Inledning
Qewlerna är den yazidiska (ezidiska) trons heliga hymner: de heliga ord som bär dess teologi, kosmologi och änglarnas gärningar. De tros ha uppenbarats av Gud i forntiden och är det närmaste yazidismen kommer helig skrift, men under större delen av sin historia skrevs de aldrig ned alls.
I stället bevarades qewlerna i levande minne och sjöngs av en ärftlig klass av religiösa sångare kallade qewwaler. Att förstå yazidismen är att förstå qewlerna, för tron lever verkligen i dessa hymner snarare än i någon enda helig bok.
Innehåll
Qewlerna efter folkmordet 2014
Debatter och missuppfattningar
Vad är qewlerna?
En qewl (från arabiskans qawl, som betyder ”ord” eller ”tal”) är en helig yazidisk hymn. Tillsammans bildar qewlerna den centrala samlingen av yazidiska religiösa texter, som tros ha uppenbarats gudomligt och vördas djupt. De reciteras och sjungs, läses inte, och bevarar trons berättelse om Gud, de sju heliga väsendena och världens skapelse. Yazidismen har ingen enda inbunden helig skrift jämförbar med Bibeln eller Koranen; qewlerna, burna i minnet, är dess levande heliga ord.
Viktiga slutsatser
Qewler är den yazidiska trons heliga hymner och tros ha uppenbarats av Gud.
Ordet qewl kommer från arabiskans ord för ”ord” eller ”tal”.
De framförs av qewwaler, en ärftlig klass av religiösa sångare kända som ”ordets yrkesutövare”.
I århundraden förmedlades de muntligt, enbart genom minnet, och har först nyligen skrivits ned.
Folkmordet 2014, som ödelade qewwalernas hemstäder, hotade denna sköra muntliga tradition allvarligt.
Snabbfakta
Term: Qewl (plural qewler), från arabiskans qawl, ”ord, tal”
Vad det är: Den yazidiska trons heliga hymner, som tros vara gudomligt uppenbarade
Språk: Kurmanjisk kurdiska (den heliga underdialekten, ibland kallad Ezdiki); vissa arabiska texter från Beshiqe och Behzane
Framförs av: Qewwaler, en ärftlig klass av religiösa sångare (”ordets yrkesutövare”)
Heliga instrument: Def (ramtrumma) och shibab (flöjt)
Qewwalernas kärnland: Beshiqe och Behzane (Bashiqa och Bahzani), tvillingstäder öster om Mosul
Besläktade genrer: Beyt, qeside, dirozge, du’a (bön) och chirok (prosaberättelse)
Tillfällen: Församlingsfesten, nyåret, byfester och begravningar; Tawusgeranprocessionerna
Förmedling: Muntligt och memorerat i århundraden; först nyligen nedskrivet
Belägg: Muntlig helig tradition, som nu spelas in och studeras (Från muntligt till skriftligt)
Qewwalerna: ordets väktare
Qewlerna är anförtrodda åt qewwalerna, en särskild ärftlig klass i yazidiskt samhälle vars namn betyder ”ordets yrkesutövare”. De är den heliga traditionens väktare och uttolkare, och tills nyligen var det bara de som framförde hymnerna offentligt. Traditionellt kom qewwalerna från två städer, Beshiqe och Behzane (Bashiqa och Bahzani), tvillingbosättningar öster om Mosul som var gemenskapens hjärta.
En qewwal sjunger inte bara. Hymnerna sjungs till de två heliga instrumenten i yazidismen, def, en stor ramtrumma, och shibab, en flöjt, med rytmer som saktar in och ökar på sätt som kan låta främmande för ett utomstående öra. Att bli qewwal är att ärva och memorera en väldig mängd helig vers, en livslång disciplin som förs vidare inom vissa familjer.
Påfågelns procession
En av qewwalernas viktigaste uppgifter är Tawusgeran, ”Påfågelns procession”. I fredstid brukade de besöka yazidiska gemenskaper långt från den heliga Lalishdalen och bära en sanjak: ett heligt standar av brons krönt med bilden av en påfågel, symbolen för Tawuse Melek, Påfågelängeln. Sanjakens ankomst var höjdpunkten under det religiösa året för en avlägsen by.
Vid sammankomsterna visade gemenskapen vördnad för standaret, den ledande qewwalen höll en predikan och qewlerna sjöngs till def och shibab. För yazidier långt från Lalish var Påfågelns procession ett av få tillfällen att alls höra de heliga hymnerna. I krigstid reser dock inte standaren.
Form, genrer och betydelse
Qewl är den centrala genren, men den yazidiska muntliga traditionen har många former: beyt och qeside, dirozge och du’a eller bön samt chirok, en prosaberättelse. Varje qewl har vanligen sin egen melodi, och många är avsiktligt gåtfulla med lager av bilder av lampor och vekar, dörröppningar och ett enda Ord vars betydelse är långt ifrån tydlig. Många yazidier säger att de värdesätter hymnernas klang och helighet även när den bokstavliga innebörden undgår dem.
Här kommer chirokerna in. Prosaberättelserna åtföljer hymnerna, vecklar ut myterna bakom de kryptiska verserna och förklarar de täta radernas innebörd. Eftersom de berättas snarare än fixeras varierar chirokerna från berättare till berättare och kan till och med motsäga varandra, så betydelsen lever i framförande och tolkning snarare än i en enda fastställd text.
Vad qewlerna innehåller
Qewlerna bär hjärtat i yazidisk tro. De berättar om den ende Guden och de sju heliga väsendena, helgonens och änglarnas gärningar och världens skapelse, samma berättelse som utforskas i den yazidiska skapelsemyten. De ordnar också det religiösa livet: det finns hymner och böner för nyåret, begravningar, ansiktstvagning och Påfågelängeln själv.
Enskilda hymner är kända vid namn. Hymnen om röda onsdagen (Qewle Carsema Sor) reciteras när eldar tänds på Lalishs heliga platser före vårens nyår; andra, som Hymnen om Sheikh Hesen, sjungs vid sammankomster och vid graven. Tillsammans bildar de ett väldigt, levande bibliotek som finns i de troendes minnen i stället för på hyllor.
Från muntligt till skriftligt
Under större delen av den yazidiska historien sattes qewlerna aldrig på pränt. Helig kunskap skyddades och förmedlades från mun till mun, och långvarig motvilja mot att skriva ned de heliga texterna gjorde att traditionen överlevde helt genom minne och framförande. Det höll hymnerna levande men gjorde dem också sårbara, beroende av en obruten kedja av utbildade recitatörer.
Under de senaste årtiondena har det börjat förändras. Forskare och yazidiska gemenskaper har spelat in, transkriberat och översatt hymnerna i samlingar av forskare som Celil och Celil samt Sileman och Cindi och på engelska genom Philip Kreyenbroeks, Khalil Jindy Rashows och Khanna Omarkhalis arbete. Denna ”skriftliggörandeprocess”, den långsamma övergången från muntligt till skriftligt, bevarar qewlerna samtidigt som den förändrar hur de förvaltas.
Qewlerna efter folkmordet 2014
Qewlerna var redan sköra. Före 2014 uppskattade den ungerska forskaren Eszter Spat att bara omkring ett dussin qewwaler fanns kvar, en oroväckande tunn tråd för en så väldig tradition. Sedan, i augusti 2014, inledde IS sitt folkmord mot yazidierna och ödelade Beshiqe och Behzane, själva städerna i hjärtat av qewwalernas värld.
Förlusten av människoliv, gemenskapernas splittring i fördrivning och diaspora och förstörelsen av qewwalernas hemland slog direkt mot hymnernas överlevnad. Arbetet med att spela in och undervisa i qewlerna har sedan fått ny brådska när yazidier försöker säkerställa att det heliga ordet, som överlevt århundraden av förföljelse, inte till slut går förlorat.
Debatter och missuppfattningar
Är qewlerna en yazidisk ”bibel”? Inte riktigt. De är heliga och centrala men en samling muntliga hymner snarare än en enda fastställd bok, och deras auktoritet lever i framförandet och qewwaltraditionen. De tryckta texter som ibland presenteras som yazidisk helig skrift är långt mindre tillförlitliga än qewlerna själva.
Är de folklore? Nej. De är muntliga och poetiska, men qewlerna är liturgi och teologi, bärare av en levande religions allra heligaste läror och inte bara folkvisor. Deras svårighet är en del av deras helighet, och innebörden har traditionellt varit förbehållen dem som utbildats i att tolka dem.
Relaterade ämnen
Tawuse Melek: Påfågelängeln vars standar qewwalerna bär
Den yazidiska skapelsemyten: kosmologin som qewlerna bevarar
Qewwalerna: det heliga ordets ärftliga sångare
Lalish: den heliga dalen i centrum för yazidisk tillbedjan
Carsema Sor: det yazidiska nyåret med sin egen heliga hymn
De sju änglarna i yazidisk tro
Vanliga frågor
Vad är qewlerna?
Qewlerna är den yazidiska trons heliga hymner och tros ha uppenbarats av Gud. De bär yazidisk teologi och kosmologi och sjungs snarare än läses och bildar trons centrala religiösa texter.
Vilka är qewwalerna?
Qewwalerna är en ärftlig klass av yazidiska religiösa sångare, kända som ”ordets yrkesutövare”, som memorerar och framför qewlerna. De är den heliga traditionens väktare och uttolkare och kom traditionellt från städerna Beshiqe och Behzane.
På vilket språk är qewlerna?
Främst på kurmanjisk kurdiska, i den heliga underdialekten som ibland kallas Ezdiki. Vissa religiösa texter förmedlade av qewwalerna i Beshiqe och Behzane är på arabiska.
Skrevs qewlerna ned?
Inte under större delen av sin historia. De förmedlades muntligt och memorerades i århundraden. Först under de senaste årtiondena har forskare och yazidiska gemenskaper spelat in, transkriberat och översatt dem.
Hur påverkade folkmordet 2014 qewlerna?
Allvarligt. Mycket få qewwaler fanns kvar redan före 2014, och IS folkmord ödelade Beshiqe och Behzane, gemenskapens hjärta, vilket utsatte den sköra muntliga traditionen för allvarlig risk och gjorde dess bevarande brådskande.
Referenser och vidare läsning
Yazidisk litteratur - Wikipedia
Den yazidiska religiösa texttraditionen: från muntligt till skriftligt (Omarkhali, 2017)
Musikkultur och det yazidiska folkmordet - Holocaust Music (ORT)
Sånger från Sinjar - Lapham’s Quarterly