Historien omfattar handelsstäder, imperium, senare bosättning, syriska skrifttraditioner och levande samhällen.

Assyrisk stenrelief från Nimrud med en skäggig bevingad figur på knä intill ett stiliserat träd
Skyddsfigur från Assurnasirpal II:s palats i Nimrud, British Museum; omkring 875–860 f.Kr. enligt fotobeskrivningen. Foto: Jl FilpoC, 17 februari 2022, CC BY-SA 4.0. [8] Photo: Jl FilpoC / Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0.

Handel och imperieförvaltning

Highcock studerar gammalassyrisk tid, omkring 2000–1600 f.Kr., Assurs köpmän och deras anatoliska nätverk. Textilier, tenn, avtal och familjebrev dokumenterar handel och rätt. [9] Långt senare sträckte sig sjuhundratalets imperium utanför Assur, Nineve och Arbela. Empire Builders tillgängliggör kunglig och administrativ korrespondens för studier av kommunikation och provinsstyre. [1]

Fallet i flera steg

Den babyloniska krönikan berättar om medernas erövring av Assur 614 f.Kr. och alliansen med Nabopolassar. Meder och babylonier belägrade och plundrade Nineve 612. Assyriskt styre fortsatte i Harran; ett egyptiskt understött återtagningsförsök misslyckades 609. [2] Antika folk bör inte automatiskt ersättas med moderna nationsnamn.

Senare bosättning och syriska texter

Assurbanipals biblioteksprojekt dokumenterar hellenistisk, parthisk och sasanidisk bosättning i Nineve, med spår in i tidig islamisk tid. [3] Beth Mardutho beskriver syriska som en arameisk varietet knuten till Edessa med religiös, historisk och vetenskaplig litteratur och översättningar mellan grekisk och arabisk lärdom. [10] Detta är föränderlig historia, inget mänskligt tomrum.

Moderna språk

Cambridge dokumenterar nyarameiska dialekter från kristna och judiska samhällen i norra Irak, nordvästra Iran och sydöstra Turkiet. Sureth är vanligt; assyriska kristna använder också Assyrian på engelska. Fördrivning och språkförlust är centrala. [4] Samhällsnamn, språkklassificering och familjehärstamning besvarar olika frågor.

Missioner och nationalism

Becker studerar amerikanska missioner i artonhundratalets Iran, skolor, religiös reform och lokalt bruk av biblisk och arkeologisk kunskap för nationell medvetenhet. [5] Det belyser modern identitetsbildning, utan att reducera assyrier till en godtycklig brittisk ämbetsmannauppfinning. Förändring och levande identitet kan undersökas tillsammans.

Samhällen och kulturarv

Malko framhåller platsbesök, konst och kollektivt minne. [6] Kassem och Jackson studerade 106 deltagare i Irak och diasporan 2017: fördrivning, marginalisering, familj och religion formade tillhörighet. Vissa identifierade sig särskilt som kaldéer eller syrianer. [7] Egna namn och erfarenheter förtjänar uppmärksamhet; statlig kontinuitet, kulturellt arv och nationalism behöver hållas isär.

Källor och vidare läsning

  1. Assyrian Empire Builders, ORACC/UCL–LMU project description: eighth-century royal correspondence and administration.
  2. Fall of Nineveh Chronicle, BM 21901, years 12–17; primary text in translation adapted from Grayson and Glassner, Livius.
  3. Ashurbanipal Library Project, Areas of Nineveh: later occupation and archaeological context.
  4. University of Cambridge, North-Eastern Neo-Aramaic Database Project: introduction, recordings and dialect research.
  5. Adam H. Becker, Revival and Awakening (2015), University of Chicago Press overview and contents.
  6. Helen Malko, The Assyrians of South West Asia: Modern People, Ancient Past, University of Helsinki, community heritage perspective.
  7. Niveen Kassem and Mark Jackson, Cultural Trauma and its Impact on the Iraqi Assyrian Experience of Identity, Social Identities 26/3 (2020), 388–402; accepted manuscript, methods and findings.
  8. Jl FilpoC, winged figure from Ashurnasirpal II’s palace at Nimrud, 17 February 2022, Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0.
  9. Nancy Highcock, The Old Assyrian Period (ca. 2000–1600 B.C.), Metropolitan Museum of Art, 2017.
  10. Beth Mardutho, The Syriac Institute, History of Syriac: origins, literature and translation traditions.