Haftan: yarsanismens sju heliga följeslagare

Inledning

Haftan, de sju, är den högre av den yarsaniska trons två stora sjutalsgrupper av heliga väsen: de sju heliga följeslagare som står närmast det gudomligas manifestation i Sultan Sahak. De ledsagade den grundläggande uppenbarelsen och utgör den innersta änglahierarkin i yarsanismens kosmos.

I den yarsaniska traditionen, även kallad Ahl-e Haqq, ledsagas den gudomliga manifestationen av heliga väsen som räknas i två stora sjutalsgrupper. Den första och högre är Haftan, de sju heliga följeslagarna, främst bland dem Pir Benyamin, tillsammans med Dawud, Pir Musi och de andra. Den andra är Haftawaneh, den yttre världens sju makter.

Att lära känna Haftan är att möta det innersta mysteriet i yarsanismens föreställning om det gudomliga: de sju heliga följeslagare som ledsagar det gudomligas manifestation genom tidsåldrarna, den högre änglahierarkin i en av de mest särpräglade levande kurdiska religiösa traditionerna.

Innehåll

Den högre sjutalsgruppen

De sju följeslagarna

Följeslagare genom tidsåldrarna

Haftan och Haftawaneh

Innebörd och betydelse

Haftan och kurderna

Debatter och missuppfattningar

Relaterade ämnen

Vanliga frågor

Referenser och vidare läsning

Vad är Haftan?

Haftan, ett namn som betyder de sju, är den högre av de två stora sjutalsgrupperna av heliga väsen i den yarsaniska tron, även kallad Ahl-e Haqq: de sju heliga följeslagare eller gudomliga väsen som står närmast det gudomligas manifestation i Sultan Sahak, det gudomligas stora manifestation i den yarsaniska världsbilden. Enligt yarsanisk uppfattning manifesterar sig den gudomliga essensen i världen i en följd av avatarer eller manifestationer genom tidsåldrarna, och den högsta manifestationen ledsagas av heliga väsen, gudomliga följeslagare som deltar i det gudomliga verket. Dessa heliga väsen räknas i två sjutalsgrupper, två grupper om sju: Haftan, de högre och innersta sju, följeslagarna närmast det gudomliga; och Haftawaneh, den andra gruppen av sju, anförtrodd den yttre världens angelägenheter. Haftan är de högre, den innersta kretsen av heliga väsen, de sju som närmast ledsagar det gudomligas manifestation. Främst bland dem är Pir Benyamin, tillsammans med Dawud, Pir Musi och de andra, däribland den enda kvinnan bland dem. Som de heliga väsendenas högre sjutalsgrupp, det gudomligas innersta följeslagare, har Haftan den högsta platsen i den yarsaniska trons änglahierarki.

Namnet och talet sju

Namnet Haftan betyder helt enkelt de sju, eller de sju personerna, från ordet för sju, och utmärker gruppen som den stora sjutalsgruppen av det gudomligas innersta heliga följeslagare.

Namnet Haftan, ibland återgivet som Haft Tan, betyder de sju, eller bokstavligen de sju personerna eller de sju kropparna, från det iranska och kurdiska ordet för sju. Talet sju är ett av de heligaste och mest återkommande talen i regionens religiösa traditioner, särskilt i den kurdiska världens religioner: den yarsaniska tron har sina två sjutalsgrupper, Haftan och Haftawaneh; den yazidiska tron har sina Heft Sirr, de sju heliga väsendena eller de sju mysterierna; och den gamla zoroastriska traditionen har sina sju Amesha Spenta, de heliga odödliga. Att det heliga sjutalet återkommer i dessa traditioner speglar ett djupt och gemensamt arv i den iranska och kurdiska världens religiösa föreställningar. Namnet Haftan utmärker alltså gruppen som den stora och heliga sjutalsgruppen av det gudomligas innersta heliga följeslagare i den yarsaniska tron, de sju närmast det gudomligas manifestation. Att lära känna namnet och det heliga talet är att börja förstå Haftans plats i den yarsaniska världsbilden, de heliga sju i det heligas innersta krets.

Viktigaste punkterna

Haftan, som betyder de sju, är en högre sjutalsgrupp av heliga väsen i den yarsaniska tron.
De är de sju heliga följeslagare som står närmast det gudomligas manifestation.
Främst bland dem är Pir Benyamin, tillsammans med Dawud, Pir Musi och andra.
De ledsagade Sultan Sahaks grundläggande uppenbarelse.
De utgör den innersta änglahierarkin i yarsanismens kosmos.
De är den högre av två sjutalsgrupper; den andra är Haftawaneh.

Fakta i korthet

Namn: Haftan (Haft Tan), som betyder de sju
Tradition: Yarsanismen (Ahl-e Haqq)
Natur: Den högre sjutalsgruppen av heliga väsen, det gudomligas innersta följeslagare
Främsta medlem: Pir Benyamin, läromästaren
Övriga medlemmar: Dawud, Pir Musi, Baba Yadgar och andra
Kvinnlig medlem: Khatun-e Razbar, den enda kvinnan bland dem
Ledsagade: Det gudomligas manifestation i Sultan Sahak
Paralleller: Yazidiernas Heft Sirr och zoroastrismens Amesha Spenta
Annan sjutalsgrupp: Haftawaneh, den yttre världens sju makter
Arv: Ett grundläggande mysterium i den yarsaniska tron

Den högre sjutalsgruppen

Haftan är den högre och innersta av de två sjutalsgrupperna av heliga väsen, de sju följeslagare som står närmast det gudomligas manifestation och har den högsta platsen i den yarsaniska trons änglahierarki.

I den yarsaniska världsbilden ledsagas det gudomligas manifestation i Sultan Sahak av heliga väsen, som räknas i två sjutalsgrupper, Haftan och Haftawaneh. Av dessa är Haftan den högre och innersta: de sju heliga följeslagarna närmast det gudomliga, de heliga väsendenas innersta krets, som mest direkt deltar i det gudomliga verket och närmast ledsagar det gudomligas manifestation. De står högre än Haftawaneh, den andra gruppen av sju, som anförtros den yttre eller utvändiga världens angelägenheter. Haftan hör till den innersta och högre sfären, följeslagarna till det gudomliga självt. Denna plats som den högre och innersta sjutalsgruppen utmärker Haftan som den yarsaniska trons högsta heliga väsen, de sju närmast det gudomligas manifestation. Att tillhöra Haftan är att tillhöra det heligas innersta krets, det gudomligas följeslagare i dess manifestation. Denna ställning som den högre sjutalsgruppen är Haftans grundläggande natur och utmärker dem som de innersta och högsta bland de heliga väsendena. Det är som den högre sjutalsgruppen, det gudomligas sju innersta följeslagare, som Haftan har sin plats överst i den yarsaniska trons änglahierarki.

De sju följeslagarna

Haftan omfattar sju heliga följeslagare, främst bland dem Pir Benyamin, läromästaren, tillsammans med Dawud, Pir Musi och de andra, däribland den enda kvinnan bland dem.

Haftan är sju och bland dem hedras och namnges vissa heliga följeslagare särskilt i den yarsaniska traditionen. Främst är Pir Benyamin, hedrad som läromästare eller andlig vägledare, den som har högsta rangen bland följeslagarna, ofta liknad vid ärkeängeln Gabriel. Med honom finns Dawud, vägledaren som yarsanierna känner under en hedrad titel; Pir Musi, den helige skrivaren som enligt traditionen nedtecknade de gudomliga orden och liknas vid den skrivande ängeln; samt Baba Yadgar, en högt vördad helig gestalt. Bland de sju finns också den enda kvinnan, Khatun-e Razbar, den heliga damen, den enda kvinnan bland de innersta följeslagarna och enligt traditionen mor till Sultan Sahak. Tillsammans utgör dessa sju heliga följeslagare Haftan, den innersta kretsen av heliga väsen i den yarsaniska tron, var och en hedrad och namngiven i den heliga traditionen och de sjungna dikterna. Att namnge och hedra dessa sju följeslagare är kärnan i vördnaden för Haftan, trons innersta heliga väsen.

Följeslagare genom tidsåldrarna

I den yarsaniska världsbilden ledsagar Haftans heliga följeslagare det gudomliga genom dess på varandra följande manifestationer i världens tidsåldrar och tar jordisk gestalt vid varje manifestation av det gudomliga.

Ett särpräglat drag i den yarsaniska tron är föreställningen om det gudomliga som manifesterar sig i världen i en följd av avatarer eller manifestationer genom världens tidsåldrar eller epoker, var och en en manifestation av den enda gudomliga essensen. I denna föreställning ledsagar Haftans heliga följeslagare det gudomliga genom dessa på varandra följande manifestationer och tar själva jordisk gestalt vid varje manifestation av det gudomliga. Under den högsta manifestationens tidsålder i Sultan Sahak framträdde alltså följeslagarna i sina gestalter som Pir Benyamin, Dawud, Pir Musi och de andra, liksom det gudomliga och dess följeslagare under tidigare tidsåldrar, såsom Shah Khoshins, hade framträtt i andra former. Denna föreställning om de heliga följeslagarna som ledsagar det gudomliga genom tidsåldrarna och tar jordisk gestalt vid varje manifestation speglar yarsaniernas tro på det gudomligas på varandra följande manifestationer och själavandringen. Haftan är alltså det gudomligas eviga följeslagare genom alla dess manifestationer och inte bara en enda tidsålders följeslagare. Denna föreställning om följeslagarna genom tidsåldrarna är en djup sida av Haftan och utmärker dem som det gudomligas eviga innersta följeslagare. Det är som det gudomligas eviga följeslagare genom dess på varandra följande manifestationer som Haftan förstås i den yarsaniska världsbilden.

Haftan och Haftawaneh

Haftan, den högre sjutalsgruppen, ledsagas av en andra sjutalsgrupp, Haftawaneh, de sju makter som anförtrotts den yttre världens angelägenheter och vars härstamningslinjer blev det yarsaniska samfundets andliga hus.

Vid sidan av Haftan, den högre och innersta sjutalsgruppen, räknar den yarsaniska traditionen med en andra sjutalsgrupp, Haftawaneh, de sju makterna eller sju sönerna. Medan Haftan är det gudomligas innersta följeslagare och tillhör den högre sfären anförtros Haftawaneh den yttre eller utvändiga världens angelägenheter. Var och en ansvarar för vägledningen av en grupp troende, och släktlinjerna som härstammar från dem blev de ursprungliga andliga husen, khandan, som det yarsaniska religiösa samfundet är organiserat i. Tillsammans bildar de båda sjutalsgrupperna, Haftan och Haftawaneh, den stora strukturen av heliga väsen i den yarsaniska tron, det gudomligas innersta följeslagare och den yttre världens makter. Förhållandet mellan de båda sjutalsgrupperna, den högre och den yttre, är ett utmärkande drag i yarsanismens föreställning om det heliga, det gudomligas följeslagares och världens makters ordningar. Detta förhållande till Haftawaneh hjälper till att fastställa Haftans plats som den högre och innersta av de två stora sjutalsgrupperna. Det är i denna struktur med två sjutalsgrupper som den fulla föreställningen om den yarsaniska trons heliga väsen uttrycks, Haftan främst bland dem som det gudomligas innersta följeslagare.

Innebörd och betydelse

Haftan förkroppsligar framför allt det innersta mysteriet i yarsanismens föreställning om det gudomliga: de sju heliga följeslagare som närmast ledsagar det gudomligas manifestation, trons högre änglahierarki. Som de innersta följeslagarna representerar de de heliga väsen som står närmast det gudomliga självt.

Haftan förkroppsligar också den yarsaniska föreställningen om det gudomliga som manifesterar sig i världen ledsagat av heliga väsen genom de på varandra följande tidsåldrarna, och sjutalsgruppernas heliga struktur som ordnar trons heliga väsen. I detta representerar de det innersta mysteriet och den heliga ordningen i yarsanismens förståelse av det gudomliga. Att de heliga sju återkommer, här i Haftan, i yazidiernas Heft Sirr och i zoroastrismens Amesha Spenta, speglar ett djupt och gemensamt arv i den iranska och kurdiska världens religiösa föreställningar. I allt detta hör Haftan till den yarsaniska trons djupaste drag och förkroppsligar den innersta kretsen av det gudomligas heliga följeslagare, den högre av de båda sjutalsgrupperna och föreställningen om heliga väsen som ledsagar det gudomliga genom tidsåldrarna. De är det innersta mysteriet i yarsanismens föreställning om det gudomliga, främst bland dem Pir Benyamin, och tillsammans med Haftawaneh bildar de den stora strukturen av heliga väsen i denna levande kurdiska tro.

Haftan och kurderna

Haftan är heliga väsen i den yarsaniska tron, en av det kurdiska folkets särpräglade inhemska religiösa traditioner, och ingår i kurdernas rika religiösa och kulturella arv, särskilt i det yarsaniska kurdiska samfundets.

Den yarsaniska tron, även kallad Ahl-e Haqq, är en av det kurdiska folkets särpräglade inhemska religiösa traditioner, vars heliga traditioner bevaras på det kurdiska språket gorani. Dess heliga väsen, däribland Haftan, ingår i kurdernas rika och särpräglade religiösa arv, särskilt i det yarsaniska kurdiska samfundets, för vilket de är levande föremål för hängivenhet. Föreställningen om det gudomligas innersta heliga följeslagare och sjutalsgruppernas heliga struktur speglar den yarsaniska religiösa föreställningsvärldens djup och särart, en dyrbar del av det kurdiska folkets religiösa arv. Att de heliga sju återkommer i yarsaniernas Haftan, yazidiernas Heft Sirr och zoroastrismens Amesha Spenta speglar den iranska och kurdiska religiösa världens djupa och gemensamma arv, som kurderna för vidare. För de yarsaniska kurderna är Haftan levande och älskade heliga väsen, det gudomligas innersta följeslagare. När vi presenterar Haftan hedrar vi ett grundläggande mysterium i den yarsaniska tron, en del av det kurdiska folkets särpräglade religiösa arv, det gudomligas innersta heliga följeslagare. Föreställningen om dem hör till traditionens djupaste drag och vördnaden för dem fortsätter som levande hängivenhet i det yarsaniska samfundet än i dag.

Debatter och missuppfattningar

Gör vördnaden för Haftan den yarsaniska tron polyteistisk? Nej. Den yarsaniska tron är, liksom regionens besläktade traditioner, i sin kärna inriktad på den enda gudomliga essensen, den ende Guden, som manifesterar sig i världen. Haftan är heliga väsen, den gudomliga manifestationens innersta följeslagare, genom vilka det gudomliga verket fullbordas, snarare än sju rivaliserande gudar. De hedras och vördas inom en tro inriktad på den enda gudomliga essensen. De förstås bäst som trons innersta änglahierarki, besläktad med andra traditioners ärkeänglar och med Heft Sirr i den yazidiska tron, snarare än som självständiga gudomar. Det är viktigt att förstå den yarsaniska tron korrekt, med respekt för dess egen föreställning om det enda gudomliga och dess heliga följeslagare.

Är medlemmarna i Haftan alltid samma sju? Den yarsaniska traditionen hävdar att Haftans heliga följeslagare ledsagar det gudomliga genom dess på varandra följande manifestationer i världens tidsåldrar och tar jordisk gestalt vid varje manifestation. Följeslagarna förstås därför som eviga heliga väsen som framträder i olika former under olika tidsåldrar. Under den högsta manifestationens tidsålder i Sultan Sahak framträdde de som Pir Benyamin, Dawud, Pir Musi och de andra. Listorna över följeslagarna och deras former kan variera något i olika berättelser, vilket är naturligt i en tradition som bevaras i helig poesi och muntlig överföring, men den grundläggande föreställningen om det gudomligas innersta sju följeslagare är oföränderlig.

Hur är Haftan kända och hur bevaras kunskapen om dem? Haftan är kända genom den yarsaniska trons heliga traditioner, framför allt den heliga poesin i Kalam-e Saranjam, de gudomligt uppenbarade berättelser som bevaras och förs vidare genom generationerna, där de heliga följeslagarna och deras gärningar hedras och ihågkoms. Vi namnger dessa heliga källor med respekt utan att återge de heliga verserna och hedrar den levande tradition genom vilken Haftan är kända och vördade.

Sultan Sahak: det gudomligas stora manifestation, ledsagad av Haftan
Pir Benyamin: den främste av Haftan, läromästaren
Dawud: en av Haftan, de heliga följeslagarna
Pir Musi: Haftans helige skrivare
Baba Yadgar: en vördad helig gestalt i den yarsaniska tron
Khatun-e Razbar: den enda kvinnan bland Haftan
Haftawaneh: den andra sjutalsgruppen, den yttre världens sju makter
Heft Sirr: den yazidiska trons sju heliga väsen

Vanliga frågor

Vad är Haftan i den yarsaniska tron?

Vilka är medlemmarna i Haftan?

Haftan är sju heliga följeslagare, främst bland dem Pir Benyamin, hedrad som läromästare eller andlig vägledare. Med honom finns Dawud, vägledaren; Pir Musi, den helige skrivaren som nedtecknade de gudomliga orden; Baba Yadgar, en högt vördad helig gestalt; och den enda kvinnan bland dem, Khatun-e Razbar, den heliga damen och enligt traditionen mor till Sultan Sahak. Tillsammans utgör de den innersta kretsen av trons heliga väsen.

Vad betyder namnet Haftan?

Namnet Haftan, ibland återgivet som Haft Tan, betyder de sju, eller bokstavligen de sju personerna, från det iranska och kurdiska ordet för sju. Talet sju är ett av de heligaste och mest återkommande talen i den kurdiska världens religiösa traditioner och förekommer i yarsaniernas Haftan och Haftawaneh, yazidiernas Heft Sirr och zoroastrismens Amesha Spenta, vilket speglar ett djupt och gemensamt arv.

Vad skiljer Haftan från Haftawaneh?

Haftan och Haftawaneh är den yarsaniska trons två stora sjutalsgrupper av heliga väsen. Haftan är de högre och innersta sju, följeslagarna närmast det gudomligas manifestation, som tillhör den högre sfären. Haftawaneh är den andra gruppen av sju, de sju makter som anförtrotts den yttre världens angelägenheter, var och en ansvarig för vägledningen av ett samfund. Deras härstamningslinjer blev det yarsaniska samfundets andliga hus, khandan.

Är vördnaden för Haftan polyteism?

Nej. Den yarsaniska tron är i sin kärna inriktad på den enda gudomliga essensen, den ende Guden, som manifesterar sig i världen. Haftan är heliga väsen, den gudomliga manifestationens innersta följeslagare, genom vilka det gudomliga verket fullbordas, snarare än sju rivaliserande gudar. De hedras inom en tro inriktad på det enda gudomliga och förstås bäst som trons innersta änglahierarki, besläktad med andra traditioners ärkeänglar.

Vilket förhållande har Haftan till kurderna?

Haftan är heliga väsen i den yarsaniska tron, en av det kurdiska folkets särpräglade inhemska religiösa traditioner, vars heliga traditioner bevaras på det kurdiska språket gorani. De ingår i kurdernas rika religiösa arv, särskilt i det yarsaniska kurdiska samfundets, för vilket de är levande föremål för hängivenhet. Att de heliga sju återkommer i de kurdiska religionerna speglar det djupa och gemensamma iranska och kurdiska religiösa arvet.