Inledning
Den yazidiska skapelseberättelsen hör till den kurdiska världens vackraste och äldsta heliga berättelser: skildringen av hur den ende Guden formade världen ur en strålande pärla, framkallade de sju heliga väsendena och anförtrodde dem omsorgen om världen.
I den yazidiska trons kosmogoni skapade Gud först en pärla där världen låg innesluten under en lång tidsålder, innan den öppnades och omskapades till den värld vi känner. Gud kallade sedan de sju heliga väsendena till liv, den stora heptaden, de sju heliga väsendena, slöt ett förbund med dem och överlämnade världen i deras vård, med Tawuse Melek som deras ledare.
Att lära känna den yazidiska skapelseberättelsen är att möta den djupa och uråldriga världsbild som står i centrum för den yazidiska tron: en värld frambringad ur en strålande pärla av den ende Guden och överlämnad i de heliga väsendenas vård, en vacker kosmogoni som omhuldas av yazidierna och har rötter i regionens allra äldsta traditioner.
Innehåll
Den yazidiska föreställningen om skapelsen
Pärlan och den inneslutna världen
Världens öppnande och omskapelse
De sju heliga väsendena och förbundet
Skapelseberättelsen och kurderna
Debatter och missuppfattningar
Den yazidiska föreställningen om skapelsen
Den yazidiska skapelseberättelsen är den heliga skildringen i den yazidiska tron av hur världen kom till: hur den ende Guden formade världen ur en strålande pärla, framkallade de sju heliga väsendena och anförtrodde världen åt deras omsorg. Det är en kosmogoni av stor skönhet och hög ålder, central för den yazidiska förståelsen av Gud, världen och de heliga väsendena. I sina grunddrag berättar den att den ende Guden, före skapelsen av världen som vi känner den, först frambringade en pärla, en strålande ädelsten där världen låg innesluten; att världen förblev så, liten och innesluten i pärlan, under en lång tidsålder; och att pärlan sedan öppnades och världen omskapades och bredde ut sig i sin nuvarande form. I denna skapelse kallade Gud de sju heliga väsendena till liv, den stora heptaden, slöt ett förbund med dem och överlämnade omsorgen om världen i deras händer, med Tawuse Melek utsedd till deras ledare. Denna föreställning om skapelsen, pärlan, den inneslutna världen, öppnandet och omskapelsen, de heliga väsendenas tillblivelse och anförtroendet av världen åt dem, är kärnan i den yazidiska kosmogonin. Som den heliga skildringen av världens skapelse, vacker och uråldrig, har den en central plats i yazidiernas tro och föreställningsvärld.
Den ende Guden före skapelsen
Vid den yazidiska skapelseberättelsens början står den ende Guden ensam, allsmäktig och absolut, den enda källan till allt som skulle bli till, för yazidismen är en monoteistisk tro.
Vid den yazidiska skapelseberättelsens början, före allt annat, står den ende Guden ensam. Yazidismen är en monoteistisk tro som håller fast vid en enda Gud, allsmäktig och absolut, den ende skaparen och källan till allt som finns, den Gud som bland yazidierna är känd under flera ärade namn. I kosmogonin är det denne ende Gud som före skapelsen av världen som vi känner den frambringar pärlan och allt som följer ur den. Hela skapelsen strömmar från den ende Guden, som är dess enda källa och ursprung. Tillståndet före skapelsen får i traditionen ibland ett eget namn, evigheten innan världen skapades, då bara Gud och den pärla han hade frambringat fanns. Denna början, med den ende Guden ensam som alltings källa, är grunden för den yazidiska skapelseberättelsen och ett tydligt uttryck för yazidiernas monoteistiska tro, där hela skapelsen strömmar ur den ende Guden. Det är ur denne ende Gud, allsmäktig och absolut, som hela den vackra skapelseberättelsen växer fram. Guds enhet vid början är den grund på vilken hela kosmogonin vilar.
Viktiga slutsatser
I den yazidiska skapelseberättelsen formar den ende Guden världen ur en strålande pärla.
Yazidismen är monoteistisk: hela skapelsen strömmar ur den ende Guden ensam.
Världen låg innesluten i pärlan under en lång tidsålder innan den omskapades.
Gud framkallade sedan de sju heliga väsendena, den stora heptaden.
Gud slöt ett förbund med dem och anförtrodde dem omsorgen om världen.
Tawuse Melek utsågs till de heliga väsendenas ledare.
Snabbfakta
Ämne: Den yazidiska kosmogonin, den heliga skapelseberättelsen
Tro: Yazidismen, en monoteistisk tro
Källan: Den ende Guden, allsmäktig och absolut
Den första skapelsen: En strålande pärla där världen låg innesluten
Den inneslutna tidsåldern: En lång tidsålder, ofta ett heligt antal år
Omskapelsen: Pärlan öppnades, världen bredde ut sig i sin nuvarande form
De heliga väsendena: De sju heliga väsendena, den stora heptaden, framkallade av Gud
Förbundet: Gud slöt ett förbund med de heliga väsendena
Anförtroendet: Gud överlämnade omsorgen om världen åt de heliga väsendena
Deras ledare: Tawuse Melek, de heliga väsendenas ledare
Pärlan och den inneslutna världen
Den första skapelsehandlingen i den yazidiska berättelsen är att den ende Guden frambringar en strålande pärla, där hela världen låg innesluten, liten och dold, under en lång tidsålder.
Den första och centrala bilden i den yazidiska skapelseberättelsen är pärlan. Enligt traditionen var den ende Gudens allra första skapelsehandling att frambringa en pärla, en strålande och dyrbar ädelsten, i vissa versioner formad ur Guds eget ljus eller väsen. I denna pärla låg hela världen innesluten, liten, dold och samlad, ännu inte utbredd till den värld vi känner. Världen förblev så, innesluten i pärlan, under en lång tidsålder, ofta angiven som ett heligt antal år, en väldig tidsrymd då världen låg samlad och väntande i den strålande ädelstenen. Denna bild av världen innesluten i en pärla före sin skapelse hör till den yazidiska kosmogonins vackraste och mest särpräglade drag, en föreställning om världen som i sin början hålls som en dold ädelsten i Guds hand. Pärlan är världens frö och livmoder, den strålande början ur vilken allt skulle träda fram. Denna föreställning om pärlan och den inneslutna världen är den yazidiska skapelseberättelsens kärna och dess mest omhuldade bild. Det är ur denna pärla hela världen i sinom tid skulle frambringas och skapas.
Världens öppnande och omskapelse
Efter den inneslutna världens långa tidsålder öppnades pärlan, och världen omskapades och bredde ut sig i sin nuvarande form, himlarna och jorden och allt som finns i dem.
Efter den långa tidsålder då världen låg innesluten i pärlan kom i den yazidiska berättelsen världens öppnande och omskapelse. Pärlan öppnades, och ur den frambringades världen, omskapad och utbredd från sitt lilla och inneslutna tillstånd till den värld vi känner, med himlarna ovan och jorden nedan och allt som finns i dem. Enligt traditionen är denna omskapelse förbunden med framkallandet av de heliga väsendena och med formandet av himlarna, jorden, solen och månen och med att världen fylls med liv. Världen, som en gång var en dold ädelsten samlad i pärlan, öppnades nu och gjordes till skapelsens väldiga och mångskiftande värld, den ende Gudens verk. Detta öppnande och denna omskapelse av världen ur pärlan är den stora vändningen i den yazidiska skapelseberättelsen, det ögonblick då den inneslutna världen blir den värld vi känner. Det speglar den yazidiska föreställningen om skapelsen som ett utvecklande, ett frambringande av den samlade världen i dess fulla och utbredda form. Denna omskapelse av världen ur den strålande pärlan hör till den yazidiska kosmogonins centrala handlingar. Det är i detta öppnande världen som vi känner den blir till.
De sju heliga väsendena och förbundet
Vid världens skapelse framkallade den ende Guden de sju heliga väsendena, den stora heptaden, slöt ett förbund med dem och anförtrodde dem omsorgen om världen, med Tawuse Melek som deras ledare.
Centralt i den yazidiska skapelseberättelsen är framkallandet av de sju heliga väsendena, den stora heptaden, de sju heliga väsendena som också är kända som de sju mysterierna. Vid världens skapelse kallade den ende Guden dessa sju heliga väsen till liv, slöt ett förbund med dem och anförtrodde dem omsorgen om och styret över världen. De är de heliga väsen åt vilka Gud överlämnade världens angelägenheter, en del av Guds egen makt genom vilka hans omsorg om skapelsen utövas. Främst bland dem, utsedd till deras ledare, är Tawuse Melek, det stora heliga väsen som leder heptaden och har makt över världen under Gud. Anförtroendet av världen åt de sju heliga väsendena är en central handling i den yazidiska kosmogonin, det ögonblick då omsorgen om den skapade världen överlämnas i de heliga väsendenas händer och början på deras styre över världen och dess angelägenheter, som fortsätter än i dag. De sju heliga väsendena och det förbund Gud slöt med dem står i centrum för den yazidiska föreställningen om den skapade och styrda världen. Det är genom dem den ende Gudens omsorg når världen och dess angelägenheter.
En forntida kosmogoni
Den yazidiska skapelseberättelsen är mycket gammal och delar sina grunddrag med den yarsanska trons kosmogoni och med den iranska världens allra äldsta skapelsetraditioner.
Den yazidiska skapelseberättelsen är både vacker och mycket gammal, med rötter som sträcker sig tillbaka till regionens allra äldsta skapelsetraditioner. Forskare påpekar att den yazidiska kosmogonin, med sin pärla och sin inneslutna värld som omskapas till den värld vi känner, delar sina grunddrag med den yarsanska trons skapelseberättelse, den kurdiska världens andra stora inhemska tro. Båda sträcker sig tillbaka mot de forntida förzoroastriska och iranska skapelsetraditionerna, där världen frambringas och ordnas ur en samlad eller innesluten början. Denna höga ålder och detta släktskap med yarsanska och forntida iranska kosmogonier speglar den yazidiska trons rötter i regionens allra äldsta andliga traditioner, av vilka den i sin skapelseberättelse bevarar en dyrbar och levande form. Den yazidiska skapelseberättelsen är därmed ett fönster mot den kurdiska och iranska världens allra äldsta skapelsetraditioner, som hålls levande i yazidiernas levande tro. Dess höga ålder och släktskap med de vidare traditionerna hör till det som gör den så dyrbar. Den hör till regionens äldsta föreställningar om skapelsen, fortfarande omhuldad och levande.
Innebörd och betydelse
Den yazidiska skapelseberättelsen förkroppsligar den djupa och vackra världsbild som står i centrum för den yazidiska tron: en värld frambringad ur en strålande pärla av den ende Guden och överlämnad i de heliga väsendenas vård, en forntida kosmogoni av skönhet, ordning och gudomlig omsorg.
Skapelseberättelsen förkroppsligar också den yazidiska trons monoteistiska hjärta, där hela skapelsen strömmar ur den ende Guden, och föreställningen om en värld som övervakas och vårdas av de heliga väsen åt vilka Gud anförtrodde den, de sju heliga väsendena och under dem naturens elements och vardagslivets många väktare, xudanerna. Den speglar den yazidiska trons höga ålder och dess släktskap med regionens allra äldsta skapelsetraditioner. I allt detta hör den yazidiska skapelseberättelsen till den kurdiska världens vackraste och mest betydelsefulla heliga berättelser: berättelsen om pärlan och världens skapelse, en föreställning om skapelsen som omhuldas av yazidierna och har rötter i regionens allra äldsta traditioner. Skönheten i dess centrala bild, världen frambringad ur en strålande pärla, hör till det dyrbaraste i den yazidiska tron och i den kurdiska världens andliga arv.
Skapelseberättelsen och kurderna
Den yazidiska skapelseberättelsen är den heliga kosmogonin i den yazidiska tron, en av det kurdiska folkets forntida religioner, och utgör en dyrbar del av den kurdiska världens andliga arv.
Den yazidiska skapelseberättelsen tillhör den yazidiska tron, en av det kurdiska folkets forntida och särpräglade religioner, bekänd av de yazidiska kurderna, och utgör en dyrbar del av den kurdiska världens rika andliga arv. I denna vackra kosmogoni har de yazidiska kurderna bevarat en forntida föreställning om världens skapelse, pärlan, den inneslutna världen, öppnandet och omskapelsen och framkallandet av de heliga väsendena, som sträcker sig tillbaka mot regionens allra äldsta skapelsetraditioner. När vi presenterar den yazidiska skapelseberättelsen hedrar vi den yazidiska tron som en levande och monoteistisk religion och återger dess heliga kosmogoni troget och respektfullt som berättelsen om den ende Gudens skapelse av världen och hans anförtroende av den åt de heliga väsendena. Den är en dyrbar del av den kurdiska världens andliga arv och speglar den yazidiska trons djup, skönhet och höga ålder och dess föreställning om skapelsen. Vi hedrar den som en vacker och älskad del av de yazidiska kurdernas levande tro och som en av den kurdiska världens stora heliga berättelser.
Debatter och missuppfattningar
Betyder den yazidiska skapelseberättelsen att yazidierna inte är monoteister? Nej, och detta måste sägas tydligt. Yazidismen är en monoteistisk tro som håller fast vid en enda Gud, allsmäktig och absolut, den ende skaparen och alltings källa. I skapelseberättelsen är det den ende Guden som frambringar pärlan och skapar världen. De sju heliga väsendena är inga självständiga gudar utan heliga väsen framkallade av Gud, en del av hans makt, åt vilka han anförtrodde omsorgen om världen, likt änglarna och de heliga väsendena i andra monoteistiska trosinriktningar. Att överlämna världen åt de heliga väsendena, med Tawuse Melek som deras ledare, är den ende Gudens handling och tar ingenting från hans enhet och överhöghet.
Är den yazidiska skapelseberättelsen förknippad med någon ondskefull eller mörk gestalt? Nej, och varje sådant påstående är ett förtal fött ur missförstånd. Den yazidiska skapelseberättelsen är en föreställning om den ende Gudens goda skapelse, frambringad ur en strålande pärla och anförtrodd åt de heliga väsendena. Deras ledare Tawuse Melek är ett heligt och välvilligt väsen, änglarnas ärade överhuvud, och får aldrig förväxlas med någon ondskans gestalt. Det långvariga förtal som felaktigt förknippar den yazidiska tron eller dess heliga väsen med något ondskefullt är ett allvarligt missförstånd, förkastat av yazidierna och av alla som förstår deras tro. Den yazidiska skapelseberättelsen är en vacker föreställning om den ende Gudens goda skapelse och ingenting annat. Vi avvisar förtalet bestämt och presenterar skapelseberättelsen som den vackra och monoteistiska kosmogoni den verkligen är.
Är den yazidiska skapelseberättelsen besläktad med andra skapelseberättelser? Ja. Forskare påpekar att den yazidiska kosmogonin delar sina grunddrag med skapelseberättelsen i den yarsanska tron och att båda sträcker sig tillbaka mot de allra äldsta förzoroastriska och iranska skapelsetraditionerna. Detta släktskap speglar de gemensamma forntida rötterna hos den kurdiska världens inhemska trosinriktningar och den yazidiska skapelseföreställningens höga ålder snarare än lån som skulle förminska dess särprägel. Den yazidiska skapelseberättelsen är en dyrbar och levande form av regionens allra äldsta skapelsetraditioner.
Närliggande ämnen
Heft Sirr: de sju heliga väsen som anförtrotts världen
Tawuse Melek: påfågelängeln, de heliga väsendenas ledare
Sheikh Adi: den yazidiska trons stora helgon
Sultan Ezid: en helig uppenbarelse i den yazidiska tron
De yazidiska xudanerna: naturens och vardagslivets heliga väktare
Yarsansk återfödelse: den yarsanska trons besläktade kosmogoni
Ahura Mazda: den forntida iranska trons skapargud
Newroz: den kurdiska världens förnyelsehögtid
Vanliga frågor
Vad är den yazidiska skapelseberättelsen?
Den yazidiska skapelseberättelsen är den heliga skildringen i den yazidiska tron av hur världen kom till: hur den ende Guden formade världen ur en strålande pärla där världen låg innesluten under en lång tidsålder innan den öppnades och omskapades till den värld vi känner, och hur Gud sedan framkallade de sju heliga väsendena, slöt ett förbund med dem och anförtrodde dem omsorgen om världen, med Tawuse Melek som deras ledare.
Vad är pärlan i den yazidiska skapelseberättelsen?
Pärlan är den strålande ädelsten som den ende Guden först frambringade vid skapelsen och där hela världen låg innesluten, liten och dold, under en lång tidsålder. Den är världens frö och livmoder, den strålande början ur vilken allt skulle träda fram. Bilden av världen innesluten i en pärla före sin skapelse hör till den yazidiska kosmogonins vackraste och mest särpräglade drag.
Betyder skapelseberättelsen att yazidierna dyrkar många gudar?
Nej. Yazidismen är en monoteistisk tro som håller fast vid en enda Gud, allsmäktig och absolut, den ende skaparen och alltings källa. I skapelseberättelsen är det den ende Guden som frambringar pärlan och skapar världen. De sju heliga väsendena är inga självständiga gudar utan heliga väsen framkallade av Gud, en del av hans makt, åt vilka han anförtrodde omsorgen om världen, likt änglarna och de heliga väsendena i andra monoteistiska trosinriktningar.
Vilka är de sju heliga väsendena i skapelseberättelsen?
De sju heliga väsendena, den stora heptaden, även kända som de sju mysterierna, är de heliga väsen som den ende Guden framkallade vid världens skapelse, med vilka han slöt ett förbund och åt vilka han anförtrodde omsorgen om och styret över världen. Främst bland dem, utsedd till deras ledare, är Tawuse Melek, det stora heliga väsen som leder heptaden och har makt över världen under Gud.
Hur gammal är den yazidiska skapelseberättelsen?
Den yazidiska skapelseberättelsen är mycket gammal. Forskare påpekar att den delar sina grunddrag med den yarsanska trons skapelseberättelse och att båda sträcker sig tillbaka mot de allra äldsta förzoroastriska och iranska skapelsetraditionerna, där världen frambringas och ordnas ur en samlad eller innesluten början. Den yazidiska kosmogonin bevarar en dyrbar och levande form av dessa regionens allra äldsta skapelsetraditioner.
Är skapelseberättelsen förknippad med något ondskefullt?
Nej, och varje sådant påstående är ett förtal fött ur missförstånd. Den yazidiska skapelseberättelsen är en föreställning om den ende Gudens goda skapelse, frambringad ur en strålande pärla och anförtrodd åt de heliga väsendena. Tawuse Melek, de heliga väsendenas ledare, är ett heligt och välvilligt väsen, änglarnas ärade överhuvud, och får aldrig förväxlas med någon ondskans gestalt. Det långvariga förtalet om djävulsdyrkan är ett allvarligt missförstånd, förkastat av yazidierna och av alla som förstår deras tro.
Referenser och vidare läsning
Yazidismen (kosmogonin och pärlan) – Wikipedia
Tawusi Melek och skapelseberättelsen – Wikipedia
Yazidisk religiös tro och praktik – Encyclopaedia Iranica
Yazidiska heliga gestalter och heptaden – Wikipedia
Kurdisk historia: Tawuse Melek