Kaldeisk identitet förenar kyrkotillhörighet, språk, familjehistoria och nationell självidentifikation. Kyrkodokument och forskning förklarar överlappningar och skillnader.

Josefskyrkans stenfasad i Ankawa med kors över ingången och mönstrad metallgrind
Kaldeisk-katolska Josefskyrkan, Ankawa/Erbil; Levi Clancy, 13 maj 2018. Levi Clancy / Wikimedia Commons · CC0.

Självbeskrivningar

Louis Raphael Sako bekräftar i texten från 9 februari 2026 en kaldeisk nationell identitet och efterlyser respekt för kaldeiska, assyriska och syriska identiteter. Han erkänner att vissa som identifierar sig som assyrier tillhör den kaldeisk-katolska kyrkan. [1] Österns assyriska kyrka beskriver en assyrisk gemenskap och syrisk kyrkotradition samt den historiska Österns kyrkas många folk. [2]

Kyrkohistoria

Lucy Parker undersöker den kaldeisk-katolska traditionens framväxt på 1550-talet tillsammans med fortsatt östsyrisk tro och helgonvördnad. [3] Ronald Roberson anger Sulaqas vigning i Rom 1553 och senare konkurrerande patriarklinjer. John Hormizdas bekräftades 5 juli 1830 med säte i Mosul; patriarkatet flyttade till Bagdad 1950. [4]

Språk och forskning

Cambridges NENA-projekt dokumenterar kristna och judiska nyarameiska dialekter i norra Irak, nordvästra Iran och sydöstra Turkiet. Sureth är ett vanligt kristet språknamn vid sidan av lokala beteckningar. Inspelningar och texter bevarar skillnader. [5] Adam Becker undersöker amerikanska evangeliska missioner i Iran från 1830-talet och utvecklingen av assyrisk nationalism: kontakter, utbildning och lokala reaktioner som historisk process. [6]

Dialog

Johannes Paulus II och Mar Dinkha IV undertecknade 11 november 1994 en gemensam kristologisk deklaration, bekräftade gemensam tro och liturgiska uttryck samt skapade en dialogkommitté. Dokumentet angav att full kyrkogemenskap ännu inte uppnåtts. [7] Både samarbete och institutionella skillnader hör till historien.

Källor och vidare läsning

  1. Louis Raphael Sako, Chaldean identity, Chaldean Patriarchate, 9 February 2026.
  2. Assyrian Church of the East, The Church: institutional history and self-description.
  3. Lucy Parker, The Ambiguities of Belief and Belonging, English Historical Review 133/565 (2018), 1420–1445: published abstract.
  4. Ronald Roberson, The Chaldean Catholic Church, The Eastern Christian Churches, CNEWA.
  5. University of Cambridge, North-Eastern Neo-Aramaic Database Project: introduction, recordings and dialect documentation.
  6. Adam H. Becker, Revival and Awakening, University of Chicago Press, 2015: publisher’s overview and contents on BiblioVault.
  7. Catholic Church and Assyrian Church of the East, Common Christological Declaration, 11 November 1994.