner. Forskare påpekar att den yarsanska kosmogonin, med sin pärla, det gudomliga som vistas i den i evigheten före tiden och världens skapelse, delar sina grunddrag med skapelseberättelsen inom den yazidiska tron, den kurdiska världens andra stora inhemska tro, vars kosmogoni också kretsar kring en pärla där världen låg innesluten före sin skapelse. De påpekar också att båda sträcker sig tillbaka mot forntida förzoroastriska och iranska skapelsetraditioner, besläktade med den forntida föreställningen om världen som frambringad och ordnad av den vise skaparen, där den store Ahura Mazda är den mest välkända gestalten. Denna höga ålder och detta släktskap med yazidiska och forntida iranska kosmogonier speglar den yarsanska trons rötter i regionens allra äldsta andliga traditioner, av vilka den i sin skapelseberättelse bevarar en dyrbar och levande form. Den yarsanska skapelseberättelsen är därmed ett fönster mot den kurdiska och iranska världens allra äldsta skapelsetraditioner. Dess höga ålder och släktskap med de vidare traditionerna hör till det som gör den så dyrbar.
Innebörd och betydelse
Den yarsanska skapelseberättelsen förkroppsligar den djupa och vackra världsbild som står i centrum för den yarsanska tron: en värld frambringad av den gudomliga sanningen ur en strålande pärla, genom Herren Gud och de heliga sju, en forntida kosmogoni av skönhet, djup och gudomligt verk genom tidsåldrarna. Den förkroppsligar också den yarsanska trons djupa teologi, centrerad kring den enda gudomliga sanningen som uppenbarar sig i världen genom de sju epokerna. Denna föreställning beskrivs utförligare i skildringarna av de gudomliga uppenbarelserna och själens resa genom tidsåldrarna, Dunaduni. Skapelseberättelsen bevaras tillsammans med yarsaniernas hela heliga tradition i deras heliga poesi, som nämns men inte citeras här, trons högt skattade muntliga och skriftliga arv. I allt detta hör den yarsanska skapelseberättelsen till den kurdiska världens djupaste och mest betydelsefulla heliga kosmogonier: berättelsen om pärlan och världens skapelse, en föreställning om skapelsen som omhuldas av yarsanierna och har rötter i regionens allra äldsta traditioner.
Skapelseberättelsen och kurderna
Den yarsanska skapelseberättelsen är den heliga kosmogonin i den yarsanska tron, en av den kurdiska världens forntida inhemska religioner, och utgör en dyrbar del av det kurdiska folkets andliga arv.
Den yarsanska skapelseberättelsen tillhör den yarsanska tron, Ahl-e Haqq, en av den kurdiska världens forntida och särpräglade inhemska religioner, grundad i sin nuvarande form av den kurdiske mystikern Sultan Sahak och bekänd av yarsanierna, av vilka många är kurder. Den utgör en dyrbar del av den kurdiska världens rika andliga arv. I denna djupa kosmogoni har yarsanierna bevarat en forntida föreställning om världens skapelse, pärlan, den gudomliga sanningen, Herren Gud och de heliga sju, som sträcker sig tillbaka mot regionens allra äldsta skapelsetraditioner och är besläktad med den yazidiska kosmogonin. När vi presenterar den yarsanska skapelseberättelsen hedrar vi den yarsanska tron som en levande och djup religion och återger dess heliga kosmogoni troget och respektfullt. Den är en dyrbar del av den kurdiska världens andliga arv och speglar den yarsanska trons djup, skönhet och höga ålder och dess föreställning om skapelsen. Vi hedrar den som en vacker och älskad del av yarsaniernas levande tro och som en av den kurdiska världens stora heliga berättelser.
Debatter och missuppfattningar
Är den yarsanska tron en form av islam? Detta är omdiskuterat, och vi redovisar det öppet. Yarsanismen, Ahl-e Haqq, betraktas av många forskare och av många yarsanier själva som en egen religion med forntida, delvis förislamiska rötter, även om den uppstod i en islamisk miljö och delar vissa ord och gestalter med islamisk mystik. Andra betraktar den som en heterodox tradition med starka islamiska inslag. Den yarsanska skapelseberättelsen, med sin pärla, sin gudomliga sanning och sina sju epoker, speglar trons särpräglade och forntida karaktär, besläktad med den yazidiska kosmogonin och med forntida iranska traditioner snarare än med islams skapelseberättelse. Det rättvisande är att presentera yarsanismen som en egen tro med forntida rötter, såsom många forskare och yarsanier uppfattar den.
Beskriver den yarsanska skapelseberättelsen många gudar? Nej. Den yarsanska tron är centrerad kring den enda gudomliga sanningen, Haqq, den enda gudomliga essensen, alltings källa. Herren Gud, Khawandagar, och de senare epokernas uppenbarelser förstås som uppenbarelser av den enda gudomliga sanningen, inte som skilda gudar, och de heliga följeslagarna är heliga väsen frambringade av sanningen, inga rivaliserande gudomligheter. Föreställningen är den enda gudomliga sanningen som verkar i världen genom sina uppenbarelser under de sju epokerna, en djup teologi som beskrivs utförligare i skildringen av de gudomliga uppenbarelserna, snarare än en tro på många gudar.
Är bilden av pärlan som brinner märklig eller oroande? Inte inom traditionen. Bilden av Herren Gud som skapar världen ur pärlans substans, så att himlarna och jorden uppstår ur den, är en vacker och djup föreställning om världen som tar form ur den strålande ädelsten där det gudomliga hade vistats, besläktad med hur världen öppnas och omskapas ur pärlan i den närstående yazidiska kosmogonin. Den förstås bäst som en helig bild av skapelsen, världen frambringad ur det gudomligas egen boning, snarare än något oroande. Bilden speglar djupet och skönheten i den yarsanska föreställningen om skapelsen.
Närliggande ämnen
Haftan: de sju heliga följeslagarna som frambringades ur pärlan
Sultan Sahak: den kurdiske mystiker som grundade den yarsanska tron
De gudomliga uppenbarelserna: sanningens uppenbarelser genom epokerna
Dunaduni: den yarsanska läran om själens resa
Kalam-e Saranjam: den yarsanska trons heliga poesi
Den yazidiska skapelseberättelsen: yazidiernas besläktade pärlkosmogoni
Ahura Mazda: den forntida iranska trons vise skapare
Newroz: den kurdiska världens förnyelsehögtid
Vanliga frågor
Vad är den yarsanska skapelseberättelsen?
Den yarsanska skapelseberättelsen är den heliga skildringen i den yarsanska tron av hur världen kom till: hur den gudomliga sanningen, som vistades i evigheten före tiden i en strålande pärla mitt i urvattnen, först frambringade de sju heliga följeslagarna och sedan trädde fram och uppenbarade sig som Herren Gud Khawandagar, som skapade världen och bildade de heliga sju och därmed inledde den första av världens sju epoker.
Vad är pärlan i den yarsanska skapelseberättelsen?
Pärlan är den strålande ädelstenen mitt i urvattnen där den gudomliga sanningen vistades i evigheten före tiden, innan världen skapades. Ur pärlan frambringades de heliga följeslagarna, och Herren Gud trädde fram för att skapa världen och formade enligt en version himlarna och jorden ur själva pärlans substans. Bilden av det gudomliga som vistas i en pärla hör till den yarsanska kosmogonins djupaste och mest särpräglade drag.
Vem är Khawandagar?
Khawandagar, en titel som betyder Herren Gud, är den gudomliga sanningens primära uppenbarelse i den yarsanska skapelseberättelsen: den form i vilken sanningen trädde fram ur pärlan för att skapa världen. Enligt traditionen uppenbarade sig den gudomliga sanningen på de heliga följeslagarnas begäran som Herren Gud, som sedan skapade världen och formade den första människan av lera. Han förstås som en uppenbarelse av den enda gudomliga sanningen, inte som en självständig gud.
Vad är de sju epokerna?
De sju epokerna, Biyabas, är det universella livets stora tidsåldrar i den yarsanska världsbilden, varav den första är skapelseepoken, världens tillblivelse. Enligt yarsansk förståelse uppenbarar sig den gudomliga sanningen på nytt i varje epok, träder fram i en primär uppenbarelse och samlar kring sig den tidsålderns heliga väsen. Världens skapelse inledde den första av dessa sju epoker.
Liknar den yarsanska skapelseberättelsen den yazidiska?
Ja. Forskare påpekar att den yarsanska kosmogonin delar sina grunddrag med den yazidiska skapelseberättelsen. Båda kretsar kring en pärla där det gudomliga eller världen är inneslutet före världens skapelse, och båda sträcker sig tillbaka mot de allra äldsta förzoroastriska och iranska skapelsetraditionerna. Detta släktskap speglar gemensamma forntida rötter hos den kurdiska världens inhemska trosinriktningar snarare än lån som skulle förminska någonderas särprägel.
Är den yarsanska tron kurdisk?
Den yarsanska tron, Ahl-e Haqq, är en av den kurdiska världens forntida och särpräglade inhemska religioner, grundad i sin nuvarande form av den kurdiske mystikern Sultan Sahak, med sin heliga poesi på det kurdiska språket gorani och bekänd av yarsanierna, av vilka många är kurder, i Iran och Irak. Dess skapelseberättelse utgör en dyrbar del av den kurdiska världens rika andliga arv.
Referenser och vidare läsning
Yaresanism (kosmogoni, pärlan och de sju epokerna) – Kurdistanica
Yarsanism (skapelsen genom Herren Gud) – Moradi Ensemble
Yarsanism (Kalam-e Saranjam och epokerna) – History of Kurdistan
Kurdisk historia: Den yarsanska trons gudomliga uppenbarelser