Inledning
Cejna Cemaiye, samlingsfesten, är det yazidiska årets största och heligaste högtid, en sju dagar lång sammankomst och vallfärd till den heliga dalen Lalish som hålls varje höst till ära för det vördade helgonet Sheikh Adi. I sju dagar samlas hela det yazidiska samfundet på sin heligaste plats till en högtid av hängivenhet, ritualer, enhet och glädje, som ligger i själva hjärtat av det religiösa livet inom yazidismen.
Varje yazidier hoppas kunna göra minst en vallfärd till Lalish under sin livstid, och samlingsfesten är framför alla andra den tid då de troende samlas där. Under dessa dagar fylls den heliga dalen av pilgrimer från hela den yazidiska världen, trons stora ritualer utförs och samfundet, så ofta skingrat och så ofta förföljt, förnyas i sin enhet och hängivenhet inför Gud och de sju heliga väsendena.
Att förstå Cejna Cemaiye är att förstå något väsentligt om yazidismen: dess djupa band till den heliga dalen Lalish, dess rika tradition av heliga ritualer och dess djupa känsla av gemenskap. Genom att hela folket samlas på sin heligaste plats, genom de gamla riterna som utförs där och genom de sju dagarnas glädje och högtidlighet uttrycker festen det levande hjärtat i en av den kurdiska världens äldsta trosriktningar.
Innehåll
Festen till ära för Sheikh Adi
Debatter och missuppfattningar
Vad är Cejna Cemaiye?
Cejna Cemaiye, vars namn betyder samlingens eller sammankomstens fest och som också kallas Cejna Sheikh Adi, är yazidiernas största årliga högtid. Det är en sju dagar lång höstfest, som i yazidisk tradition firas under dagar motsvarande början eller mitten av oktober och har sitt centrum i en vallfärd till den heliga dalen Lalish och graven efter Sheikh Adi. Under festen samlas hela samfundet, trons stora ritualer utförs och yazidier från hela världen möts i hängivenhet, förnyad enhet och glatt firande. Det är det viktigaste firandet under det yazidiska religiösa året.
Festen till ära för Sheikh Adi
Samlingsfesten hålls till ära för Sheikh Adi ibn Musafir, det stora helgonet från elvahundratalet som är yazidismens mest vördade heliga gestalt och vars grav i Lalish är dess heligaste helgedom. Festen kretsar kring vördnaden för Sheikh Adi och den heliga dal där hans grav finns. Den drar de troende till religionens andliga hjärta för att hedra det helgon kring vilket trons klassiska form växte fram.
Genom att samlas i Lalish till ära för Sheikh Adi bekräftar yazidierna sina djupaste religiösa band: till helgonet, till den heliga dalen och till trons heliga historia. Festen är därmed långt mer än ett firande; den är en handling av gemensam hängivenhet vid själva källan till den yazidiska religiösa traditionen, hela samfundets återkomst till sin heligaste plats och mest vördade gestalt. Höstens tidpunkt förbinder festen med årets och årstidernas rytm, och många ritualer är förbundna med trons heliga mytologi och kosmologi. Så samlar festen yazidiernas hela religiösa värld i sju dagar av hängivenhet i Lalish.
Viktigaste punkterna
Cejna Cemaiye är det yazidiska årets största högtid.
Det är en sju dagar lång höstvallfärd till den heliga dalen Lalish.
Den hålls till ära för det vördade helgonet Sheikh Adi.
Hela samfundet samlas, lett av miren och Baba Sheikh.
Ritualerna omfattar dop, Semadansen och ett offer.
Det är framför allt en tid av enhet, hängivenhet och förnyelse.
Fakta i korthet
Namn: Cejna Cemaiye (samlingens/sammankomstens fest)
Kallas även: Cejna Sheikh Adi; Jamaiyafesten
Typ: Den största yazidiska religiösa högtiden
Längd: Sju dagar under hösten (början till mitten av oktober)
Plats: Den heliga dalen Lalish i norra Irak
Till ära för: Sheikh Adi ibn Musafir
Leds av: Miren, Baba Sheikh och det andliga rådet
Viktigaste riter: Vallfärd, dop, Semadansen, offer
Karaktär: From, gemensam och glädjefylld
Innebörd: Enhet, hängivenhet och samfundets förnyelse
Vallfärden till Lalish
I hjärtat av samlingsfesten finns vallfärden till Lalish, yazidismens heligaste plats. Varje yazidier hoppas kunna göra minst en vallfärd till Lalish under sitt liv, och samlingsfesten är framför allt den tid då de troende samlas där. De som bor i regionen strävar efter att delta varje år. Under de sju dagarna fylls den heliga dalen av pilgrimer från hela den yazidiska världen, som kommit för att utföra vallfärdens riter och närvara vid den stora festen.
Vallfärden präglas av heliga trösklar och religiösa seder. Lalishdalen är så helig att pilgrimerna tar av sig skorna och går barfota på dess heliga mark. I traditionen korsar pilgrimerna en helig bro, uppfattad som en symbolisk övergång från den vanliga världen till det heliga, och besöker dalens heliga källor och helgedomar. Att anlända till Lalish för samlingsfesten är att träda in i trons heligaste rum vid dess heligaste tid. Resan och ankomsten är i sig handlingar av djup hängivenhet, början på de sju dagarna av ritualer och samling i den yazidiska världens andliga hjärta.
De heliga ritualerna
Samlingsfesten hör till de ritualrikaste av alla yazidiska högtider, och många riter är förbundna med trons heliga mytologi och kosmologi. Under de sju dagarna utförs en hel följd av riter i Lalish, var och en med sin egen innebörd och plats i festen. De första dagarna genomgår pilgrimerna riten mor kirin, en helig tvagning eller ett dop i vattnet från Kaniya Spi, den vita källan, och utför sela kirin, den heliga hälsningen, vid källan Zimzim.
Andra festriter omfattar tändandet av heliga lampor och ljus, framförandet av heliga hymner, qewler, av qewwalerna och andra religiösa gestalter samt en rad ceremonier förbundna med trons heliga historia. Varje kväll tänds enligt traditionen ett stort antal lampor över hela dalen och fyller Lalish med ljus. Tvagningen vid de heliga källorna, tändandet av lamporna, hymnernas sång och de många andra riterna gör tillsammans samlingsfesten till ett djupt deltagande i trons rituella liv, en långvarig hängiven handling som hela samfundet utför på sin heligaste plats.
Sema och offret
Till festens mest slående och heliga ritualer hör Sema, en högtidlig religiös dans eller procession som utförs i Lalish under festen. I Sema rör sig vitklädda män i en värdig cirkelprocession, enligt traditionen kring en helig fackla eller låga, till tonerna av trons heliga instrument, ramtrumman daf och flöjten shibab, spelade av qewwalerna som ledsagar riten med helig sång och hymner. Sema är en av de heligaste och vackraste yazidiska ceremonierna, ett gripande uttryck för hängivenhet i rörelse, musik och ljus.
Mot festens slut frambärs enligt traditionen ett offer, ett heligt djur vars kött delas inom samfundet som invigd mat, en rit av offer och gemensamt delande som binder folket samman. Offret och den gemensamma måltiden uttrycker, liksom Sema och de andra ritualerna, festens djupa teman: hängivenhet till Gud och de heliga väsendena, dalens och dess traditioners helighet och enheten hos det samlade samfundet. I dessa ritualer, utförda över de sju dagarna, når samlingsfesten sitt fullaste uttryck som gemensam gudsdyrkan och gemenskap i yazidismens hjärta.
En tid av enhet
Utöver ritualerna är samlingsfesten, som själva namnet säger, en tid av samling och enhet för hela det yazidiska folket. Under de sju dagarna samlas hela samfundet i Lalish: de religiösa ledarna, miren och Baba Sheikh och medlemmarna i det andliga rådet, stamhövdingarna och dignitärerna samt tusentals vanliga pilgrimer från hela den yazidiska världen, alla tillsammans på en plats vid en helig tid.
Denna samling har största betydelse för ett samfund som så ofta skingrats och förföljts. Festen är en tid av djup social sammanhållning, när band förnyas, relationer bekräftas och folkets enhet blir synlig och verklig. Vid sidan av de högtidliga ritualerna är festen också en tid av stor glädje och firande, med gemensamma måltider, musik, dans, marknader och lekar, och ett tillfälle för unga att mötas och familjer att samlas. I denna förening av det heliga och det glada, av högtidlig hängivenhet och gemensamt firande, förnyar samlingsfesten både yazidiernas tro och själva deras identitet och enhet som folk.
Symbolik och innebörd
Cejna Cemaiye förkroppsligar yazidismens djupaste värden: hängivenhet till Gud och de heliga väsendena, vördnad för helgonet Sheikh Adi och den heliga dalen Lalish samt samfundets enhet och kontinuitet. Genom att samla hela folket på dess heligaste plats för att utföra trons gamla riter uttrycker festen det levande bandet mellan yazidierna och deras religiösa tradition, förnyat varje höst i den heliga dalen.
Framför allt symboliserar festen det yazidiska folkets uthållighet och enhet. För ett samfund som genom århundradena, också i vår egen tid, har mött fruktansvärd förföljelse är den årliga sammankomsten i Lalish för samlingsfesten en kraftfull bekräftelse på överlevnad, identitet och tro. Att samlas på den heligaste platsen, utföra riterna som ärvts från förfäderna och fira som ett folk är att förklara att yazidierna och deras gamla religion består. Under Cejna Cemaiyes sju dagar förnyas yazidismen och samfundet bekräftar sina band till sin Gud, sitt helgon, sin heliga dal och varandra.
Festen och kurderna
Samlingsfesten är en dyrbar del av den kurdiska världens arv, för yazidierna hör till denna världs äldsta samfund och deras stora fest är en av regionens mest anmärkningsvärda religiösa högtider. Firad i Lalish i de kurdiska områdena ingår festen i det rika och varierade andliga arv som kurderna har gett världen, vid sidan av regionens andra gamla trosriktningar och traditioner.
För yazidierna är festen förbunden med identiteten som ett eget folk med en egen gammal religion, en identitet som i sig ingår i den kurdiska världens vidare väv. Samlingen i Lalish varje höst, de gamla riternas utförande och förnyelsen av samfundets enhet är uttryck för ett arv av stort djup och hög ålder, bevarat genom århundraden av umbäranden. Att hedra samlingsfesten är att hedra yazidiernas motståndskraft och andliga rikedom och att erkänna deras stora fest som en av de levande skatterna i den kurdiska världen och mänsklighetens religiösa arv.
Debatter och missuppfattningar
Är samlingsfesten samma sak som det yazidiska nyåret? Nej; de är två skilda högtider. Det yazidiska nyåret, Carsema Sor, röda onsdagen, firas på våren och markerar dagen då världen smyckades med liv. Samlingsfesten, Cejna Cemaiye, firas på hösten och är den stora sju dagar långa vallfärden till Lalish till ära för Sheikh Adi. Båda är viktiga högtider under det yazidiska året, men infaller under olika årstider och har olika innebörder: den ena en nyårsfest på våren, den andra höstens fest för samling och vallfärd.
Varför infaller festen på datum som tycks variera? Den yazidiska religiösa kalendern följer den äldre östliga, eller julianska, tideräkningen snarare än den moderna gregorianska kalendern, som ligger ungefär tretton dagar efter den. Därför motsvarar samlingsfestens datum, i yazidisk tradition angivna som slutet av september till början av oktober enligt den gamla kalendern, början till mitten av oktober i den moderna kalendern. Kalenderskillnaden förklarar varför olika källor kan ange något olika datum för festen, trots att det alltid är samma höstfest.
Är samlingsfesten bara ett högtidligt religiöst tillfälle? Den är både djupt helig och uppriktigt glädjefylld. Å ena sidan är festen det yazidiska årets mest högtidliga religiösa tillfälle, med sin vallfärd, sitt dop, sin Sema och sitt offer. Men den är också en tid av stor gemensam glädje, med festmåltider, musik, dans, marknader och lekar, ett tillfälle för familjer och vänner att samlas och för de unga att mötas. Denna förening av det heliga och det glada är typisk för festen och den yazidiska religiösa andan, där hängivenheten till Tawuse Melek och de heliga väsendena och glädjen i det gemensamma livet vävs samman.
Relaterade ämnen
Lalish: den heliga dal där samlingsfesten hålls
Sheikh Adi: det vördade helgon till vars ära festen hålls
Yazidismen: den gamla tro vars största högtid detta är
Carsema Sor: det yazidiska nyåret, vårfesten
Qewwalerna: de heliga musiker som uppträder vid festen
Miren: yazidiernas furste, som närvarar vid sammankomsten
Baba Sheikh: den andlige ledaren, som leder festen
Tawuse Melek: påfågelängeln, främst av de heliga väsen som hedras vid festen
Vanliga frågor
Vad är Cejna Cemaiye?
Cejna Cemaiye, samlingsfesten, är det yazidiska årets största högtid, en sju dagar lång höstvallfärd till den heliga dalen Lalish till ära för helgonet Sheikh Adi. Under festen samlas hela det yazidiska samfundet på sin heligaste plats för att utföra trons stora ritualer, förnya sin enhet och fira. Det är det viktigaste och heligaste firandet i den yazidiska religiösa kalendern.
När hålls samlingsfesten?
Samlingsfesten är en höstfest som varar i sju dagar. I yazidisk tradition beräknas datumen enligt den äldre östliga kalendern och infaller då från slutet av september till början av oktober, vilket motsvarar början till mitten av oktober i den moderna gregorianska kalendern. Därför kan olika källor ange något olika datum, trots att det alltid är samma sju dagar långa höstfest i Lalish.
Var äger festen rum?
Samlingsfesten hålls i Lalish, den heliga dalen i norra Iraks berg som är yazidismens heligaste plats och rymmer Sheikh Adis grav. Yazidier från hela världen reser till Lalish för festen, och den heliga dalen fylls av pilgrimer under de sju dagarna. Varje yazidier hoppas kunna göra minst en vallfärd till Lalish under sin livstid.
Vilka ritualer utförs under festen?
Festen omfattar en rik följd av ritualer under sina sju dagar: vallfärden till Lalish, den heliga tvagningen eller dopet mor kirin vid den heliga källan, den heliga hälsningen vid Zimzimkällan, tändandet av många heliga lampor varje kväll, qewwalernas framförande av heliga hymner, den högtidliga Semadansen utförd av vitklädda män till daf och shibab och ett offer mot festens slut vars kött delas som helig mat.
Hur skiljer sig samlingsfesten från det yazidiska nyåret?
De är två skilda högtider. Det yazidiska nyåret, Carsema Sor eller röda onsdagen, är en vårfest som markerar att världen smyckades med liv. Samlingsfesten, Cejna Cemaiye, är höstfesten, den stora sju dagar långa vallfärden till Lalish till ära för Sheikh Adi. Båda är viktiga, men infaller under olika årstider och har olika innebörder under det yazidiska religiösa året.
Varför är festen så viktig för yazidierna?
Samlingsfesten är tiden då hela det yazidiska samfundet samlas på sin heligaste plats för att förnya sin tro och enhet. För ett folk som så ofta skingrats och förföljts är denna årliga sammankomst en kraftfull bekräftelse på överlevnad, identitet och hängivenhet. Den förenar de religiösa ledarna, stammarna och tusentals pilgrimer i gemensam gudsdyrkan och firande och förnyar samfundets band och förbindelse till sin Gud, sitt helgon och sin heliga dal.
Referenser och vidare läsning
Cejna Cemaye (samlingsfesten) – Wikipedia
Jazn-a Jamaiya (samlingsfesten) – Encyclopaedia Iranica
Yazidiska högtider: heliga dagar och vallfärder – Servant Group
Från Lalish till världen: yazidiska högtider – Kurdistan24
Jamafesten: en helig yazidisk ceremoni – Sema TV
Yazidier firar höstsamlingen – Nadia’s Initiative