Asman: himlens yazata — Kurdisk historia

Inledning

Asman är himlens yazata i den zoroastriska och iranska traditionen: den strålande himlens gudomlighet, den högsta himlen och himlavalvet, den första del av den materiella världen som skapades av Ahura Mazda, det väldiga strålande valv som välver sig över världen.

I den vise Herrens föreställningsvärld är Asman, vars namn betyder skyn eller himlen, den gudomlighet som råder över himlen, den strålande himmel som välver sig över världen. I traditionens kosmologi var himlen den första del av den materiella världen som skapades, och den föreställs som ett väldigt och strålande valv, personifierat som en gudomlighet i glänsande rustning som står emot mörkrets makter. Himlen rymmer solen, månen och stjärnorna och hedras som en stor kosmisk gudomlighet i den goda skapelsen.

Liksom den zoroastriska traditionens övriga gudomligheter tillhör Asman de iranska folkens gemensamma forntida religiösa och mytologiska arv, en tradition som kurderna delar med perserna och andra folk i den iranska världen. Att lära känna Asman är att möta den zoroastriska vördnaden för himlen, den strålande himmel som välver sig över världen, den första av de materiella skapelserna och en stor kosmisk gudomlighet i den goda skapelsen.

Innehåll

Den första av skapelserna

Himlen mot mörkret

Himlen och himlaljusen

Symbolik och innebörd

Asman och kurderna

Debatter och missuppfattningar

Närliggande ämnen

Vanliga frågor

Referenser och vidare läsning

Vem är Asman?

Asman är himlens yazata, eller gudomlighet, i den zoroastriska traditionen, ett av de välgörande gudomliga väsen som skapats av Ahura Mazda. Hans namn betyder skyn eller himlen, och han är den strålande himlens gudomlighet, den högsta himlen och himlavalvet, det väldiga strålande valv som välver sig över världen. I traditionens kosmologi är himlen den första del av den materiella världen som skapas av den vise Herren, frambringad före de andra skapelserna, och den föreställs som ett stort strålande valv av ett hårt och ljust ämne, som omsluter och skyddar världen. Himlen personifieras som en gudomlighet i glänsande rustning, ett mäktigt kosmiskt väsen som står emot mörkrets makter; i den kosmiska föreställningsvärlden är himlen nämligen den goda skapelsens första försvarslinje mot ondskans angrepp. Himlen rymmer solen, månen och stjärnorna, himlaljusen, och råder över en dag i månaden. Som himlens yazata, den strålande himmel som välver sig över världen och den första av de materiella skapelserna, har Asman en stor plats bland de kosmiska gudomligheterna i den zoroastriska föreställningsvärlden.

Namnets betydelse

Namnet Asman betyder skyn eller himlen, det strålande valv som välver sig över världen. Namnet är forntida och är intressant nog också förbundet med föreställningen om sten, så att himlen förstås som ett slags strålande himlavalv av sten, ett hårt och ljust valv som omsluter världen.

Denna betydelse är central för gudomlighetens karaktär, eftersom Asman är himlen, den strålande himmel som välver sig över världen. Namnets samband med både himlen och sten är forntida och intressant och finns också i den besläktade forntida indiska traditionen. Det speglar föreställningen om himlen som ett hårt, ljust och strålande valv, ett slags himlavalv av sten, av ett hårt och glänsande ämne, som omsluter och skyddar världen. Denna föreställning om himlen som ett hårt och strålande valv är förbunden med dess roll som världens skyddande omslutning och den goda skapelsens första försvarslinje mot mörkret. Namnet betecknar gudomligheten som himlen, den strålande himlen, det ljusa valv som välver sig över och omsluter världen. Namnelementet, med sin innebörd av det strålande och det stenartade himlavalvet, fångar den forntida föreställningen om himlen som ett väldigt, hårt och glänsande valv. Att förstå namnets betydelse är att förstå föreställningen om himlen som den strålande himlen och det ljusa, omslutande valvet, den stora kosmiska gudomlighet som välver sig över världen, rymmer himlaljusen och står emot mörkret, nära solen Hvare-khshaeta och månen Mah som den rymmer.

Viktiga slutsatser

Asman är himlens och den strålande himlens zoroastriska yazata.
Namnet betyder himlen och har också samband med föreställningen om sten.
Himlen är den första del av den materiella världen som skapas.
Den är ett väldigt, hårt och strålande valv som omsluter och skyddar världen.
Den personifieras som en gudomlighet i strålande rustning mot mörkret.
Den rymmer solen, månen och stjärnorna och råder över en dag.

Snabbfakta

Namn: Asman (skyn, himlen)
Betydelse: Skyn eller himlen; även förbundet med sten (himlavalv av sten)
Roll: Yazata som råder över himlen och den strålande himlen
I kosmologin: Den första del av den materiella världen som skapades
Form: Ett väldigt, hårt och strålande valv som omsluter världen
Personifierad som: En gudomlighet i glänsande rustning mot mörkret
Rymmer: Solen, månen och stjärnorna
Förknippad med: Hvare-khshaeta (solen), Mithra, Khshathra Vairya
I kalendern: Råder över månadens 27:e dag
Arv: Gemensam iransk religiös och mytologisk tradition

Den strålande himlen

Asman är den strålande himlens gudomlighet, den högsta himlen och himlavalvet, det väldiga strålande valv som välver sig över världen, en av de stora och vackra bilderna i den zoroastriska kosmiska föreställningsvärlden.

I den zoroastriska kosmiska föreställningsvärlden är himlen ett av den skapade världens stora och vackra drag, den väldiga strålande himmel som välver sig över jorden och rymmer solen, månen och stjärnorna, och Asman är den gudomlighet som råder över och personifierar den. Himlen är den högsta himlen, det strålande valv som välver sig över och omsluter världen, av ett hårt och ljust ämne, glänsande som en dyrbar och strålande sten eller metall. Denna strålande himmel är något vackert och majestätiskt, himlens stora valv med dess himlaljus, det högsta och mest omslutande av världens synliga drag. Som himlens gudomlighet råder Asman över denna strålande himmel, det väldiga och glänsande valv som välver sig över världen. Rollen som den strålande himlens gudomlighet är det mest utmärkande draget hos Asman, den makt som råder över himlens väldiga strålande valv. Det är som den strålande himlens gudomlighet, det ljusa valv som välver sig över världen, som Asman hedras, himlens stora kosmiska gudomlighet i den zoroastriska föreställningsvärlden.

Den första av skapelserna

I traditionens kosmologi är himlen den första del av den materiella världen som skapas av Ahura Mazda, frambringad före de andra skapelserna, en särskilt hedrad plats i den kosmiska föreställningsvärlden.

I den zoroastriska skapelseberättelsen skapas den materiella världen i en följd av steg, och himlen är den första av de materiella skapelser som den vise Herren frambringar, skapad före vattnen, jorden, växterna, djuren och människan. I en version formade den vise Herren sina skapelser först inom sig och frambringade dem sedan i deras rätta ordning, och himlen var den första som manifesterades, frambringad så att säga ur huvudet. Som den första av de materiella skapelserna har himlen en särskilt hedrad och betydelsefull plats i den kosmiska föreställningsvärlden, det första och högsta av den materiella världens skapade ting, det stora valv inom vilket resten av skapelsen omsluts och utvecklas. Rollen som den första av de materiella skapelserna är ett utmärkande drag hos Asman och betecknar himlen som det första och mest omslutande av den materiella världens skapade ting, det stora valv som den vise Herren skapade först. Det är som den första av de materiella skapelserna, det först skapade och mest omslutande i den synliga världen, som himlen har sin särskilt hedrade plats i den zoroastriska kosmiska föreställningsvärlden, det stora valv inom vilket den goda skapelsen utvecklas.

Himlen mot mörkret

Himlen personifieras som en gudomlighet i glänsande rustning, den goda skapelsens första försvarslinje mot angreppen från mörkrets makter, Ahriman och hans demoner.

I den zoroastriska kosmiska föreställningsvärlden är världen skådeplatsen för den stora kampen mellan den goda skapelsen och mörkrets och ondskans makter, och himlen har en heroisk roll i denna kamp. Himlen personifieras som en gudomlighet klädd i glänsande rustning, en mäktig och strålande krigare, som utgör den goda skapelsens första försvarslinje mot angreppen från Ahriman och hans demoner. I det kosmiska dramat, när mörkrets makter angriper den goda skapelsen, är himlen som den materiella världens yttersta och först skapade del den första att möta och motstå angreppet, det strålande valv som omsluter världen och spärrar vägen för mörkrets makter och håller dem inom den skapade världens gränser, där de med tiden kan övervinnas. Denna heroiska roll som strålande krigare och första försvarslinje mot mörkret är en slående och vacker bild, det stora glänsande valv som står fast mot ondskans angrepp. Rollen som bålverk mot mörkret är ett betydelsefullt drag hos Asman, som knyter himlens gudomlighet till den goda skapelsens stora kosmiska kamp mot mörkrets makter. Det är som den strålande krigaren och den goda skapelsens bålverk, det glänsande valv som står emot mörkret, som himlen har en heroisk plats i den zoroastriska kosmiska föreställningsvärlden.

Himlen och himlaljusen

Himlen rymmer solen, månen och stjärnorna, himlaljusen, och är förknippad med ljusets och himlaljusens gudomligheter.

Asmans strålande himmel är det valv som rymmer och visar himlaljusen, solen, månen och stjärnorna, som rör sig över och lyser inom det. Himlen är därmed nära förbunden med himlaljusens gudomligheter, med den strålande solen Hvare-khshaeta och månen Mah och stjärnorna såsom Tishtrya, som alla lyser inom himlens valv. Himlen är det stora valv inom vilket dessa himlaljus rör sig och lyser, den strålande himmel som rymmer och visar världens ljus. I detta grupperas Asman tillsammans med ljusets och himlaljusens gudomligheter, det stora valv som rymmer himlens ljus. Sambandet mellan himlen och himlaljusen är ett vackert drag hos Asman, som knyter himlens gudomlighet till de himlaljus som lyser inom den och till ljusets gudomligheter. Det är som det strålande valv som rymmer solen, månen och stjärnorna, himlaljusens stora himmel, som Asman hedras bland den zoroastriska föreställningsvärldens kosmiska gudomligheter, himlen inom vilken världens ljus lyser.

Symbolik och innebörd

Asman förkroppsligar framför allt den zoroastriska vördnaden för himlen, den strålande himmel som välver sig över världen, den första och mest omslutande av de materiella skapelserna och en stor kosmisk gudomlighet i den goda skapelsen. Som himlens gudomlighet representerar han himlarnas majestät och skönhet och världens skyddande omslutning.

Asman förkroppsligar också himlens heroiska roll som den goda skapelsens bålverk mot mörkret, den strålande krigare som står fast mot ondskans angrepp och det stora valv som rymmer himlaljusen. I detta representerar han kosmos ordning, skönhet och skyddande styrka. I allt detta hör Asman till den iranska religiösa traditionens stora kosmiska gudomligheter, som förkroppsligar himlen, den strålande himlen, den första av skapelserna och bålverket mot mörkret. Han är himlens yazata, det strålande valv som välver sig över världen och rymmer himlaljus som solen Hvare-khshaeta och månen Mah i sitt valv. Asman är en av de stora gestalterna i den kosmologi som kurderna delar med den iranska traditionens övriga arvtagare. Den vördnad för den strålande himlen som han förkroppsligar hör till de mest majestätiska och vackra dragen i den iranska kosmiska föreställningsvärlden.

Asman och kurderna

Asman tillhör, liksom den zoroastriska traditionens övriga gudomligheter, de iranska folkens gemensamma forntida religiösa och mytologiska arv, en tradition som kurderna som ett iranskt folk delar med perserna och andra folk i den iranska världen. Vördnaden för himlen och himlarna är en del av hela regionens djupa arv.

För kurderna, vars bergiga hemland ligger under höglandets väldiga och ofta lysande himlar, har den forntida iranska vördnaden för den strålande himlen en viss naturlig resonans som en del av den djupa bakgrunden till deras kulturella och andliga värld; själva ordet för himlen på kurdiska och de besläktade iranska språken härstammar faktiskt från samma forntida rot som namnet Asman. Vördnaden för himlen, det majestätiska valv som välver sig över världen och rymmer himlaljusen, är en del av den iranska världens gemensamma kosmologiska arv. Det är ärligt och korrekt att förstå Asman som en del av detta gemensamma iranska och zoroastriska arv snarare än som en uteslutande kurdisk gestalt; himlens gudomlighet tillhör de iranska folkens gemensamma forntida religiösa tradition. Som ett iranskt folk med forntida rötter i denna värld delar kurderna detta arv, där himlens gudomlighet ingår, tillsammans med den iranska traditionens övriga arvtagare. När vi presenterar Asman presenterar vi därför en gestalt ur det gemensamma forntida iranska arv som kurderna är arvtagare till, himlens yazata, den strålande himmel som välver sig över världen, vars namn lever vidare i det vanliga ordet för himlen än i dag.

Debatter och missuppfattningar

Är Asman en separat gud som dyrkas i den ende Gudens ställe? Nej; enligt den zoroastriska förståelsen är Asman en yazata, ett av de välgörande gudomliga väsen som skapats av den ende Guden, Ahura Mazda. Himlen hedras och personifieras som ett stort och vackert verk av den vise Herren, den första av de materiella skapelserna och den goda skapelsens bålverk, men den hedras inom en tro som kretsar kring den ende Guden och dyrkas inte som en självständig gud i hans ställe. Denna förståelse bevarar trons i grunden monoteistiska karaktär, där himlen och världens andra drag hedras som den ende Gudens goda verk.

Varför förknippas himlen med sten? Detta är ett intressant och forntida drag. Himlens namn, Asman, har ett etymologiskt samband med både himlen och föreställningen om sten, ett samband som också finns i den besläktade forntida indiska traditionen. Det speglar den forntida föreställningen om himlen som ett hårt, ljust och strålande valv, ett slags himlavalv av sten, av ett hårt och glänsande ämne, snarare än den tomma luften i den moderna föreställningen. Den ärliga förklaringen är att detta speglar en forntida kosmologisk föreställning om himlen som en fast, strålande kupol som omsluter världen, en föreställning förbunden med himlens roll som den goda skapelsens skyddande omslutning och bålverk.

Är Asman en särskilt kurdisk gestalt? Nej; liksom den zoroastriska traditionens övriga gudomligheter tillhör himlens gudomlighet det gemensamma forntida iranska religiösa arvet, en tradition som kurderna delar med perserna och andra folk i den iranska världen, snarare än att vara en uteslutande kurdisk gestalt. Som ett iranskt folk delar kurderna detta breda och forntida arv, där himlen ingår, med sina grannar; själva ordet för himlen på de iranska språken härstammar från samma forntida rot.

Ahura Mazda: den vise Herren, som skapade himlen först
Hvare-khshaeta: den strålande solen, som ryms inom himlens valv
Mah: månen, himlaljuset i himlen
Tishtrya: regnstjärnan, som lyser i himlen
Mithra: ljusets herre, förknippad med himlen
Khshathra Vairya: metallernas helige odödlige, besläktad med den strålande himlen
Ahriman: mörkret som himlen står emot
Vourukasha: det kosmiska havet, ett annat stort inslag i kosmos

Vanliga frågor

Vem är Asman inom zoroastrismen?

Vad betyder namnet Asman?

Namnet Asman betyder skyn eller himlen, det strålande valv som välver sig över världen. Intressant nog är det också förbundet med föreställningen om sten, ett samband som finns i den besläktade forntida indiska traditionen, så att himlen förstås som ett slags strålande himlavalv av sten, ett hårt och ljust valv som omsluter världen. Detta speglar den forntida föreställningen om himlen som en fast, glänsande kupol snarare än den tomma luften i den moderna föreställningen.

Varför är himlen den första av skapelserna?

I den zoroastriska skapelseberättelsen skapas den materiella världen i en följd av steg, och himlen är den första av de materiella skapelser som den vise Herren frambringar, före vattnen, jorden, växterna, djuren och människan. I en version formade den vise Herren sina skapelser inom sig och frambringade dem i ordning, himlen först. Som den första och mest omslutande av de materiella skapelserna har himlen en särskilt hedrad plats.

Hur står himlen emot mörkret?

Himlen personifieras som en gudomlighet i glänsande rustning, en strålande krigare som utgör den goda skapelsens första försvarslinje mot Ahrimans och hans demoners angrepp. Som den materiella världens yttersta och först skapade del är himlen den första att möta och motstå mörkrets angrepp, det strålande valv som omsluter världen och spärrar vägen för mörkrets makter och håller dem inom den skapade världens gränser, där de med tiden kan övervinnas.

Vilka himlaljus rymmer himlen?

Asmans strålande himmel är det valv som rymmer och visar himlaljusen: solen (Hvare-khshaeta), månen (Mah) och stjärnorna (såsom Tishtrya), som rör sig över och lyser inom det. Himlen är nära förbunden med dessa himlaljus gudomligheter och grupperas tillsammans med ljusets gudomligheter, det stora valv inom vilket världens ljus rör sig och lyser.

Är Asman en kurdisk gestalt?

Asman tillhör det gemensamma forntida zoroastriska och iranska religiösa arvet, en tradition som kurderna delar med perserna och andra folk i den iranska världen, snarare än att vara en uteslutande kurdisk gestalt. Som ett iranskt folk med forntida rötter i denna värld, under det bergiga hemlandets väldiga himlar, delar kurderna detta arv; själva ordet för himlen på kurdiska och de besläktade iranska språken härstammar faktiskt från samma forntida rot som namnet Asman.