Inledning
Charsema Sor, det yazidiska nyåret, även kallat Sere Sal och röda onsdagen, är den yazidiska trons stora vårhögtid: en glädjefylld fest för skapelse och förnyelse, som markerar fullbordandet av världens skapelse och hur Tawuse Melek steg ned till jorden för att välsigna den med liv, skönhet och fruktbarhet.
Den hålls den första onsdagen i yazidiernas april och är en av regionens äldsta högtider, som firas genom att många lampor tänds i den heliga dalen Lalish, ägg färgas i vårens färger och årstidens röda blommor används, en vacker högtid för nyåret och livets förnyelse.
Att lära känna Charsema Sor är att möta glädjen och skönheten i den yazidiska föreställningen om skapelse och förnyelse: nyårshögtiden då yazidierna minns världens tillblivelse och jordens välsignelse och välkomnar vårens återkomst och livets nya kretslopp.
Innehåll
Röda onsdagen och skapelsens dag
Debatter och missuppfattningar
Vad är Charsema Sor?
Charsema Sor, som betyder röda onsdagen och även kallas Sere Sal, årets huvud, är det yazidiska nyåret, den yazidiska trons stora vårhögtid. Den hålls den första onsdagen i april enligt den yazidiska kalendern, vilket infaller under senare delen av april i den vanliga kalendern, och markerar början på det yazidiska nyåret. Högtiden högtidlighåller fullbordandet av världens skapelse och hur Tawuse Melek, påfågelängeln och de heliga väsendenas ledare, steg ned till jorden för att välsigna den med liv, skönhet och fruktbarhet. Den hör samman med vårens glädjefyllda återkomst och livets förnyade kretslopp. Den är en av hela regionens äldsta bevarade högtider, en fest för skapelse, fruktbarhet och förnyelse, som firas genom att lampor tänds i den heliga dalen Lalish, ägg färgas och vårens röda blommor används. Till skillnad från höstens stora pilgrimshögtid, samlingshögtiden, är Charsema Sor nyårets och vårens högtid, det glädjefyllda firandet av skapelse och förnyelse. Som yazidiskt nyår och fest för skapelsens dag har den en älskad och central plats i den yazidiska kalendern och det yazidiska folkets liv.
Röda onsdagen och skapelsens dag
Högtiden kallas röda onsdagen eftersom det enligt yazidisk förståelse var på en onsdag som världens skapelse fullbordades och solens ljus för första gången vidrörde jorden och färgade himlen röd. Onsdagen är den yazidiska veckans heligaste dag.
Namnet Charsema Sor betyder röda onsdagen och rymmer kärnan i högtidens innebörd. Enligt yazidisk förståelse fullbordades världens skapelse, påbörjad av den ende Guden, en onsdag på våren när solens strålar för första gången vidrörde den nyskapade jorden och badade himlen i ett rödaktigt sken, det röda från världens gryning. Därifrån får högtiden sitt namn, röda onsdagen. Onsdagen är i den yazidiska tron veckans heligaste dag, en dag för vila och vördnad, som tros vara dagen då Tawuse Melek kommer till jorden för att bringa välsignelse, ungefär som andra trosinriktningar håller en veckodag helig. Charsema Sor, den första onsdagen i yazidiernas april, är den heligaste och glädjefylldaste av dessa onsdagar, själva dagen för skapelsens fullbordan och påfågelängelns nedstigande, som firas som nyår och skapelsens dag. Denna förståelse av röda onsdagen som dagen för skapelsens fullbordan och solens första beröring av jorden är högtidens hjärta. Den återspeglar det djupa bandet inom den yazidiska tron mellan nyåret, våren och det heliga minnet av världens tillblivelse. Det är som skapelsens dag som Charsema Sor förstås på djupet.
Viktiga slutsatser
Charsema Sor, röda onsdagen, är det yazidiska nyåret, även kallat Sere Sal.
Den hålls den första onsdagen i april enligt den yazidiska kalendern.
Den markerar fullbordandet av världens skapelse och dagen då solen först lyste upp jorden.
Den högtidlighåller Tawuse Meleks nedstigande för att välsigna jorden med liv och fruktbarhet.
Den är en av regionens äldsta bevarade högtider, en fest för skapelse och förnyelse.
Den firas med lamporna i Lalish, färgning av ägg och vårens röda blommor.
Snabbfakta
Namn: Charsema Sor (röda onsdagen); även Sere Sal (årets huvud)
Högtid: Det yazidiska nyåret
När: Den första onsdagen i april enligt den yazidiska kalendern
Markerar: Skapelsens fullbordan och Tawuse Meleks nedstigande
Helig dag: Onsdagen, den yazidiska veckans heligaste dag
Helig plats: Lalish, där högtidslamporna tänds
Seder: Att tända lampor, färga ägg och använda röda vårblommor
Äggets symbolik: Världen och skapelsen; förbundet med pärlan
Helig månad: April (Nisan), årets brud
Karaktär: En glädjefylld fest för skapelse, fruktbarhet och förnyelse
Tawuse Meleks nedstigande
Charsema Sor högtidlighåller hur Tawuse Melek, påfågelängeln och de heliga väsendenas ledare, steg ned till den nyskapade jorden för att välsigna den med liv, skönhet och vårens färger.
I Charsema Sors hjärta finns nedstigandet av Tawuse Melek, påfågelängeln, de sju heliga väsendenas ledare, till jorden. Enligt yazidisk förståelse steg Tawuse Melek ned till den nyskapade jorden när världens skapelse var fullbordad, för att välsigna den, ge den ordning, liv och skönhet och smycka den med vårens färger. Enligt traditionen strålade regnbågens sju färger fram när påfågelängeln steg ned, och jorden välsignades med fruktbarhet och livets förnyelse. Detta nedstigande av påfågelängeln, de heliga väsendenas älskade ledare och den som den ende Guden anförtrodde omsorgen om världen, är högtidens glädjefyllda hjärta och firas varje vår när jorden välsignas på nytt och livet återvänder efter vintern. Högtiden förenar därmed minnet av skapelsens fullbordan med nedstigandet av den heliga gestalt som välsignar och vårdar världen i en enda fest för skapelse och förnyelse. Tawuse Meleks nedstigande för att välsigna jorden är den vackra och centrala händelse som högtidlighålls under Charsema Sor. Den återspeglar den yazidiska föreställningen om världen som välsignad, vårdad och förnyad av den ende Gudens heliga väsen. Det är en föreställning om glädje, skönhet och livets förnyelse.
Högtidens seder
Charsema Sor firas med älskade seder: många lampor tänds i den heliga dalen Lalish, ägg färgas i klara färger, hem smyckas med röda blommor och färgade äggskal, gravar besöks och mat delas.
Charsema Sor firas med en mängd älskade och glädjefyllda seder. Firandet börjar på tisdagskvällen, när skenet från många lampor och ljus fyller den heliga dalen Lalish för att välkomna nyåret. På den heliga platsen tänder de yazidiska religiösa ledarna de heliga lamporna, enligt traditionen många till antalet för årets dagar, och fyller dalen med ljus. En av de mest älskade sederna är att färga ägg i klara färger, rött, gult, grönt och blått, vårens och regnbågens färger. Äggen och deras färgade skal smyckar tillsammans med de röda blommor som blommar i april hemmen och dörröppningarna för att bringa välsignelse, beskydd och lycka inför nyåret och fruktsamhet åt hushållet. På högtidens afton besöker familjer sina anhörigas gravar, och dagarna präglas av delad mat, klara och festliga kläder, sång av heliga hymner och glädjefyllda samlingar. Många yazidier reser till Lalish, trons heligaste plats, för att fira nyåret där. Dessa vackra seder med ljus, färg och samvaro gör Charsema Sor till en glädjefylld nyårs- och vårhögtid. De återspeglar högtidens djupa teman om skapelse, fruktbarhet och livets förnyelse.
Ägget och pärlan
De färgade äggen vid Charsema Sor har en djup innebörd: ägget representerar världen och skapelsen och hör i yazidisk förståelse samman med den strålande pärla som enligt skapelseberättelsen brast och gav upphov till den skapade världens många färger.
Att färga ägg, en av Charsema Sors mest älskade seder, har en djup och vacker innebörd som hör samman med den yazidiska föreställningen om skapelsen. Ägget representerar enligt högtidens förståelse jorden och världens skapelse, och när ägget spricker börjar livet. Dess klara färger representerar naturens, vårens och den regnbåges färger som strålade fram vid påfågelängelns nedstigande. Forskare noterar att de målade äggen förstås som symboler för själva skapelseprocessen såsom den återges i den yazidiska skapelseberättelsen: hur den strålande vita pärlan, där världen låg innesluten, brast och frambringade den skapade världens många färger. Det färgade ägget vid Charsema Sor är därmed en liten och vacker bild av själva kosmogonin, världen som träder fram ur pärlan i alla sina färger, passande för högtiden för skapelsens dag. Denna djupa innebörd hos ägget, som en bild av skapelsen och av pärlan ur vilken den färgade världen trädde fram, hör till Charsema Sors vackraste drag. Den binder den glädjefyllda seden med färgade ägg till det heliga hjärtat i den yazidiska föreställningen om skapelsen. Tillsammans rymmer ägget och pärlan högtidens innebörd.
Den heliga månaden april
Hela april månad, Nisan, hålls helig i den yazidiska tron och hedras som årets brud, skapelsens och naturens förnyelses heliga tid, då vissa aktiviteter läggs åt sidan av vördnad.
Charsema Sor infaller inom och inleder den heliga månaden april, som på kurdiska kallas Nisan och som hålls särskilt helig i den yazidiska tron. April hedras som årets brud, den heliga och vackra årstid då jorden skapades och då naturen varje år förnyas, blommorna slår ut och livet återvänder efter vintern. Så helig är denna tid av skapelse och förnyelse att man enligt traditionen av vördnad avstår från vissa aktiviteter under den heliga månaden, såsom att hålla bröllop och förlovningar och enligt vissa tolkningar att bearbeta jorden, så att jordens egen tid av förnyelse och fruktbarhet hedras och inte störs. Denna vördnad för den heliga månaden april återspeglar den djupa yazidiska känslan av våren som skapelsens och förnyelsens heliga tid, vars stora högtid är Charsema Sor vid dess början. Heligheten hos april månad, årets brud, ger ramen för och fördjupar Charsema Sors innebörd som högtiden för skapelse och livets förnyelse. Den återspeglar skönheten i det yazidiska bandet till årets heliga rytmer.
Innebörd och betydelse
Charsema Sor förkroppsligar glädjen och skönheten i den yazidiska föreställningen om skapelse och förnyelse: nyårshögtiden då yazidierna minns fullbordandet av världens tillblivelse och hur Tawuse Melek steg ned för att välsigna jorden, samtidigt som de välkomnar vårens återkomst och livets nya kretslopp.
Högtiden förkroppsligar också det djupa bandet inom den yazidiska tron mellan det heliga minnet av skapelsen och årets levande rytmer, då nyåret och våren firas som festen för dagen när världen skapades och välsignades. Den återspeglar den yazidiska trons och dess högtiders ålder, eftersom Charsema Sor hör till hela regionens äldsta bevarade högtider, och det yazidiska folkets glädje och motståndskraft, när de firar sin vackra skapelse- och förnyelsehögtid även under svårigheter. Tillsammans med höstens stora samlingshögtid är den en av det yazidiska årets två stora högtider, den ena nyårets och skapelsens fest, den andra den stora pilgrimsfärden för samling. I allt detta hör Charsema Sor till den kurdiska världens vackraste och glädjefylldaste högtider, det yazidiska nyåret, festen för skapelse, fruktbarhet och livets förnyelse. Dess glädje och skönhet hör till den yazidiska trons skatter och den kurdiska världens andliga arv.
Charsema Sor och kurderna
Charsema Sor är de yazidiska kurdernas nyår, en av den yazidiska trons stora högtider och en vacker och glädjefylld del av den kurdiska världens andliga arv.
Charsema Sor är nyåret hos yazidierna, ett kurdisktalande folk vars tro är en av den kurdiska världens gamla inhemska religioner, och utgör en vacker och glädjefylld del av det kurdiska folkets rika andliga arv. Under denna högtid för skapelse och förnyelse firar de yazidiska kurderna världens tillblivelse och välsignelse och välkomnar vårens återkomst genom att hålla en av regionens äldsta högtider med ljus, färg och glädje. I den vidare kurdiska världen står den vid sidan av vårhögtiden Newroz, det kurdiska nyåret för eld och frihet, som en av de kurdiska folkens älskade vårfester för förnyelse, var och en med sin egen heliga innebörd. När vi presenterar Charsema Sor hedrar vi den yazidiska tron som en levande religion och dess nyår som en vacker fest för skapelse och förnyelse och presenterar den troget och respektfullt. Den är en dyrbar och glädjefylld del av den kurdiska världens andliga arv och återspeglar den yazidiska trons skönhet, ålder och glädje och dess föreställning om skapelse och förnyelse.
Debatter och missuppfattningar
Knyter Charsema Sor yazidierna eller Tawuse Melek till något ondskefullt? Nej, varje sådant påstående är förtal som fötts ur missförstånd. Charsema Sor är en glädjefylld fest för den ende Gudens goda skapelse och dess välsignelse och förnyelse. Gestalten Tawuse Melek, vars nedstigande firas, är ett heligt och välvilligt väsen, den hedrade ledaren för de sju heliga väsendena. Den ende Guden anförtrodde honom omsorgen om världen, och han stiger ned för att välsigna jorden med liv och skönhet. Han får aldrig förväxlas med någon ond gestalt. Det långvariga förtal som felaktigt knyter den yazidiska tron eller dess heliga väsen till något ondskefullt är ett allvarligt missförstånd som avvisas av yazidierna och av alla som förstår deras tro. Charsema Sor är en vacker fest för skapelse, välsignelse och förnyelse och ingenting annat.
Är Charsema Sor samma sak som den yazidiska pilgrimshögtiden? Nej. Charsema Sor, nyåret, är vårens högtid för skapelse och förnyelse, som hålls den första onsdagen i yazidiernas april och firas i hemmen och i Lalish med nyårets lampor, ägg och blommor. Höstens stora samlingshögtid är däremot den sju dagar långa pilgrimsfärden till Lalish till Sheikh Adis ära, då gemenskapen samlas till sammankomst. Det är två skilda högtider, det yazidiska årets två stora fester, den ena för nyår och skapelse på våren, den andra för pilgrimsfärd och samling på hösten.
Är Charsema Sor samma sak som Newroz? Nej, även om båda är vårhögtider i den kurdiska världen. Newroz, det kurdiska nyåret, infaller vid vårdagjämningen i mars och hör samman med legenden om Kawa och frihetens eld. Charsema Sor, det yazidiska nyåret, infaller den första onsdagen i yazidiernas april och är den yazidiska högtiden för skapelsen och påfågelängelns nedstigande. Det är skilda högtider, var och en med sitt eget datum och sin egen heliga innebörd, även om båda är älskade vårfester för förnyelse i den kurdiska världen.
Närliggande ämnen
Tawuse Melek: påfågelängeln vars nedstigande högtiden firar
Den yazidiska skapelseberättelsen: kosmogonin som högtiden högtidlighåller
Lalish: den heliga dal där högtidslamporna tänds
Samlingshögtiden: höstens stora pilgrimshögtid
Heft Sirr: de sju heliga väsendena under ledning av Tawuse Melek
Helig eld: den kurdiska världens heliga låga och lampor
Newroz: det kurdiska nyåret för eld och frihet
Sheikh Adi: det stora helgon som hedras i Lalish
Vanliga frågor
Vad är Charsema Sor?
Charsema Sor, som betyder röda onsdagen och även kallas Sere Sal, årets huvud, är det yazidiska nyåret, den yazidiska trons stora vårhögtid. Den hålls den första onsdagen i april enligt den yazidiska kalendern och markerar fullbordandet av världens skapelse och hur Tawuse Melek steg ned för att välsigna jorden med liv, skönhet och fruktbarhet. Den är en av regionens äldsta bevarade högtider.
Varför kallas den röda onsdagen?
Högtiden kallas röda onsdagen eftersom världens skapelse enligt yazidisk förståelse fullbordades på en onsdag under våren, när solens strålar för första gången vidrörde den nyskapade jorden och badade himlen i ett rödaktigt sken. Onsdagen är den yazidiska veckans heligaste dag, som tros vara dagen då Tawuse Melek kommer till jorden för att bringa välsignelse, och Charsema Sor är den heligaste av dessa onsdagar, skapelsens dag.
När infaller det yazidiska nyåret?
Charsema Sor hålls den första onsdagen i april enligt den yazidiska kalendern, som ligger något efter den vanliga gregorianska kalendern, så att högtiden infaller under senare delen av april enligt vanlig tideräkning. Hela april månad, som kallas Nisan, hålls helig som skapelsens och förnyelsens tid och hedras som årets brud.
Varför färgar yazidier ägg vid Charsema Sor?
Ägget representerar under högtiden jorden och världens skapelse, och dess klara färger representerar naturen, våren och regnbågen. Forskare noterar att de målade äggen symboliserar skapelseprocessen såsom den återges i den yazidiska skapelseberättelsen: hur den strålande vita pärlan, där världen låg innesluten, brast och frambringade den skapade världens många färger. Det färgade ägget är därmed en vacker bild av själva kosmogonin.
Hur firas Charsema Sor?
Firandet börjar på tisdagskvällen, när många lampor och ljus fyller den heliga dalen Lalish för att välkomna nyåret. Älskade seder är att färga ägg i klara färger, smycka hem och dörröppningar med röda vårblommor och färgade äggskal för välsignelse och lycka, besöka anhörigas gravar, dela mat, bära festkläder och sjunga heliga hymner. Många yazidier reser till Lalish för att fira nyåret.
Skiljer sig Charsema Sor från den yazidiska pilgrimshögtiden?
Ja. Charsema Sor, nyåret, är vårens högtid för skapelse och förnyelse och firas i hemmen och i Lalish med nyårets lampor, ägg och blommor. Höstens stora samlingshögtid är däremot den sju dagar långa pilgrimsfärden till Lalish till Sheikh Adis ära, då gemenskapen samlas till sammankomst. Det är det yazidiska årets två stora men skilda högtider.
Referenser och vidare läsning
Fruktbarhet och förnyelse: den yazidiska nyårshögtiden Sere Sal
Det yazidiska nyåret (Charsema Sor) – Wikipedia
Röda onsdagen: det yazidiska nyåret och skapelsens dag – PUKmedia
Carsema Sor, röda onsdagen: det yazidiska nyåret – ANF News
Kurdisk historia: Tawuse Melek